Revised Common Lectionary (Complementary)

¹⁹ De kastar tärning om mina kläder.

²⁰ Herre, håll dig inte undan! Gud, min styrka, skynda dig och hjälp mig!

²¹ Rädda mig från döden! Skona mitt dyrbara liv så att dessa onda människor inte tar det!

²² Rädda mig från lejonens gap och från de vilda tjurarnas horn. Ja, Gud, du kommer att svara mig och befria mig.

²³ Jag ska göra ditt namn känt bland mitt folk. Jag ska stå upp inför församlingen och vittna om allt det underbara som du har gjort.

²⁴ Prisa Herren, alla ni som fruktar honom, kommer jag att säga. Frukta och ära hans namn, ni ättlingar till vår stamfar Jakob! Låt hela Israel sjunga lovsånger till Herren,

²⁵ för han har inte slagit dövörat till för mina nödrop. Han har inte vänt sig bort ifrån mig. När jag ropade till honom svarade han mig.

²⁶ Ja, jag ska stå upp och ära dig inför allt folket. Jag ska offentligt uppfylla mina löften inför alla dem som ärar och fruktar ditt namn.

²⁷ De fattiga ska äta och bli mätta. Och alla som söker Herren ska finna honom och prisa hans namn. Så länge de lever ska de ha framgång.

²⁸ Hela jorden ska se det och återvända till Herren, ja, folken i varje land ska tillbe honom.

Den gudfruktige ska vila i frid

57 De rättfärdiga går under, de gudfruktiga dör tidigt och ingen tycks undra varför. Ingen tycks förstå att de när de dött besparas en massa olycka,

² för de gudfruktiga som dör ska vila i frid.

³ Men kom hit alla ni som är söner till häxor och barn till äktenskapsbrytare och prostituerade!

⁴ Vem är det ni gör er lustiga över genom att räcka ut tungan och göra grimaser?

⁵ Ni är barn till syndare och lögnare! Ni tillber era avgudar med sådan iver i skuggan under vart och vartannat träd, och ni bär fram era egna barn som människooffer nere i dalarnas bergsklyftor.

⁶ Era gudar är stenar i dalarna. Ni tillber dem, och de kommer också att bli ert arv, inte jag! Skulle detta göra mig glad?

^7-8 Nej, ni har begått äktenskapsbrott uppe på bergen, där ni tillber avgudabilder. Ni har övergett mig. Bakom stängda dörrar sätter ni upp dessa avskyvärda bilder och tillber dem. Det är otrohet, för ni ger er kärlek till avgudar i stället för till mig.

⁹ Ni har gett väldoftande parfymer och underbar rökelse som gåva åt Molok. Ni har rest långt bort, ända till dödsriket, för att få tag i nya gudar att älska.

¹⁰ Ni gav inte upp, trots att ni blev trötta av allt ert sökande. Nej, ni fattade nytt mod och fortsatte.

¹¹ Varför var ni mera rädda för dem än för mig? Hur kom det sig att ni inte för ett ögonblick tänkte på mig? Är det för att jag varit alltför mild, som ni inte har respekt för mig?

¹² Så kommer ni med er 'rättfärdighet' och era 'goda gärningar'! I detta finns inget som kan rädda er.

¹³ Låt oss se om alla dessa avgudar kan hjälpa er när ni ropar till dem! De är ju så svaga att vinden kan blåsa bort dem! De kan falla omkull bara man andas på dem. Men den som tror på mig ska få ärva landet och bo på mitt heliga berg.

Löftet kom före lagen

¹⁵ Kära bröder, inte ens i vanliga vardagliga sammanhang kan man utan vidare ändra ett avtal med någon, om det är nerskrivet och undertecknat. Man kan inte efteråt varken lägga till något eller stryka något.

¹⁶ Nu var det så att Gud gav vissa löften åt Abraham och hans Son. Lägg märke till att det inte står att löftena gällde sönerna, som det skulle ha gjort om de hade gällt alla Abrahams söner ? alla judarna ? utan hans Son. Det syftar naturligtvis p¦ Kristus.

¹⁷ Vad jag vill säga är alltså detta: Guds löfte att frälsa oss genom tron, ett löfte som Gud har skrivit ner och undertecknat kunde inte upphävas eller förändras fyrahundratrettio år senare, när han gav oss de tio budorden.

¹⁸ Om man kan bli frälst genom att lyda buden, är det uppenbart att detta är en annan väg än Abrahams väg till gemenskap med Gud, för han trodde Guds löfte.

¹⁹ Varför fick vi då denna lag? Den gavs som ett tillägg till löftet, för att vi skulle förstå vår skuld inför Gud. Men den var avsedd att fungera bara tills Kristus kom. Han är ju den Son som Guds löfte gavs till. Och det finns ytterligare en skillnad. Gud överlämnade genom änglar lagen till Mose, som sedan i sin tur gav den till folket.

²⁰ Men när Gud gav sitt löfte till Abraham, gjorde han det själv, utan änglar eller Mose som mellanhänder.

^21-22 Står då Guds lagar och Guds löften i strid med varandra? Naturligtvis inte! Om vi hade kunnat bli frälsta genom att hålla hans lagar, så skulle inte Gud behövt visa oss ett annat sätt att komma ut ur syndens grepp för Skriften håller fast vid att vi alla är syndens fångar. Den enda vägen till befrielse går genom tron på Jesus Kristus, och denna möjlighet till räddning står öppen för alla som tror på honom.