Revised Common Lectionary (Complementary)

8 För sångmästaren, till Gittít; en psalm av David.

² HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden, du som har satt ditt majestät på himmelen!

³ Av barns och spenabarns mun har du upprättat en makt, för dina ovänners skull, till att nedslå fienden och den hämndgirige.

⁴ När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har berett,

⁵ vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom.

⁶ Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen; med ära och härlighet krönte du honom.

⁷ Du satte honom till herre över dina händers verk; allt lade du under hans fötter:

⁸ får och oxar, allasammans, så ock vildmarkens djur,

⁹ fåglarna under himmelen och fiskarna i havet, vad som vandrar havens vägar.

¹⁰ HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden!

38 Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:

² Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?

³ Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

⁴ Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.

⁵ Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?

⁶ Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,

⁷ medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?

⁸ Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,

⁹ när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,

¹⁰ när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,

¹¹ och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»?

⁸ Blygs därför icke för vittnesbördet om vår Herre, ej heller för mig, hans fånge, utan bär också du ditt lidande för evangelium, genom den kraft som Gud giver,

⁹ han som har frälst oss och kallat oss med en helig kallelse, icke på grund av våra gärningar, utan efter sitt eget rådslut och sin nåd, den nåd som redan för evärdliga tider sedan gavs oss i Kristus Jesus,

¹⁰ men som nu har blivit uppenbar genom vår Frälsares, Kristi Jesu, uppenbarelse. Ty han har gjort dödens makt om intet och fört liv och oförgänglighet fram i ljuset genom evangelium,

¹¹ till vars förkunnare och apostel och lärare jag har blivit satt.

¹² Fördenskull lider jag också detta, men jag blyges dock icke därför. Ty jag vet på vem jag tror, och jag är viss om att han är mäktig att för »den dagen» bevara vad som har blivit mig betrott.