Revised Common Lectionary (Complementary)
Sången om Herrens vingård
5 (A) Nu vill jag sjunga
om min älskade,
min älskades sång
om hans vingård:
Min älskade hade en vingård
på en bördig bergskulle.
2 Han grävde upp den
och rensade den från stenar
och planterade där
ädla vinstockar.
Han byggde ett vakttorn mitt i den
och högg ut ett presskar.
Sedan väntade han
att den skulle bära äkta druvor,
men den bar vilddruvor.
3 Och nu, Jerusalems invånare
och Juda män,
döm mellan mig och min vingård.
4 (B) Vad mer kunde man
göra för min vingård
än vad jag har gjort för den?
Varför bar den vilddruvor,
när jag väntade
att den skulle bära äkta druvor?
5 (C) Nu ska jag låta er veta
vad jag ska göra med
min vingård:
Jag ska ta bort stängslet,
och den ska bli ödelagd.
Jag ska bryta ner muren,
och den ska bli nertrampad.
6 (D) Jag ska ödelägga den,
ingen ska beskära den
eller gräva i den.
Men tistel och törne ska växa upp,
och jag ska befalla molnen
att inte låta det regna på den.
7 (E) Herren Sebaots vingård
är Israels hus
och Juda folk
hans älsklingsplantering.
Han väntade laglydnad
men fann blodiga lagbrott,
han väntade rättfärdighet
men fann skriande
orättfärdighet.
7 (A) Du gör oss till ett stridsämne
för våra grannar,
och våra fiender hånar oss.
8 Gud Sebaot, upprätta oss!
Låt ditt ansikte lysa
så att vi blir frälsta.
9 (B) Du hämtade en vinstock
från Egypten,
du fördrev hednafolk
och planterade den.
10 Du röjde plats för den,
och den slog rot
och uppfyllde landet.
11 Den täckte bergen med sin skugga
och Guds cedrar med sina grenar,
12 (C) den sträckte ut sina skott till havet
och sina knoppar till floden[a].
13 (D) Varför rev du dess mur
så att alla som passerar
kan plocka av den?
14 Vildsvin från skogen
frossar på den,
markens smådjur äter av den.
15 Gud Sebaot, kom tillbaka!
Blicka ner från himlen och se,
ta hand om denna vinstock!
4 (A) Fast nog hade också jag kunnat förlita mig på det yttre. För om någon tycker att han kan förlita sig på det yttre, så kan jag det ännu mer: 5 (B) omskuren på åttonde dagen, är av Israels folk och Benjamins stam, en hebré född av hebreer[a], i fråga om lagen en farisé, 6 (C) i iver en förföljare av församlingen, i rättfärdighet genom lagen en oklanderlig man.
7 (D) Men allt det som förr var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. 8 (E) Ja, jag räknar allt som förlust, för jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som skräp, för att vinna Kristus 9 (F) och bli funnen i honom – inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tron på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron. 10 (G) Då får jag lära känna Kristus och kraften i hans uppståndelse och dela hans lidanden genom att bli lik honom i hans död, 11 (H) i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda.
Slutmålet
12 (I) Inte så att jag redan har gripit det eller redan har nått målet, men jag jagar efter att gripa det eftersom jag själv är gripen av Kristus Jesus. 13 Bröder, jag menar inte att jag har gripit det än. Men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför 14 (J) och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.
Liknelsen om de onda vinodlarna
33 (A) Lyssna på en annan liknelse: En husbonde planterade en vingård. Han satte stängsel runt den, högg ut en vinpress[a] och byggde ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut den till vinodlare och reste bort.
34 När skördetiden närmade sig, sände han sina tjänare till vinodlarna för att få sin del av frukten. 35 Men vinodlarna tog fast hans tjänare. En slog de, en annan dödade de och en tredje stenade de. 36 Återigen sände han andra tjänare, fler än de förra. Men de gjorde på samma sätt med dem.
37 Till sist sände han sin son till dem och sade: Min son kommer de att ha respekt för. 38 (B) Men när vinodlarna fick se sonen sade de till varandra: Här är arvtagaren! Kom, vi dödar honom så får vi hans arv. 39 Och de tog fast honom, kastade ut honom ur vingården och dödade honom. 40 När nu vingårdens herre kommer, vad ska han då göra med dessa vinodlare?"
41 De svarade honom: "Han ska ge de onda en ond död och arrendera ut vingården till andra vinodlare som ger honom frukten i rätt tid." 42 (C) Jesus sade till dem: "Har ni aldrig läst i Skrifterna:[b]
Stenen som husbyggarna förkastade
har blivit en hörnsten.
Herren har gjort den till detta,
underbart är det i våra ögon.
43 Därför säger jag er: Guds rike ska tas ifrån er och ges åt ett folk som bär dess frukt. 44 Den som faller på den stenen blir krossad, och den som stenen faller på blir söndersmulad."[c]
45 Översteprästerna och fariseerna hörde hans liknelser, och de förstod att det var dem som han talade om. 46 De ville gripa honom men var rädda för folket, eftersom man ansåg att han var en profet.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation