Revised Common Lectionary (Complementary)

När Herrens röst ljuder

29 Prisa Herren, ni alla änglar! Prisa hans ära och hans kraft!

² Prisa honom för hans härliga namn! Böj er inför honom och sätt på er högtidskläder.

³ Herrens röst hörs över haven. Gud, den upphöjde, dundrar från skyn.

⁴ Vad väldig hans röst är, vad stark och majestätisk den är!

^5-6 Den knäcker stora träd. Den splittrar Libanons cedrar. Den skakar Libanons och Sirjons berg, så att de hoppar och skuttar som unga kalvar!

⁷ Herrens röst är en ljungande blixt.

⁸ Den ljuder genom öknarna och skakar Kades ödemark.

⁹ Herrens röst fäller de mäktiga ekarna och löven virvlar omkring i luften. I hans tempel ropar alla: Äran, äran tillhör Herren.

¹⁰ Redan syndafloden kom på Herrens befallning, och som kung fortsätter han att avslöja sin makt.

¹¹ Han ska ge sitt folk styrka. Han ska välsigna dem med frid.

Arken förs till templet

² Därefter kallade Salomo samman alla ledare i Israel till Jerusalem, dvs huvudmännen för varje stam och familj, till högtiden då arken skulle föras från tabernaklet i Davids stad, borgen Sion, till dess nya hem i templet.

³ Denna högtid ägde rum i sjunde månaden.

^4-5 När alla ledare hade kommit lyfte leviterna arken och bar den från tabernaklet till sin plats. De tog också med sig alla de heliga tillbehören.

⁶ Kung Salomo och alla de andra offrade får och boskap framför arken i en sådan mängd att ingen kunde hålla räkning på dem.

^7-8 Prästerna bar in arken i det inre rummet av templet, det allraheligaste, och ställde den under kerubernas vingar, som bredde ut sig över arken och dess bärstänger.

⁹ Dessa bärstänger var så långa att deras ändar kunde ses från det yttre rummet, men inte från ytterdörren.Arken finns fortfarande där när det här skrivs.

¹⁰ Ingenting fanns i arken förutom de två stentavlorna, som Mose lade ner i den vid berget Horeb, när Herren hade ingått förbundet med Israels folk efter uttåget ur Egypten.

^11-12 Alla präster gick igenom reningsceremonierna och deltog sedan i högtiden, oavsett om de var i tjänst eller ej. Leviterna prisade Herren med stor entusiasm när prästerna kom ut från det allraheligaste. Sångare var Asaf, Heman och Jedutun och deras söner och släktingar. De var klädda i linnemantlar och stod på östra sidan om altaret och spelade på cymbaler, harpor och lyror. 120 präster blåste i trumpeter,

^13-14 och tillsammans med kören stämde de upp i lovprisning och tacksägelse till Herren. Sången blandades med ljudet från alla instrument. Så här sjöng man:Han är så god.Hans kärlek varar i evighet!I det ögonblicket kom Herrens härlighet som ett bländande moln och fyllde templet, så att prästerna inte kunde fortsätta sin tjänstgöring.

¹⁹ Och därför, kung Agrippa, var jag inte olydig mot denna himmelska syn!

²⁰ Jag predikade först för dem som fanns i Damaskus och i Jerusalem, sedan i Judeen och för övriga folk. Jag uppmanade alla att överge sin synd, vända sig till Gud och bevisa sin omvändelse genom att göra goda gärningar.

²¹ Judarna arresterade mig i templet, därför att jag förkunnade detta, och försökte döda mig,

²² men Gud skyddade mig så att jag fortfarande lever och kan berätta om detta för alla, både för makthavare och vanligt folk. Jag lär ingenting annat än vad profeterna och Mose gjorde, nämligen

²³ att Messias skulle lida och som den förste uppstå från de döda för att föra ljuset till både judar och andra folk.

²⁴ Plötsligt ropade Festus: Paulus, du är galen! Dina långa studier har gått dig på hjärnan!

²⁵ Men Paulus svarade: Jag är inte galen, högt vördade Festus. Jag berättar bara lugnt och sansat vad som är sant,

²⁶ och kung Agrippa känner till detta. Jag talar öppet, för jag är säker på att de här händelserna är välbekanta för honom. De utspelade sig ju inte i någon avkrok!

²⁷ Kung Agrippa, tror du på profeterna? Jag vet att du gör det.

²⁸ Agrippa avbröt honom. Tror du att du med så svaga bevis kan övertala mig att bli kristen?

²⁹ Och Paulus svarade: Vare sig mina argument kan anses svaga eller ej, så önskar jag inför Gud att både du och alla här som lyssnar skulle bli som jag, men utan bojor.