Revised Common Lectionary (Complementary)
24 Herre, hur rikt och hur mångsidigt är inte ditt verk! Ja, i din vishet har du gjort alltsammans, och dina rikedomar översvämmar hela jorden.
25 Där finns det mäktiga havet. Det myllrar av liv av alla slag, av både stora och små djur.
26 Där stävar fartygen fram och där leker sjöodjuret.
27 Alla djur väntar på att du ska ge dem deras dagliga föda.
28 Du ger dem, och de samlar in. Du öppnar din hand för att mata dem, och de äter och blir mätta.
29 Men om du vänder dig bort ifrån dem så blir de förskräckta. Ja, när du tar deras livsande ifrån dem så dör de och blir åter jord.
30 Du sänder din Ande, och nytt liv uppstår på jorden.
31 Prisa Gud i evighet! Han själv känner glädje över allt vad han skapat!
32 Han behöver bara se på jorden så bävar den, och när han rör vid bergen börjar de ryka.
33 Jag vill sjunga till Herren, så länge jag lever. Jag vill prisa Gud till mitt sista andetag!
34 Jag hoppas att sång behagar honom, för han är källan till all min glädje.
35 Låt alla syndare gå under, alla som vägrar att lovprisa honom! Men jag vill lova Herren. Halleluja!
Babels torn
11 Vid den tiden talade människorna ett enda språk.
2 När befolkningen ökade och människorna spred sig österut upptäcktes en slätt i Babylonien, som snart blev befolkad.
3-4 Folket som bodde där började tala om att bygga en stor stad med ett torn, som skulle nå upp till himlen - ett ståtligt, evigt monument över dem själva.Detta kommer att sammansvetsa oss, och hindrar oss från att bli kringspridda över hela världen, sa de. De började att tillverka stora mängder av bränt tegel och att samla jordbeck till murbruk.
5 Men när Gud kom ned för att se staden och tornet, som de höll på att bygga,
6 sa han: Om de kan klara av detta när de just har börjat utnyttja sin språkliga och politiska enhet, tänk bara på vad de ska kunna göra längre fram! Inget kommer att bli omöjligt för dem!
7 Kom, låt oss gå dit ner och ge dem olika språk, så att de inte kan förstå varandra!
8 Genom sitt handlande spred Gud ut dem över hela jorden, och då upphörde byggandet av staden.
9 Det är därför som den kallas Babel, som betyder förvirring, för det var där som Herren förvirrade dem genom att ge dem många språk och på detta sätt skingra dem över hela jorden.
Många lemmar, men bara en kropp
12 Våra kroppar har många delar, men tillsammans utgör de bara en kropp. På samma sätt är det med Kristi kropp.
13 Var och en av oss är en del av samma kropp. Några av oss är judar, andra är det inte, några är slavar och andra är fria. Men den helige Ande har fört oss samman till en kropp. Vi har döpts till att höra till en och samma kropp genom en och samme Ande, och vi får alla vår näring från honom.
14 Ja, kroppen består av många delar, inte bara en del.
15 Om foten säger: Jag tillhör inte kroppen, för jag är inte en hand, betyder inte det att den inte är en del av kroppen.
16 Och vad skulle ni tänka om ni hörde ett öra säga: Jag tillhör inte kroppen, för jag är bara ett öra och inte ett öga? Skulle det innebära att det inte är en del av kroppen?
17 Anta att hela kroppen var ett öga, hur skulle du då kunna höra? Om din kropp bara var ett enda öra, hur skulle du då kunna känna någon lukt?
18 Men Gud har inte skapat oss på det sättet. Han har skapat många delar i våra kroppar och satt varje del precis där han vill ha den.
19 Hur skulle en kropp kunna klara alla sina funktioner om den bara bestod av en del?
20 Därför består kroppen av många delar, men det är ändå bara en enda kropp.
21 Ögat kan aldrig säga till handen: Jag behöver dig inte. Huvudet kan inte säga till fötterna: Jag behöver er inte.
22 Och några av de delar som verkar vara svagast och minst viktiga, är i själva verket de mest nödvändiga.
23 Vissa kroppsdelar skyddar vi noggrant från andras blickar, och vi visar dem särskild omtanke när vi klär oss,
24 medan andra delar inte behöver denna omtanke. Gud har alltså fogat samman kroppen på ett sådant sätt att särskild uppskattning och omsorg ges till delar som annars kunde tyckas vara mindre viktiga.
25 Detta skapar harmoni mellan kroppens olika delar, så att de har samma omtanke om varandra som om sig själva.
26 Om en kroppsdel lider, så lider alla de andra med den, och om en kroppsdel visas uppskattning, gläder sig också alla de andra.
27 Detta är vad jag försöker säga: Ni utgör alla tillsammans Kristi kropp, och var och en av er är en särskild och nödvändig del av den.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®