Previous Prev Day Next DayNext

Revised Common Lectionary (Complementary)

Daily Bible readings that follow the church liturgical year, with thematically matched Old and New Testament readings.
Duration: 1245 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Jesaja 49:1-7

II. SION OCH FRÄLSNINGEN FRÅN SYNDEN (Kap 49-57)

Messias, Herrens tjänare

49 (A) Hör på mig, ni kustländer,

        lyssna, ni folk
        som bor i fjärran!
    Herren kallade mig
        redan i moderlivet,
    han nämnde mitt namn
        redan i min mors sköte.
(B) Han gjorde min mun
        till ett skarpt svärd[a]
    och gömde mig
        i skuggan av sin hand.
    Han gjorde mig till en vass pil
        och dolde mig i sitt koger.
(C) Han sade till mig:
    "Du är min tjänare, Israel,
        genom dig
            vill jag förhärliga mig."
Men jag tänkte:
    "Förgäves har jag ansträngt mig,
        utan nytta förbrukat min kraft.
    Men min rätt är hos Herren
        och min lön hos min Gud."

Och nu säger Herren,
    han som från moderlivet
        formade mig till sin tjänare
    för att föra Jakob tillbaka till honom
        så att Israel samlas hos honom,
    för jag är ärad i Herrens ögon
        och min Gud är min styrka –
(D) han säger: Det är för lite
        att du bara är min tjänare
    som upprättar Jakobs stammar
        och för tillbaka de bevarade
            av Israel.
    Jag ska sätta dig
        till ett ljus för hednafolken,
    för att du ska bli min frälsning
        ända till jordens yttersta gräns.[b]
(E) Så säger Herren,
        Israels återlösare, hans Helige,
    till honom som är föraktad
        av varje själ,
    till honom som är avskydd
        av folken,
    till honom som är
        härskares tjänare:
    Kungar ska se det och resa sig,
        furstar ska se det och tillbe
    eftersom Herren är trofast,
        Israels Helige
            som har utvalt dig.

Psaltaren 71:1-14

Bön om hjälp i ålderdomen

71 (A) Till dig, Herre,
        tar jag min tillflykt.
    Låt mig aldrig behöva skämmas.
Rädda mig och befria mig
        i din rättfärdighet,
    vänd ditt öra till mig och fräls mig.
(B) Var min klippa där jag kan bo,
        dit jag alltid kan komma,
    du som gett befallning
        om min frälsning.
    Du är mitt bergfäste
        och min borg.

Min Gud, befria mig
        ur den gudlöses hand,
    ur förbrytarens
        och förtryckarens grepp,
för du är mitt hopp, Herre,
    Herre, min trygghet
        ända från min ungdom.
(C) Du har varit mitt stöd
        ända från moderlivet,
    du har förlöst mig
        ur min mors inre.
    Dig lovar jag alltid.
Jag har blivit som ett tecken
        för många,
    och du är min starka tillflykt.
Min mun ska fyllas av ditt lov,
    av din ära dagen lång.

Förkasta mig inte
        när jag blir gammal,
    överge mig inte
        när min kraft tar slut,
10 (D) för mina fiender talar om mig,
    de som vaktar på min själ
        rådslår med varandra:
11 "Gud har övergett honom.
    Jaga och grip honom,
        det finns ingen
            som räddar honom!"

12 (E) Gud, var inte långt ifrån mig!
    Min Gud, skynda till min hjälp!
13 (F) Låt min själs fiender
        få skämmas och gå under,
    låt dem som vill mig ont
        höljas i hån och vanära.

14 Men jag ska alltid hoppas
    och prisa dig om och om igen.

1 Korintierbrevet 1:18-31

Kristus är Guds vishet

18 (A) Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. 19 Det står ju skrivet: Jag ska göra slut på de visas visdom och förkasta de förståndigas förstånd.[a] 20 (B) Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens debattörer[b]? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap?

21 (C) När världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap vi förkunnar frälsa dem som tror. 22 Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, 23 men vi predikar Kristus som korsfäst – för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap.[c] 24 (D) Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. 25 Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.

26 Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma. 27 Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka, 28 och det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till, 29 (E) för att ingen människa ska berömma sig inför Gud. 30 (F) Tack vare honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet, helgelse och återlösning, 31 för att det ska bli som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren[d].

Johannesevangeliet 12:20-36

Jesus förutsäger sin död

20 Bland dem som hade kommit upp för att tillbe vid högtiden fanns några greker[a]. 21 De kom nu till Filippus, som var från Betsaida[b] i Galileen, och bad honom: "Herre, vi vill se Jesus." 22 Filippus gick och talade om det för Andreas, och Andreas och Filippus gick och berättade det för Jesus.

23 (A) Jesus svarade: "Stunden har kommit när Människosonen ska förhärligas. 24 Jag säger er sanningen: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt. 25 (B) Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som sätter sitt liv sist[c] i den här världen ska bevara det[d] till evigt liv. 26 (C) Om någon vill tjäna mig ska han följa mig, och där jag är ska också min tjänare vara. Om någon tjänar mig ska Fadern ära honom.

27 (D) Nu är min själ i ångest. Vad ska jag säga? Far, fräls mig från denna stund? Nej, det är för denna stund jag har kommit. 28 (E) Far, förhärliga ditt namn!"

Då kom en röst från himlen: "Jag har förhärligat det, och jag ska förhärliga det igen." 29 Folket som stod där och hörde det sade att det var åskan, andra sade att det var en ängel som talade till honom. 30 (F) Jesus svarade: "Den rösten kom inte för min skull, utan för er. 31 (G) Nu går en dom över denna värld. Nu ska denna världens furste kastas ut. 32 Och när jag blivit upphöjd från jorden, ska jag dra alla till mig." 33 Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö.

34 (H) Då sade folket till honom: "Vi har hört i lagen att Messias ska vara kvar för alltid[e]. Hur kan du då säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vad är det för en Människoson[f]?" 35 (I) Jesus sade till dem: "Ännu en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset så att inte mörkret övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. 36 Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn." När Jesus hade sagt detta, drog han sig undan och dolde sig för dem.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation