Revised Common Lectionary (Complementary)

En bön för kungen

^1-2 Herren ska vara med dig den dag då du möter svårigheter! Vår stamfar Jakobs Gud ska hålla dig borta från allt ont!

³ Han ska sända dig hjälp från sitt tempel på berget Sion.

⁴ Han kommer ihåg de gåvor du har gett honom, dina offer och brännoffer.

⁵ Han vill ge dig vad du längtar efter och låter dig lyckas med alla dina planer.

⁶ Vi ska jubla vid nyheterna om din seger och låta våra flaggor vaja som lovsång till Gud för allt som han har gjort! Herren besvarar alla dina böner!

⁷ Herren ger kungen seger. Det vet jag att han gör! Han hör mig från sin heliga himmel och ger mig stora segrar.

⁸ Många folk litar på arméer och vapen, men vi sätter vårt hopp till Herren, vår Gud.

⁹ Dessa folk går under och försvinner, men vi ska resa oss och stå starka och fasta!

¹⁰ Ge seger till vår kung, Herre! Herre, hör när vi ropar till dig!

Gud lovar Abraham en nation

12 När Abrams far hade dött befallde Gud Abram: Lämna ditt eget land och ditt eget folk och gå till det land som jag ska leda dig till!

² Om du gör det kommer jag att se till att du blir stamfar för ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn berömt, så att du blir till välsignelse för många andra.

³ Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna dem som förbannar dig. Hela världen kommer att bli välsignad genom dig.

⁴ Då gjorde Abram som Herren hade sagt till honom, och Lot följde också med. Abram var sjuttiofem år gammal vid den tiden.

⁵ Han tog med sig sin fru Sarai, sin brorson Lot och allt han ägde, boskapen och slavarna han hade fått i Haran, och kom slutligen till Kanaan.

⁶ När de reste genom Kanaan kom de till en plats nära Sikem och slog läger bredvid Mores ek. Området beboddes vid den tiden av kananeer.

⁷ Här uppenbarade sig Herren för Abram och sa: Jag ska ge detta land till dina efterkommande. Till minne av Herrens besök byggde Abram ett altare där.

Exempel på människor med stor tro

11 Vad är tro för något? Jo, det är den trygga vissheten om att något som vi önskar också kommer att hända. Det är övertygelsen om att det som vi hoppas på verkligen väntar oss, även om vi inte kan se det framför oss.

² Våra förfäder levde med en sådan tro och vann Guds och människors uppskattning.

³ Genom tron vet vi att universum skapades på Guds befallning, och att allt det vi ser skapades ur det osynliga.

⁴ Abel trodde på Gud och kom med ett offer som gladde Gud mer än vad Kains offer gjorde. Gud tog emot Abel och bevisade det genom att ta emot hans gåva. Och trots att Abel för länge sedan är död, är hans tro ett vittnesbörd ännu i denna dag.

⁵ Henok trodde på Gud, och det var därför som Gud tog honom upp till himlen utan att han behövde dö. Plötsligt var han bara borta, eftersom Gud tog bort honom. Innan detta hände hade Gud sagt att han var glad över Henoks sätt att leva.

⁶ Man kan aldrig få Guds välsignelse utan att tro och lita på honom. Den som vill komma till Gud måste tro att Gud finns och att han belönar dem som verkligen söker honom.

⁷ Noa trodde på Gud. När Gud varnade Noa för syndafloden så trodde han på det, fastän det inte fanns något tecken som tydde på att den skulle komma. Han byggde arken utan att dröja och räddade sin familj. Noas tro på Gud stod i direkt motsats till synden och otron runt om i världen, och på grund av sin tro blev han en av dem som Gud har tagit emot.

⁸ Abraham trodde på Gud. Gud sa till honom att lämna sitt hem och bege sig långt bort till ett land som Gud lovade att ge honom. Abraham lydde och gav sig genast iväg, utan att ens veta var målet låg.

⁹ När han så småningom kom till det land som Gud lovat honom, bodde han i tält som en som var på tillfälligt besök, och likadant gjorde Isak och Jakob, som Gud gav samma löfte.

¹⁰ Abraham var helt övertygad om att han skulle få flytta in i den eviga stad som Gud själv har grundlagt och byggt.

¹¹ Sara trodde på Gud, och därför kunde hon trots sin höga ålder bli mor. Hon förstod att Gud, som gett henne sitt löfte, verkligen skulle hålla vad han lovat.

¹² Därför blev Abraham stamfar till ett helt folk. Han som var alltför gammal för att över huvud taget bli far. Och det blev ett folk som blev så talrikt att det är lika svårt att räkna dem som himlens stjärnor och som sanden på havens stränder.