Revised Common Lectionary (Complementary)

Herre, där du är vill jag vara

^1-2 Gud, lyssna till mig! Hör min bön!

³ Var jag än befinner mig, även om jag är långt borta vid jordens ände, ropar jag till dig om hjälp. När jag är svag och kraftlös leder du mig upp på den höga klippan.

⁴ Du är min tillflykt, ett högt torn där mina fiender inte kan nå mig.

⁵ Jag ska för alltid bo i ditt tempel och vara trygg under dina vingars skugga.

⁶ Du har hört mina löften, Gud, och jag prisar dig varje dag, för du har gett mig alla de välsignelser som tillhör dem som ärar ditt namn.

⁷ Ge kungen ett långt liv. Låt honom få regera från generation till generation.

⁸ Låt honom regera inför dig i evighet. Skydda honom med din kärlek och sanning.

⁹ Då ska jag ständigt prisa ditt namn. Dag efter dag ska jag uppfylla allt vad jag har lovat dig.

¹⁵ Då for han och hela hans sällskap tillbaka för att tacka profeten. När de allesammans stod där framför honom sa Naaman: Nu förstår jag att det inte finns någon Gud i hela världen, förutom i Israel. Ta nu emot de gåvor som jag har med mig.

¹⁶ Inför Herren, min Gud, säger jag att jag inte kan ta emot dem, svarade Elisa.Naaman försökte övertala Elisa, men han vägrade att ta emot någonting.

¹⁷ Låt mig då få med mig hem så mycket jord som ett par mulåsnor kan bära, sa Naaman. För från och med nu ska jag inte offra brännoffer eller slaktoffer till någon annan Gud än Herren.

¹⁸ Men kan Herren förlåta mig en sak? När min herre kungen går till guden Rimmons tempel för att tillbe och lutar sig mot min arm, kan Herren då förlåta mig om jag också böjer mig?

¹⁹ Ja, det ska han göra, svarade Elisa. Och så for Naaman hem igen.

²⁴ Plötsligt ropade Festus: Paulus, du är galen! Dina långa studier har gått dig på hjärnan!

²⁵ Men Paulus svarade: Jag är inte galen, högt vördade Festus. Jag berättar bara lugnt och sansat vad som är sant,

²⁶ och kung Agrippa känner till detta. Jag talar öppet, för jag är säker på att de här händelserna är välbekanta för honom. De utspelade sig ju inte i någon avkrok!

²⁷ Kung Agrippa, tror du på profeterna? Jag vet att du gör det.

²⁸ Agrippa avbröt honom. Tror du att du med så svaga bevis kan övertala mig att bli kristen?

²⁹ Och Paulus svarade: Vare sig mina argument kan anses svaga eller ej, så önskar jag inför Gud att både du och alla här som lyssnar skulle bli som jag, men utan bojor.