Revised Common Lectionary (Complementary)

¹² Mitt liv försvinner lika hastigt som kvällens skuggor. Jag vissnar som gräset.

¹³ Men du, Herre, är kungars kung, och din berömmelse kommer att bestå i alla tider.

¹⁴ Jag vet att du ska gripa in och visa barmhärtighet mot Jerusalem. Nu är det dags att visa medlidande med staden. Nu är den tiden inne.

¹⁵ Ditt folk älskar till och med varje sten i stadens murar, trots att de ligger i ruiner.

^16-17 Men Herren ska bygga upp dem på nytt för att visa hur stor han är. Då kommer folken att frukta honom och kungarna på jorden ska erkänna hans makt.

¹⁸ Han ska lyssna till de hjälplösas böner och till allt vad de ber om.

¹⁹ Jag skriver ner detta för att kommande generationer också ska kunna prisa Herren för allt han har gjort, ja, så att de som ännu inte är födda ska kunna prisa Herren.

²⁰ Säg till dem att Gud från sitt tempel i himlen såg ner till oss här på jorden.

²¹ Han hörde folkets klagan, och de som var dödsdömda befriade han.

^22-23 Därför ska folk från hela världen samlas i Jerusalem för att prisa honom. I hela staden kommer man då att sjunga lovsånger, och många folk och folkslag kommer för att tjäna honom.

²⁴ Han har gjort mig kraftlös trots att jag är i mina bästa år. Han har gjort mig gammal i förtid.

²⁵ Därför ropar jag till honom: Gud, du som lever i evighet! Låt mig inte dö nu när jag är ung.

²⁶ Gud, för länge sedan lade du jordens grund och skapade himlen med dina händer.

²⁷ Allt detta ska försvinna, men du består i evighet. Ja, allt kommer att falla sönder som gamla utslitna kläder, som du kastar bort och byter ut mot nya.

²⁸ Men själv blir du aldrig gammal. Du lever i evighet, och dina år tar aldrig slut.

Job svarar Elifas

6 Då svarade Job:

² Tänk om min sorg och bedrövelse kunde vägas!

³ Den är tyngre än havets sand, och det är därför jag talar så obetänksamt.

⁴ För Herren har träffat mig med sina pilar. Djupt in i mitt hjärta har han nått med deras gift. Förskräckelse från Gud har kommit över mig.

⁵ Inte skriker den vildåsna som har gräs att äta eller den oxe som har tillräckligt med foder.

⁶ Inte äter man smaklös mat utan krydda eller ett ägg utan salt.

⁷ Jag avstår hellre än att äta sådant som gör mig sjuk.

^8-9 Tänk om Gud ville låta mig få göra det jag mest av allt längtar efter, att få dö under hans hand och bli befriad ur hans fruktansvärda grepp.

¹⁰ Det enda som ger mig tröst i all min plåga är att jag inte har förnekat den helige Gudens ord.

¹¹ Varför har jag fortfarande kraft att uthärda? Hur kan jag ha ett sådant tålamod?

¹² Är jag känslolös som en sten? Är min kropp gjord av koppar?

¹³ Finns det något att hoppas på, nu när framgången har tagit slut?

Stora skaror följer Jesus

^7-8 Under tiden drog sig Jesus och hans lärjungar tillbaka till stranden, och en stor skara människor från Galileen, Judeen, Jerusalem och Idumeen, men också från andra sidan Jordan och ända bortifrån Tyros och Sidon, följde honom. Nyheterna om hans under hade nämligen spritt sig vida omkring, och folk strömmade till för att se vad som försiggick.

⁹ Jesus bad då sina lärjungar att skaffa fram en båt och ha den i beredskap för att rädda honom undan om folket på stranden skulle tränga på alltför mycket.

¹⁰ Många hade nämligen blivit botade den dagen, och därför trängde sig massor av sjuka människor på från alla håll för att röra vid honom.

¹¹ När de som var besatta av onda andar fick syn på honom, föll de ner vid hans fötter och ropade: Du är Guds Son!

¹² Men Jesus förbjöd dem att tala om vem han var.