Revised Common Lectionary (Complementary)

När Herrens röst ljuder

29 Prisa Herren, ni alla änglar! Prisa hans ära och hans kraft!

² Prisa honom för hans härliga namn! Böj er inför honom och sätt på er högtidskläder.

³ Herrens röst hörs över haven. Gud, den upphöjde, dundrar från skyn.

⁴ Vad väldig hans röst är, vad stark och majestätisk den är!

^5-6 Den knäcker stora träd. Den splittrar Libanons cedrar. Den skakar Libanons och Sirjons berg, så att de hoppar och skuttar som unga kalvar!

⁷ Herrens röst är en ljungande blixt.

⁸ Den ljuder genom öknarna och skakar Kades ödemark.

⁹ Herrens röst fäller de mäktiga ekarna och löven virvlar omkring i luften. I hans tempel ropar alla: Äran, äran tillhör Herren.

¹⁰ Redan syndafloden kom på Herrens befallning, och som kung fortsätter han att avslöja sin makt.

¹¹ Han ska ge sitt folk styrka. Han ska välsigna dem med frid.

Samuel blir Israels domare

³ Vid den tiden sa Samuel till dem: Om ni verkligen menar allvar med att återvända till Herren, så avskaffa alla era främmande gudar. Bestäm er för att enbart lyda Herren. Då kommer han att rädda er från filisteerna.

⁴ Då förstörde de alla sina avbilder av Baal och Astarte och tillbad endast Herren.

⁵ Sedan sa Samuel till dem: Kom till Mispa allesammans, så ska jag be till Herren för er.

⁶ Under en högtidlig ceremoni där hämtade de vatten från brunnen och hällde ut det inför Herren. De fastade också hela dagen och bekände: Vi har syndat mot Herren.Det var vid Mispa som Samuel blev Israels domare.

⁷ Men då filisteernas ledare hörde talas om de stora skarorna som samlats vid Mispa, mobiliserade de sin armé för att anfalla. När israeliterna hörde att filisteerna var på väg mot dem blev de förskräckta.

⁸ Fortsätt att be till Gud om räddning! bad de Samuel.

⁹ Då tog Samuel ett lamm som fortfarande diade och offrade det till Herren som ett helt brännoffer. Han ropade till Herren för Israel, och Herren svarade.

¹⁰ Just då Samuel offrade brännoffret kom filisteerna för att gå till anfall, men Herren lät sin röst åska och dundra från himlen. Filisteerna blev fullständigt panikslagna. Israeliterna slog dem

¹¹ och jagade dem från Mispa till Bet-Kar och dödade dem allesammans.

¹² Samuel reste en sten mellan Mispa och Sen och kallade den Eben-Haeser, hjälpstenen. Han sa: Herren har verkligen hjälpt oss!

¹³ Herren stod emot filisteerna, och de återvände inte till Israel så länge Samuel levde.

¹⁴ De israelitiska städerna mellan Ekron och Gat, som hade erövrats av filisteerna, återlämnades nu till Israel, och den israelitiska armén befriade också de närliggande områdena. Det rådde också fred mellan Israel och amoreerna.

¹⁵ Samuel fortsatte att vara Israels domare under resten av sitt liv.

¹⁶ Varje år reste han runt i Israel för att döma, först i Betel, sedan i Gilgal och därefter i Mispa.

¹⁷ Men han återvände alltid till Rama där han bodde, och därifrån dömde han vanligtvis Israel. I Rama byggde han också ett altare åt Herren.

¹⁹ Därefter åt han och fick så krafterna tillbaka.

Saul predikar frimodigt

²⁰ Han stannade hos de troende i Damaskus några dagar, och så snart det var möjligt gick han till synagogan, för att inför alla berätta de goda nyheterna att Jesus verkligen är Guds Son.

²¹ Alla som hörde honom blev häpna och frågade: Är inte det här samme man som i Jerusalem så häftigt har förföljt alla som var anhängare till Jesus? Vi har hört att han kom hit för att arrestera dem allesammans och ta dem med sig som fångar till översteprästerna.

²² Men Saul uppträdde med allt större kraft, och judarna i Damaskus kunde inte säga emot honom när han bevisade att Jesus verkligen är Kristus.

²³ Efter en tid beslutade de judiska ledarna sig för att döda Saul.

²⁴ Men Saul fick höra om deras planer och att de bevakade stadsportarna natt och dag och var beredda att mörda honom.

²⁵ En natt firade därför några av hans nyomvända vänner ner honom från stadsmuren i en korg.

²⁶ När han sedan kom till Jerusalem försökte han träffa de troende, men alla var rädda för honom och ingen vågade lita på honom.

²⁷ Då följde Barnabas med honom till apostlarna och berättade för dem hur Saul hade sett Herren på Damaskusvägen, och om vad Herren hade sagt till honom och om hur han sedan ivrigt predikat om Jesus.

²⁸ Då accepterade de honom. Därefter var han ständigt tillsammans med de troende

²⁹ och talade frimodigt i Herrens namn. Men några grekisktalande judar, som han diskuterade med, sammangaddade sig för att mörda honom.

³⁰ När de andra troende hörde talas om detta, tog de honom med sig till Caesarea och skickade sedan iväg honom till hans hemstad Tarsos.

³¹ Nu levde församlingarna i Judeen, Galileen och Samarien i fred. De troende växte till i lydnad och lärde sig att leva i Herrens fruktan, och under den helige Andes ledning kom många fler till tro.