Revised Common Lectionary (Complementary)
Falska anklagelser
35 Herre, bekämpa dem som bekämpar mig! Förklara krig mot dem som anfaller mig!
2 Sätt på dig rustningen och grip tag i din sköld.
3 Lyft spjutet till mitt försvar och ställ dig i vägen för mina förföljare! Säg till mig: Jag är din räddning!
4 Förolämpa alla som försöker att döda mig! Slå dem tillbaka, och gör dem förvirrade!
5 Låt dem blåsa bort som löv för vinden, när Herrens ängel jagar bort dem.
6 Gör deras väg mörk och slipprig, när Herrens ängel förföljer dem!
7 Fastän jag inte hade gjort något ont, lade de ut en fälla för mig och grävde en fallgrop på min väg.
8 Låt dem drabbas av undergång utan att de vet om det. De ska fastna i sina egna fällor och dö.
9 Men jag ska jubla och glädja mig i Herren när han griper in och räddar mig.
10 Ur djupet av mitt inre stiger lovsången upp till honom. Finns det någon som han i himlen eller på jorden? Vem kan som Herren skydda den svage och hjälplöse? Och vem skyddar den fattige och den som lider nöd från dem som vill beröva dem det lilla de har?
Jeremia varnar för falska profeter
1-2 När kung Jekonja och drottningmodern, hovmännen, officerarna från de olika stammarna och hantverkarna hade blivit bortförda till Babylon av Nebukadnessar, skrev Jeremia ett brev från Jerusalem till de judiska äldste, prästerna, profeterna och till allt folket.
3 Han skickade brevet med Eleasa, Safans son, och Gemarja, Hilkias son, när de for till Babylon som kung Sidkias ambassadörer hos Nebukadnessar. Så här stod det i brevet:
4 Herren, härskarornas Gud, sänder detta budskap till alla fångar från Jerusalem, som han har låtit föra bort till Babylon:
5 Bygg hus och ställ in er på att stanna! Plantera vingårdar, för ni kommer att vara där många år.
6 Gift er och skaffa barn och se till att de sedan gifter sig, så att ni får många barnbarn. Föröka er! Se till att ni inte blir färre!
7 Arbeta för fred och framgång i Babylon. Be för landet. Om Babylon har fred så har ni det också.
8 Herren, härskarornas Gud, säger: Låt inte lura er av de falska profeter och medier som finns bland er. Hör inte på alla de drömmar de har,
9 för de profeterar lögn i mitt namn. Jag har inte sänt dem, säger Herren.
10 Sanningen är denna: Ni kommer att få stanna en mansålder i Babylon. Men sedan ska jag leda er hem igen, som jag har lovat.
11 Jag vet vilka planer jag har för er, säger Herren. Det är goda planer och inte onda, för jag vill ge er en framtid och ett hopp.
12 När ni ber ska jag lyssna.
13 Ni ska finna mig när ni söker mig, om ni verkligen gör det uppriktigt och allvarligt.
14 Ja, säger Herren, jag ska låta er finna mig, och jag ska göra slut på ert slaveri, upprätta er på nytt och samla er från alla de länder jag spred ut er till. Jag ska leda er tillbaka hem igen till ert eget land.
Jesus skickar onda andar in i en svinhjord
1-2 När de kom fram till andra sidan sjön, till trakten av Gerasa, rusade en man fram just som Jesus steg ur båten. Han var besatt av en ond ande och levde bland de klipphålor som man använde som gravar.
3-4 Han var så vild så att det inte ens gick att sätta handbojor på honom. Varenda gång man gjorde det - och det var ofta - så slet han sönder kedjorna och gick därifrån. Ingen vågade komma i närheten av honom.
5 Dag och natt höll han till bland gravhålorna eller irrade omkring uppe bland bergen och skrek och skar sönder sig själv med vassa stenar.
6 Medan Jesus ännu var långt ute på sjön, hade mannen sett honom. Nu kom han rusande och kastade sig ner på marken framför Jesus.
7 Låt mig vara ifred! skrek han så högt han kunde. Du är ju son till den högste Guden. För Guds skull pina mig inte!
8 Jesus hade nämligen befallt den onde anden att lämna mannen.
9 Vad heter du? frågade Jesus, och den onde anden svarade: Legion, för vi är många i den här mannen.
10 Och gång på gång bad de onda andarna: Kör inte bort oss härifrån, utan låt oss stanna här på platsen.
11 Just då gick en stor svinhjord och bökade på berget ovanför sjön.
12 Skicka iväg oss, tiggde då de onda andarna, så att vi kan fara in i de där svinen.
13 Och Jesus lät dem få som de ville. Då lämnade de onda andarna mannen och for in i svinen, och hela hjorden störtade utför bergssluttningen ner i sjön och drunknade.
14 Då flydde de som vaktade svinen och sprang till städerna och byarna i närheten och berättade vad som hade hänt. Människor kom då rusande till platsen för att själva få se det med egna ögon,
15 och en stor folkskara samlades. Men när de såg mannen sitta där, klädd och vid sina sinnens fulla bruk, blev de rädda.
16 De som sett hur mannen hade blivit helad och vad som hände med svinen berättade det för alla,
17 och folket bad sedan Jesus att gå därifrån och lämna dem ifred.
18 Då gick han tillbaka till båten. Mannen, som varit besatt av andarna, frågade då Jesus om han fick följa med.
19 Men Jesus vägrade att ta med honom.Gå hem till dina vänner, sa han, och berätta för dem vilket stort under Gud har gjort med dig, och hur barmhärtig han har varit mot dig.
20 Mannen gick därefter runt i Tiostadsområdet och berättade för alla om det stora under Jesus gjort med honom. Och man häpnade över hans berättelse.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®