Revised Common Lectionary (Complementary)

Guds storhet och Guds lagar

^1-2 Himlen visar Guds storhet och höghet. På ett fantastiskt sätt visar den vad han har gjort.

³ Varje dag berättar om det för nästa och varje natt gör likadant.

^4-5 Tyst, utan ett ljud och utan ett ord, når dess budskap ut över hela världen. Solen har sitt hem i himlen, där Gud satt den,

⁶ och den rör sig i rymden. Den är lika strålande som en brudgum, som kommer till sitt bröllop, lika ivrig som en löpare som segervisst ser fram emot en tävling!

⁷ Solen rör sig över himlen från den ena ändan till den andra, och ingen kan gömma sig för dess hetta.

^8-9 Guds lagar är fullkomliga. De skyddar oss, gör oss visa och ger oss glädje och ljus.

¹⁰ Guds lagar är rena, eviga och rättvisa.

¹¹ De kan inte ens jämföras med guld. De är sötare än honungen som droppar från vaxkakan.

¹² De varnar oss för det onda och ger framgång åt dem som lyder dem.

¹³ Men hur kan jag någonsin veta vilka synder som gömmer sig i mitt inre? Herre, rena mig från dessa hemliga synder som jag själv inte är medveten om

¹⁴ och bevara mig så att hänsynslösa människor inte får inflytande över mitt liv! Då först kan jag bli fri från anklagelser och vara utan skuld till alla svåra brott.

¹⁵ Herre, jag vill så gärna att mina ord och outtalade tankar ska vara behagliga även för dig. Du är min klippa och räddare!

⁹ Då sa Herren till Mose: Jag ska komma till dig i ett mörkt moln, så att folket kan höra mig när jag talar med dig, och sedan kommer de alltid att tro dig.

¹⁰ Gå nu ner och förbered folket på mitt besök. Invig dem i dag och i morgon, och säg åt dem att tvätta sina kläder.

¹¹ I övermorgon ska jag sedan stiga ner på berget Sinai inför deras ögon.

¹² Sätt upp en gränslinje som folket inte får passera och säg till dem: 'Ni får inte gå upp på berget eller gå över gränslinjen. Den som gör det ska dö.

¹³ Ingen hand ska röra vid syndaren, utan denne ska stenas eller skjutas till döds med pilar. Detta gäller både människor och djur. Håll er borta från berget, tills ni hör en lång, utdragen ton från jubelhornet. Då får ni samlas vid foten av berget.'

¹⁴ Mose gick då ner till folket och förberedde dem för mötet, och de tvättade sina kläder.

¹⁵ Han sa till dem: Förbered er och rena er nu för att möta Herren om två dagar, och tänk på att ni inte får ha sexuellt umgänge under denna reningstid.

³⁰ När han fyrtio år senare var i öknen, nära berget Sinai, visade sig en ängel för honom i en buske som brann.

³¹ Mose såg det och undrade vad det var, och när han skyndade dit för att se efter ropade Herren till honom:

³² 'Jag är dina förfäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.' Då darrade Mose av rädsla och vågade inte se upp.

³³ Och Herren sa till honom: 'Ta av dig skorna, för du står på helig mark.

³⁴ Jag har sett mitt folks lidande i Egypten och hört deras rop. Nu har jag kommit för att befria dem. Vänd därför tillbaka till Egypten.'

³⁵ Och så skickade Gud alltså tillbaka samme man, som hans folk förut hade avvisat när de frågade: 'Vem har gjort dig till härskare och domare över oss?' Mose sändes så till dem för att bli deras härskare och räddare.

³⁶ Och genom många märkliga under ledde han dem ut ur Egypten och genom Röda havet och fram och tillbaka genom öknen i fyrtio år.

³⁷ Mose själv sa till Israels folk: 'Gud kommer att sända er en profet, en man ur era egna led, som i mycket kommer att vara lik mig.'

³⁸ I öknen var Mose mellanhanden mellan Israels folk och den ängel som på berget Sinai gav dem Guds lag, det levande ord som blev överlämnat till er.

³⁹ Men våra förfäder satte sig upp mot Mose och ville återvända till Egypten.

⁴⁰ De sa till Aron: ''G´r avgudar ¦t oss, s¦ att vi har gudar som kan leda oss, f´r ingen vet egentligen vad som har h¤nt med Mose som ´vertalade oss att l¤mna Egypten.'