Revised Common Lectionary (Complementary)

Den gode herden

^1-2 Herren är min herde, och därför har jag allt vad jag behöver. Han låter mig vila på gröna ängar och leder mig till källor med friskt vatten.

³ Han ger mig ständigt ny styrka till kropp och själ. Han leder mig på rätta vägar och hjälper mig leva efter sin vilja.

⁴ Även om jag vandrar genom dödens mörka dal, behöver jag inte vara rädd, för du finns bredvid mig, och din käpp och stav hjälper mig på vägen.

⁵ Du ger mig god mat mitt framför ögonen på mina fiender, ja, jag får vara din hedersgäst. Du fyller min bägare till brädden, och dina välsignelser flödar över!

⁶ Din godhet, vänskap och kärlek följer mig i hela mitt liv, och jag ska alltid få bo i ditt hus.

¹⁰ Då sa Herren till Samuel:

¹¹ Jag ångrar att jag gjorde Saul till kung, för han har återigen vägrat att lyda mig. Samuel blev djupt skakad när han hörde vad Gud sa, och han ropade och bad inför Herren hela natten.

¹² Tidigt nästa morgon gick han ut för att leta efter Saul men fick höra att han hade gått till berget Karmel för att resa ett monument över sig själv, och att han sedan hade fortsatt till Gilgal.

¹³ När Samuel slutligen fann honom, hälsade Saul glatt och sa: Ja, nu har jag verkställt Herrens befallning!

¹⁴ Vad är det då för ett bräkande av får och bölande av oxar jag hör? frågade Samuel.

¹⁵ Det är sant, att armén räddade det bästa av, fåren och oxarna, erkände Saul. De ska offra dem till Herren, din Gud. Allt annat har vi förstört.

¹⁶ Då sa Samuel till Saul: Sluta! Lyssna nu till vad Herren sa till mig i natt!Och vad sa han? undrade Saul.

¹⁷ Samuel berättade det för honom och tillade: När du själv inte tyckte att du var något, gjorde Gud dig till kung över Israel.

¹⁸ Han gav dig ett uppdrag och sa till dig: 'Gå och förgör de syndiga amalekiterna fullständigt. Alla måste dö!'

¹⁹ Varför lydde du inte Herren? Varför kastade du dig över krigsbytet och gjorde precis vad Herren förbjudit dig att göra?

²⁰ Men jag har lytt Herren, fortsatte Saul. Jag gjorde vad han sa till mig. Och jag tog med mig kung Agag, men dödade alla de andra.

²¹ Det var bara när mina trupper krävde det, som jag lät dem behålla de bästa fåren och oxarna och det bästa av krigsbytet för att offra det till Herren.

²⁵ Ljug inte längre för varandra! Tala sanning, för vi tillhör varandra, och när vi ljuger för varandra skadar vi också oss själva.

²⁶ Om ni blir arga, så synda inte genom att ge mer näring åt er ilska. Låt inte oförsonligheten bestå till dess solen går ner. Kom över det fort,

²⁷ för annars får djävulen fotfäste i era hjärtan.

²⁸ Den som tidigare har levt av att stjäla måste sluta med det och i stället skaffa sig ett hederligt arbete, så att han kan ge till andra som har det svårt.

²⁹ Undvik allt onödigt prat. Säg bara sådant som är gott och till hjälp för dem som ni samtalar med, och som kan bli dem till välsignelse.

³⁰ Gör inte den helige Ande bedrövad genom det liv ni lever. Kom ihåg att det är han som sätter sin stämpel på er för att bevara er, och som garanterar att den dag kommer när Gud ska befria er helt från synden.

³¹ Var inte längre snåla, sura och arga. Gräl, hårda ord och motvilja mot andra bör inte ha någon plats i era liv.

³² Ni ska i stället vara vänliga mot varandra, ömhjärtade och förlåta varandra, precis som Gud har förlåtit er, därför att ni tillhör Kristus.