Revised Common Lectionary (Complementary)

Brödragemenskapens välsignelse

133 En pilgrimssång av David.

Jakob dör

²⁹ Sedan befallde han dem och sade: ”Jag ska nu samlas till mitt folk. Begrav mig hos mina fäder i grottan på hetiten Efrons mark, ^30 (A) i grottan vid fältet i Makpela mitt emot Mamre i Kanaans land, den som Abraham köpte till gravplats av hetiten Efron. ^31 (B) Där begravdes Abraham och hans hustru Sara, där begravdes Isak och hans hustru Rebecka, och där har jag själv begravt Lea, ³² i grottan på marken som köptes av hetiterna.”

³³ När Jakob hade gett sina söner dessa befallningar drog han upp fötterna i sängen. Och han gav upp andan och samlades till sitt folk.

Jakob blir begravd

50 ^(C) Då böjde Josef sig ner över sin fars ansikte och grät över honom och kysste honom. ² Josef befallde läkarna han hade i sin tjänst att balsamera^[a] hans far. Och läkarna balsamerade Israel. ³ Det tog fyrtio dagar, så lång tid tar en balsamering. Och egyptierna sörjde honom i sjuttio dagar^[b].

⁴ När sorgedagarna efter honom var över sade Josef till faraos husfolk: ”Om jag har funnit nåd för era ögon, ber jag er säga dessa ord till farao: ^5 (D) Min far har tagit ed av mig och sagt: När jag är död, så begrav mig i den grav som jag grävt åt mig i Kanaans land. Låt mig därför resa och begrava min far och sedan komma tillbaka.” ⁶ Farao svarade: ”Res dit och begrav din far enligt den ed som han tog av dig.”

⁷ Då reste Josef för att begrava sin far. Och faraos alla tjänare reste med honom, de äldste vid hans hov och alla de äldste i Egyptens land, ⁸ dessutom allt Josefs husfolk och hans bröder och hans fars husfolk. Bara sina små barn, sina får och sina kor lämnade de kvar i landet Goshen. ⁹ Både vagnar och ryttare reste tillsammans med honom, och det var en mycket stor skara.

¹⁰ När de kom till Goren-Haatad^[c] på andra sidan Jordan höll de där en mycket stor och högtidlig dödsklagan, och han ordnade en sorgehögtid efter sin far i sju dagar. ¹¹ När landets invånare kananeerna såg sorgehögtiden i Goren-Haatad sade de: ”Här har egyptierna en stor sorgehögtid.” Därför kallades platsen Abel-Misrajim^[d]. Den ligger på andra sidan Jordan.

¹² Jakobs söner gjorde med honom som han hade befallt dem. ^13 (E) De förde honom till Kanaans land och begravde honom i grottan vid fältet i Makpela, den mark som Abraham hade köpt till gravplats av hetiten Efron mitt emot Mamre.

¹⁴ När Josef hade begravt sin far, vände han tillbaka till Egypten med sina bröder och alla som följt med honom för att begrava hans far.

^13 (A) Låt oss därför inte längre döma varandra. Bestäm er i stället för att inte lägga hinder eller stötestenar i vägen för en broder. ^14 (B) Jag vet och är i Herren Jesus övertygad om att ingenting är orent i sig självt, men för den som betraktar det som orent blir det orent. ^15 (C) Om din broder blir oroad av den mat du äter, så lever du inte längre i kärleken. Låt inte din mat bli orsak till att den går förlorad som Kristus har dött för.

^16 (D) Låt därför inte det goda ni fått bli smädat. ^17 (E) Guds rike är inte mat och dryck, utan rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande. ¹⁸ Den som tjänar Kristus på det sättet behagar Gud och blir erkänd av människor. ^19 (F) Låt oss därför sträva efter det som tjänar friden och den ömsesidiga uppbyggelsen. ^20 (G) Riv inte ner Guds verk på grund av mat.

Allt är visserligen rent, men maten blir till skada för den människa som har betänkligheter när hon äter. ²¹ Det är bättre att avstå från att äta kött eller dricka vin eller göra något annat som din broder tar anstöt av. ²² Den tro som du har ska du behålla för dig själv^[a] inför Gud. Salig är den som inte måste döma sig själv för det som han väljer. ²³ Men den som har betänkligheter och ändå äter är dömd, eftersom det inte sker av tro. Allt som inte sker av tro är synd.

Uppmaning till tålamod och enhet

15 ^(H) Vi som är starka är skyldiga att bära de svagas svagheter och inte tjäna^[b] oss själva. ^2 (I) Var och en av oss ska tjäna sin nästa till hans bästa och hans uppbyggelse.