Revised Common Lectionary (Complementary)

Den gode herden

^1-2 Herren är min herde, och därför har jag allt vad jag behöver. Han låter mig vila på gröna ängar och leder mig till källor med friskt vatten.

³ Han ger mig ständigt ny styrka till kropp och själ. Han leder mig på rätta vägar och hjälper mig leva efter sin vilja.

⁴ Även om jag vandrar genom dödens mörka dal, behöver jag inte vara rädd, för du finns bredvid mig, och din käpp och stav hjälper mig på vägen.

⁵ Du ger mig god mat mitt framför ögonen på mina fiender, ja, jag får vara din hedersgäst. Du fyller min bägare till brädden, och dina välsignelser flödar över!

⁶ Din godhet, vänskap och kärlek följer mig i hela mitt liv, och jag ska alltid få bo i ditt hus.

Jakob blir en rik man

²⁵ Ganska snart efter Josefs födelse sa Jakob till Laban: Jag vill resa tillbaka hem.

²⁶ Låt mig ta med mig mina hustrur och mina barn och resa min väg. Nog har jag väl arbetat tillräckligt för dig nu!

²⁷ Lämna mig inte, svarade Laban, för en spåkvinna som jag har besökt har sagt till mig att de många välsignelser som jag har fått beror på att du är här.

²⁸ Hur mycket vill du ha för att stanna? Jag tänker betala vad du än begär.

²⁹ Jakob svarade: Du vet hur troget jag har tjänat dig under alla dessa år, och hur din boskap har ökat i antal.

³⁰ Du hade inte mycket när jag kom, men din rikedom har blivit enorm. Herren har välsignat dig genom allt jag gör. Men hur ska det bli med mig? När ska jag få en chans att skaffa något åt min egen familj?

^31-32 Vad är det du begär? upprepade Laban.Jakob svarade: Det finns en sak du kan göra för mig. Låt mig gå ut bland dina hjordar i dag och välja ut alla getter som är brokiga och spräckliga, och alla de svarta fåren. Ge dem till mig som lön, så ska jag fortsätta att arbeta för dig.

³³ Om du sedan hittar några vita getter eller får i min hjord, så vet du att jag har stulit dem från dig.

³⁴ Överenskommet! svarade Laban. Vi gör som du säger!

^35-36 Redan samma dag gick Laban ut och samlade ihop alla bockar som var strimmiga och brokiga, alla getter som var brokiga eller spräckliga med vita fläckar och alla svarta lamm. Han överlämnade dem till Jakobs söner, som förde bort dem på tre dagsresors avstånd, medan Jakob stannade kvar och tog hand om Labans hjord.

³⁷ Jakob tog friska skott från poppel, mandel och lönn och skalade vita strimlor i dem.

³⁸ Han lade ut käpparna vid vattenhoarna, så att djuren skulle se dem när de kom för att dricka, för det var parningstid.

^39-40 Hjordarna parade sig alltså framför de vitstrimlade käpparna, och deras avkomma blev brokig och strimmig, och Jakob förde över dem till sin hjord. Sedan skilde Jakob tackorna i Labans hjord från bockarna och lät dem i stället para sig med de svarta bockarna i sin egen hjord. På så sätt byggde han upp sin hjord med hjälp av Labans.

⁴¹ Dessutom valde han bara ut de starkaste djuren till parning och lade de skalade käpparna framför dem,

⁴² men han gjorde det inte med de svagare.

⁴³ På så sätt blev de svagare lammen Labans och de starkare Jakobs. Jakobs hjordar växte till snabbt, och han blev mycket rik och hade många tjänare, kameler och åsnor.

¹⁷ Kära bröder! Jag förstår att vad ni gjorde med Jesus, det gjorde ni i okunnighet. Och detsamma kan sägas om era ledare.

¹⁸ Men Gud lät det profeterna sagt gå i uppfyllelse, nämligen att Messias måste genomgå detta lidande.

¹⁹ Ångra er och ändra er inställning till Gud och vänd om till honom. Då ska han rena er från era synder och

²⁰ låta den tid komma då han vänder sig till er och sänder Jesus, er Messias, till er.

^21-22 Han måste nämligen stanna kvar i himlen tills den tid kommer, när Gud ska låta allt som man förutsa för länge sen bli verklighet. Mose sa till exempel: 'Herren Gud ska låta en profet som liknar mig komma till er. Lyssna noga till allt han säger er.

²³ Den som inte lyssnar på honom kommer att gå förlorad.'

²⁴ Samuel och alla profeterna talade allesammans om vad som händer i dag.

²⁵ Ni är dessa profeters barn. Guds löften till våra förfäder, att hela världen ska bli välsignad genom judarna, gäller också er. Det var det löfte som Gud gav åt Abraham.

²⁶ Och så snart som Gud hade gjort sin tjänare levande igen, sände han honom först till er israeliter för att välsigna er när ni vänder om från era synder.