Revised Common Lectionary (Complementary)
Den helige Ande kommer
2 Sju veckor hade nu gått sedan Jesus dog och uppstod, och pingstdagen kom. När de troende hade samlats den dagen,
2 hördes plötsligt ett dån från himlen, som ljudet av en våldsam storm, och det fyllde huset där de var samlade.
3 Sedan visade sig något som såg ut som flammor eller eldstungor, och dessa stannade över deras huvuden.
4 Och allesammans blev fyllda av den helige Ande och började tala språk som de i vanliga fall inte kunde, men som den helige Ande inspirerade dem till.
5 Många fromma judar från olika länder var i Jerusalem den dagen för att vara med och fira pingsthögtiden.
6 När de hörde dånet i skyn ovanför huset, kom många springande för att se vad som stod på. När de nu hörde lärjungarna tala deras egna språk, blev de alldeles förbluffade.
7 Hur kan det komma sig? ropade de. De här männen kommer ju alla från Galileen,
8 och ändå hör vi dem tala på våra egna språk.
9 Här är vi, parter, meder, elamiter. Vi är från Mesopotamien, Judeen, Kappadokien, Pontos, Asien,
10 Frygien, Pamfylien, Egypten och från trakten kring Kyrene i Libyen. Vi kommer från Rom, både judar och sådana som omvänts till judendomen,
11 vi är kreter och araber. Och ändå hör vi dessa män tala om Guds mäktiga under på vårt eget språk!
12 De stod där förvånade och häpna. Vad kan det här betyda? frågade de sig.
13 Men andra i folkskaran hånade dem: De är berusade, det är ju självklart! sa de.
Petrus tal på pingstdagen
14 Då steg Petrus fram tillsammans med de elva apostlarna och ropade till folket: Hör på allesammans, både jerusalemsbor och ni som är här på besök!
15 Några av er säger att de här männen är berusade. Det är inte sant. Det är alldeles för tidigt på dagen för det. Människor dricker sig inte berusade klockan nio på morgonen!
16 Nej, vad ni är vittnen till den här morgonen förutsas för flera hundra år sedan av profeten Joel:
17 'I de sista dagarna
18 Ja, den helige Ande ska komma till alla mina tjänare, både män och kvinnor, och de ska profetera.
19 Och ni ska se märkliga tecken både på himlen och på jorden: blod och eld och rökmoln.
20 Solen ska bli svart och månen blodröd innan Herrens stora dag kommer.
21 Men var och en som ber Herren om barmhärtighet ska få det och bli frälst.'
Babels torn
11 Vid den tiden talade människorna ett enda språk.
2 När befolkningen ökade och människorna spred sig österut upptäcktes en slätt i Babylonien, som snart blev befolkad.
3-4 Folket som bodde där började tala om att bygga en stor stad med ett torn, som skulle nå upp till himlen - ett ståtligt, evigt monument över dem själva.Detta kommer att sammansvetsa oss, och hindrar oss från att bli kringspridda över hela världen, sa de. De började att tillverka stora mängder av bränt tegel och att samla jordbeck till murbruk.
5 Men när Gud kom ned för att se staden och tornet, som de höll på att bygga,
6 sa han: Om de kan klara av detta när de just har börjat utnyttja sin språkliga och politiska enhet, tänk bara på vad de ska kunna göra längre fram! Inget kommer att bli omöjligt för dem!
7 Kom, låt oss gå dit ner och ge dem olika språk, så att de inte kan förstå varandra!
8 Genom sitt handlande spred Gud ut dem över hela jorden, och då upphörde byggandet av staden.
9 Det är därför som den kallas Babel, som betyder förvirring, för det var där som Herren förvirrade dem genom att ge dem många språk och på detta sätt skingra dem över hela jorden.
24 Herre, hur rikt och hur mångsidigt är inte ditt verk! Ja, i din vishet har du gjort alltsammans, och dina rikedomar översvämmar hela jorden.
25 Där finns det mäktiga havet. Det myllrar av liv av alla slag, av både stora och små djur.
26 Där stävar fartygen fram och där leker sjöodjuret.
27 Alla djur väntar på att du ska ge dem deras dagliga föda.
28 Du ger dem, och de samlar in. Du öppnar din hand för att mata dem, och de äter och blir mätta.
29 Men om du vänder dig bort ifrån dem så blir de förskräckta. Ja, när du tar deras livsande ifrån dem så dör de och blir åter jord.
30 Du sänder din Ande, och nytt liv uppstår på jorden.
31 Prisa Gud i evighet! Han själv känner glädje över allt vad han skapat!
32 Han behöver bara se på jorden så bävar den, och när han rör vid bergen börjar de ryka.
33 Jag vill sjunga till Herren, så länge jag lever. Jag vill prisa Gud till mitt sista andetag!
34 Jag hoppas att sång behagar honom, för han är källan till all min glädje.
35 Låt alla syndare gå under, alla som vägrar att lovprisa honom! Men jag vill lova Herren. Halleluja!
14 för alla som leds av Guds Ande är Guds barn.
