Revised Common Lectionary (Complementary)

Gud är vår kung

^1-2 Kom allesammans, gläd er och klappa i händerna! Ropa högt och jubla inför Herren!

³ Herren är en Gud över alla gudar. Han är hela jordens kung som människorna darrar inför.

⁴ Han lät oss segra över andra folk för att vi skulle lägga dem under oss.

⁵ Han utvalde det land i vilket vi lever. Vi är stolta över det. Vi är hans folk och han älskar oss.

⁶ Gud stiger upp på sin tron under mäktiga rop och trumpetstötar.

^7-8 Sjung din lovsång till Gud. Ja, sjung ut din lovsång till vår kung, hela jordens kung!

⁹ Han sitter på sin heliga tron och regerar över folken.

¹⁰ De som styr över folken förenar sig med dem som bekänner Abrahams Gud. Han är mäktigare än alla kungar, och han ensam blir upphöjd och ärad över allt.

¹⁵ Berget var höljt i ett moln när Mose gick upp på det

¹⁶ och Herrens härlighet vilade över berget Sinai, och molnet täckte det i sex dagar. Den sjunde dagen kallade Gud på Mose från molnet.

¹⁷ Israeliterna såg Herrens härlighet som en förtärande eld.

¹⁸ Mose fortsatte uppåt tills han omslöts av molnet och han stannade där uppe i fyrtio dygn.

Johannes får se Jesus i en syn

⁹ Jag som skriver är Johannes, er bror, som i Jesus Kristus delar lidandet, kungariket och uthålligheten med er.Jag var fängslad på ön Patmos, landsförvisad dit för att jag hade predikat Guds ord och berättat vad jag visste om Jesus Kristus.

¹⁰ Det var söndag och jag höll på att be, när jag plötsligt hörde en stark röst bakom mig, en röst som trängde igenom som en trumpetstöt.

¹¹ Och den sa till mig: Skriv ner i en bok allt du ser och skicka den till de sju församlingarna i Efesos, Smyrna, Pergamon, Thyatira, Sardes, Filadelfia och Laodikeia.

¹² När jag vände mig om för att se vem det var som talade, såg jag sju ljusstakar av guld bakom mig.

¹³ Och mitt ibland dem stod någon som såg ut som Jesus, och som själv kallade sig Människosonen. Han var klädd i en lång mantel och hade ett guldbälte runt bröstet.

¹⁴ Hans hår var vitt som ull eller snö, och hans ögon var genomträngande som eldsflammor.

¹⁵ Hans fötter liknade guld som glöder i smältugnen, och hans röst dånade som vågorna mot stranden.

¹⁶ Han höll sju stjärnor i sin högra hand och ett skarpt dubbelsidigt svärd i sin mun, och hans ansikte lyste som solen, när den skiner som klarast.

^17-18 När jag såg honom föll jag ner vid hans fötter som om jag hade varit död. Men han lade sin högra hand på mig och sa: Var inte rädd, jag är den förste och den siste, den levande som dog och som nu lever i evighet, och jag har nycklarna till helvetet och döden.