Revised Common Lectionary (Complementary)
Morgonbön under förföljelse
5 För körledaren, till flöjt. En psalm av David.
2 Hör mina ord, Herre,
tänk på mina suckar[a]!
3 Lyssna när jag ropar,
min kung och min Gud!
Till dig går min bön.
4 (A) Herre, om morgonen
hör du min röst,
om morgonen vänder jag mig
till dig och väntar.
5 (B) Du är inte en Gud
som älskar ondska,
den som är ond
får inte bo hos dig.
6 De övermodiga består inte
inför dina ögon,
du hatar alla förbrytare.
7 (C) Du förgör dem som ljuger,
Herren avskyr den som är
blodtörstig och falsk.
8 Men genom din stora nåd
får jag gå in i ditt hus,
jag får tillbe i vördnad för dig,
vänd mot ditt heliga tempel.
9 (D) Herre, led mig i din rättfärdighet
för mina förföljares skull,
jämna din väg för mig.
10 (E) Det finns ingen sanning
i deras mun.
Deras inre är fördärv,
deras strupe är en öppen grav
och sin tunga gör de hal.
11 (F) Döm dem skyldiga, Gud,
låt deras planer bli deras fall!
Driv bort dem
för deras många brott,
eftersom de gör uppror mot dig.
מMem
13 (A) Vad ska jag säga dig,
vad ska jag likna dig med,
du dotter Jerusalem?
Vad ska jag jämföra dig med
för att trösta dig,
du jungfru dotter Sion?
Din skada är ju stor som havet,
vem kan hela dig?
נNun
14 (B) Dina profeters syner
var falska och dåraktiga,
de visade dig inte din skuld
för att vända bort din fångenskap[a].
De budskap de förkunnade för dig
var falska och förföriska.
סSamek
15 (C) Alla som går vägen förbi
slår ihop sina händer
och hånar dig,
de visslar och skakar på huvudet
åt dottern Jerusalem:
Ӏr detta den stad som kallades
skönhetens krona,
hela jordens fröjd?”
פPe
16 (D) Alla dina fiender spärrar upp
sin mun mot dig,
de visslar och gnisslar tänder
och säger: ”Vi har slukat henne!
Detta är dagen vi väntat på.
Vi fick uppleva den,
vi fick se den!”
עAjin
17 (E) Herren har gjort vad han bestämt,
han har uppfyllt sitt ord
som han uttalat för länge sedan.
Han har rivit utan att skona,
han har låtit fienden
triumfera över dig
och upphöjt dina motståndares horn.
13 (A) I församlingen i Antiokia fanns det profeter och lärare: Barnabas, Simeon som kallades Niger[a], Lucius från Kyrene, Manaen som var fosterbror[b] till landsfursten Herodes, samt Saulus. 2 (B) När de tjänade Herren[c] och fastade sade den helige Ande: "Avskilj Barnabas och Saulus åt mig för den uppgift som jag har kallat dem till." 3 (C) Då fastade de och bad och lade händerna på dem och skickade sedan ut dem.
På Cypern
4 Utsända av den helige Ande gick de ner till Seleucia[d] och seglade därifrån till Cypern. 5 De kom till Salamis[e] och predikade Guds ord i judarnas synagogor. De hade också med sig Johannes[f] som medhjälpare.
6 Sedan reste de över hela ön ända till Pafos[g]. Där träffade de på en jude som utövade magi, en falsk profet vid namn Barjesus[h]. 7 Han höll till hos ståthållaren Sergius Paulus, som var en förståndig man. Denne kallade till sig Barnabas och Saulus och ville höra Guds ord. 8 Men Elymas[i], trollkarlen – det är vad hans namn betyder – gick emot dem och försökte hindra ståthållaren från att komma till tro.
9 Saulus, som även kallades Paulus[j], uppfylldes då av den helige Ande och spände ögonen i honom 10 (D) och sade: "Du djävulens son, full av allt svek och bedrägeri och fiende till allt som är rätt! Ska du aldrig sluta att förvränga Herrens raka vägar? 11 Nu kommer Herrens hand över dig, och du ska bli blind en tid och inte kunna se solen." I samma ögonblick föll töcken och mörker över honom, och han irrade omkring och sökte efter någon som kunde ta hans hand och leda honom. 12 (E) När ståthållaren såg det som hände kom han till tro, överväldigad av Herrens lära.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation