Revised Common Lectionary (Complementary)
Lycklig är den som lyder Herren
128 Välsignad är den som fruktar Herren och litar på honom, ja, välsignad är den som lyder honom.
2 Det du förtjänat, ska du kunna njuta av. Det går dig väl och lyckan är på din sida.
3 Din hustru kommer att likna en fruktbar vinstock med många druvor. Och se på alla hennes barn! De sitter runt middagsbordet, lika friska och starka som unga olivträd.
4 Så belönar Herren den som respekterar och ärar honom.
5 Herren ska välsigna dig, han som bor på berget Sion. Så länge du lever ska du se att det går väl för Jerusalem.
6 Må du leva så länge att du kan glädja dig över dina barnbarn. Må Guds frid vila över Israel!
17 Jag ska skapa nya himlar och en ny jord, så underbara att ingen längre ska minnas det som en gång var.
18 Var glada! Gläd er alltid åt det jag skapat! Se här! Jag ska göra Jerusalem till en lycklig stad. Dess invånare ska vara ett glädjens folk.
19 Jag ska glädja mig över Jerusalem och över mitt folk, och sedan ska man inte längre höra någon klagan eller några sorgerop därifrån.
20 Spädbarn ska inte längre behöva dö. Människor ska inte betraktas som gamla ens när de är hundra år! Det är bara syndare som ska dö unga!
21-22 Den som bygger ett hus ska också få bo i det. Mitt folk ska plantera vingårdar, och den som planterar ska själv få äta deras frukt. Fienden ska inte kunna stjäla den. De som tillhör mitt folk ska leva lika länge som träd, och de ska få njuta av allt det som de fått kämpa så länge för.
23 Deras skördar ska inte ätas upp av fiender. Inga barn ska bli dödade i krig eller drabbas av olycka. De är nämligen barn till dem som Herren välsignat.
24 Jag ska svara dem, till och med innan de ropar till mig. Medan de ännu talar med mig om vad de behöver, ska jag gripa in och besvara deras böner!
25 Varg och lamm ska äta tillsammans. Lejon ska äta hö som oxar. Giftiga ormar ska inte längre döda för att få sin föda! När den tiden kommer ska ingen skadas eller dödas på mitt heliga berg, säger Herren.
6 Kung David beskrev en människas befriande och oförtjänta glädje när hon förklaras icke skyldig av Gud genom att säga:
7 Vilken lycka för dem som fått sin skuld förlåten! Vilken glädje när synderna plånas ut.
8 Vilken befrielse det blir för dem som har bekänt sina synder.
9 Nu är frågan den: Ges denna välsignelse bara till dem som tror på Kristus och samtidigt håller de judiska lagarna? Eller ges den till dem som inte följer de judiska reglerna, utan bara tror på Kristus? Vad hände med Abraham? Vi säger att han tog emot dessa välsignelser genom sin tro. Var det enbart genom tron? Eller på grund av att han också höll de judiska lagarna?
10 För att kunna svara på den frågan måste man först svara på den här: När gav Gud sin välsignelse åt Abraham? Det var innan han blev jude - innan han genomgick den judiska ceremoni, som kallas omskärelse.
11 Det var inte förrän senare, efter det att Gud hade lovat att välsigna honom på grund av tron, som han omskars. Omskärelseceremonin var ett tecken på att Abraham redan hade tro och att Gud hade tagit emot honom innan ceremonin ägde rum - och förklarat honom rättfärdig och god i sina ögon. Därför är Abraham den andlige fadern för alla som tror utan att också lyda de judiska lagarna.
12 Och Abraham är också den andlige fadern för alla som är omskurna. De kan genom hans exempel se att det inte är ceremonin som räddar dem, för Abraham blev godkänd av Gud enbart för sin tro, och det innan han blev omskuren.
13 Det är därför klart att Guds löfte att ge hela jorden åt Abraham och hans ättlingar inte var en följd av att Abraham rättade sig efter Guds lagar, utan av att han litade på att Gud skulle hålla sitt löfte.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®