15 Och därför ska vi inte uppträda som skrämda slavar, utan vi får vara Guds egna barn, adopterade in i hans familj, och ropa: Far, far till honom.
16 För hans helige Ande talar till oss i djupet av vårt inre och säger oss att vi verkligen är Guds barn.
17 Och eftersom vi är hans barn, kommer vi också att dela hans rikedomar, för allt det som Gud ger sin son, Jesus, är nu också vårt. Men om vi ska dela hans härlighet, måste vi också dela hans lidanden.
Den helige Ande kommer
2 Sju veckor hade nu gått sedan Jesus dog och uppstod, och pingstdagen kom. När de troende hade samlats den dagen,
2 hördes plötsligt ett dån från himlen, som ljudet av en våldsam storm, och det fyllde huset där de var samlade.
3 Sedan visade sig något som såg ut som flammor eller eldstungor, och dessa stannade över deras huvuden.
4 Och allesammans blev fyllda av den helige Ande och började tala språk som de i vanliga fall inte kunde, men som den helige Ande inspirerade dem till.
5 Många fromma judar från olika länder var i Jerusalem den dagen för att vara med och fira pingsthögtiden.
6 När de hörde dånet i skyn ovanför huset, kom många springande för att se vad som stod på. När de nu hörde lärjungarna tala deras egna språk, blev de alldeles förbluffade.
7 Hur kan det komma sig? ropade de. De här männen kommer ju alla från Galileen,
8 och ändå hör vi dem tala på våra egna språk.
9 Här är vi, parter, meder, elamiter. Vi är från Mesopotamien, Judeen, Kappadokien, Pontos, Asien,
10 Frygien, Pamfylien, Egypten och från trakten kring Kyrene i Libyen. Vi kommer från Rom, både judar och sådana som omvänts till judendomen,
11 vi är kreter och araber. Och ändå hör vi dessa män tala om Guds mäktiga under på vårt eget språk!
12 De stod där förvånade och häpna. Vad kan det här betyda? frågade de sig.
13 Men andra i folkskaran hånade dem: De är berusade, det är ju självklart! sa de.
Petrus tal på pingstdagen
14 Då steg Petrus fram tillsammans med de elva apostlarna och ropade till folket: Hör på allesammans, både jerusalemsbor och ni som är här på besök!
15 Några av er säger att de här männen är berusade. Det är inte sant. Det är alldeles för tidigt på dagen för det. Människor dricker sig inte berusade klockan nio på morgonen!
16 Nej, vad ni är vittnen till den här morgonen förutsas för flera hundra år sedan av profeten Joel:
17 'I de sista dagarna
18 Ja, den helige Ande ska komma till alla mina tjänare, både män och kvinnor, och de ska profetera.
19 Och ni ska se märkliga tecken både på himlen och på jorden: blod och eld och rökmoln.
20 Solen ska bli svart och månen blodröd innan Herrens stora dag kommer.
21 Men var och en som ber Herren om barmhärtighet ska få det och bli frälst.'
8 Filippos sa: Herre, visa oss Fadern så är vi nöjda.
9 Jesus svarade: Vet du ännu inte ens vem jag är, Filippos, efter den långa tid som jag har varit tillsammans med er? Den som har sett mig har sett Fadern. Varför ber ni då att få se honom?
10 Tror ni inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? Orden jag talar är inte mina egna, utan de är från Fadern som bor i mig. Och han gör sina gärningar genom mig.
11 Tro mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern är i mig. Och om ni ändå inte tror mina ord, tro då på de under ni har sett mig göra.
12-13 Ett är säkert: Var och en som tror på mig ska göra samma under som jag har gjort, och till och med ändå större för jag går för att vara hos Fadern. Ni kan be honom om vad som helst i mitt namn, och jag ska göra det. Och Fadern ska bli ärad på grund av vad jag, Sonen, gör för er.
14 Ja, be om vad som helst, och använd er av mitt namn så ska jag göra det.
Löftet om den helige Ande
15-16 Om ni älskar mig så lev som jag har lärt er. Och jag ska be Fadern att han i mitt ställe ska sända er en annan Hjälpare som aldrig ska lämna er.
17 Det är den helige Ande, som leder er in i den fulla sanningen. Världen kan inte ta emot honom, för den söker inte efter honom och känner honom inte. Men ni gör det, för han bor hos er nu och kommer att vara i er.
25 Jag säger er detta medan jag fortfarande är hos er.
26 Men när Fadern i mitt ställe sänder Hjälparen, och Hjälparen är den helige Ande, så kommer han att lära er mycket och påminna er om allt som jag har lärt er.
27 Även om jag inte stannar hos er så ska ni ha frid. Jag ger er min frid, en frid som ingen annan kan ge er. Var därför inte oroliga och rädda.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®