Revised Common Lectionary (Complementary)
Gud lovar Abram en son
15 Efteråt sa Herren till Abram i en syn: Var inte orolig, Abram, för jag ska försvara dig, och jag ska ge dig stora välsignelser.
2-3 Men Abram svarade: Herre, Herre, vad har jag för nytta av alla dina välsignelser, när jag inte har någon son? Utan en son kommer någon annan i min familj att ärva all min rikedom.
4 Då sa Herren till honom: Nej, ingen annan kommer att bli din arvinge, för du ska få en son som ska ärva allt du äger.
5 Sedan förde Gud ut Abram under natthimlen och sa till honom: Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan. Dina ättlingar kommer att bli som dessa, alltför många för att kunna räknas!
6 Och Abram trodde Gud, och Gud räknade honom som rättfärdig på grund av hans tro.
7 Han sa till honom: Jag är Herren, som förde dig ut ur kaldeernas Ur för att ge dig detta land för all framtid.
8 Men Abram svarade: Herre, Herre, hur kan jag vara säker på att du vill ge mig allt det här?
9 Då sa Herren till honom att ta en tre år gammal kviga, en tre år gammal get, en tre år gammal bagge, en turturduva och en ung duva
10 och slakta dem och dela dem på mitten och skilja halvorna åt, men att inte dela fåglarna.
11 Och när gamarna kom ner över de slaktade djuren, schasade Abram bort dem.
12 När solen gick ner den kvällen föll en tung sömn över Abram, och han såg i en syn ett fruktansvärt olycksbådande mörker, som fyllde honom med skräck.
17 När solen gick ner och det blev mörkt såg Abram en rykande eld och en flammande fackla som passerade mellan de slaktade djurhalvorna.
18 Den dagen upprättade Herren detta förbund med Abram: Jag har gett detta land till dina ättlingar, ända från Wadiel-Arish till floden Eufrat.
Vänta på Herren
27 Herren är mitt ljus och min frälsning. Vem behöver jag vara rädd för?
2 När onda människor kommer emot mig och anfaller mig ska de snubbla och falla!
3 Ja, även om en väldig armé skulle omringa mig, behöver jag inte känna någon fruktan! Jag är säker på att Gud kommer att rädda mig.
4 Det enda jag vill ha av Gud, det som jag längtar efter mer än något annat, är förmånen att få bo i hans tempel i hela mitt liv. Jag vill känna hans närvaro varje dag och få glädjas över hans fullkomlighet och ära.
5 När svårigheterna kommer tänker jag vara i hans tempel. Där kommer han att gömma mig. Han ska sätta mig på en hög klippa,
6 utom räckhåll för de fiender som omringar mig. Med glädjerop vill jag ge honom mitt offer och jag vill sjunga till hans ära.
7 Lyssna när jag ropar, Herre! Var barmhärtig och sänd mig den hjälp jag behöver!
8 Jag hörde när du sa: Mitt folk, vänd er direkt till mig, och jag svarade: Herre, jag kommer.
9 Göm dig inte för mig, så att jag får svårt att finna dig! Bli inte förargad på mig, och visa inte bort din tjänare. Hittills har du hjälpt mig i alla svårigheter. Lämna mig inte nu! Överge mig inte, min frälsnings Gud.
10 Nej, även om min far och mor skulle överge mig, så tar du hand om mig och tröstar mig!
11 Säg mig vad jag ska göra, Herre, och gör det helt klart för mig, för jag är omgiven av fiender!
12 Låt dem inte få tag på mig, Herre! Låt mig inte falla i deras händer! De anklagar mig ju för sådant som jag aldrig har gjort, och de är alltid så utstuderat grymma.
13 Men jag vet att Herren ska befria mig än en gång, och att jag ska få leva och se hur god han är.
14 Var inte otålig! Vänta på Herren, så ska han komma och rädda dig! Var stark och modig. Sätt ditt hopp till Herren, så ska han hjälpa dig!
17 Kära bröder, ta mig som förebild och lär er också av dem som lever efter mitt exempel.
18 Jag har ju ofta sagt er, och säger det nu igen under tårar, att det finns många som är kristna till namnet men som i verkligheten är fiender till Kristi kors.
19 Den framtid som väntar dem är ett evigt mörker, för de har kroppen till sin gud. De är stolta över det som de borde skämmas för, och allt de tänker på är livet här på jorden.
20 Men vårt hemland är i himlen hos vår Frälsare, Jesus Kristus, och vi ser fram emot att han ska komma tillbaka därifrån.
21 Då ska han förvandla våra svaga och döende kroppar till himmelska kroppar som i skönhet blir lika hans egen. Det ska han göra genom den mäktiga kraft som har gjort honom till Herre över allt.
Var glada och positiva
4 Kära kristna bröder, jag älskar er och längtar efter att få träffa er, för ni är min glädje och belöningen för allt mitt arbete. Mina älskade vänner, fortsätt att vara trogna Herren.
Jesus sörjer över Jerusalem
31 I samma ögonblick kom ett par fariseer till honom och sa: Gå genast härifrån, om livet är dig kärt, för Herodes är efter dig!
32 Jesus svarade: Hälsa den räven att jag driver ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, men på den tredje dagen når jag mitt mål.
33 Ja, i dag, i morgon och i övermorgon måste jag hålla på! För det passar inte en profet att bli dödad någon annanstans än i Jerusalem!
34 O Jerusalem, Jerusalem! Du stad som mördar profeterna, och som stenar dem som sänts ut för att hjälpa dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, precis som hönan samlar kycklingarna under sina vingar, men ni ville inte.
35 Och nu, nu får ni själva ta hand om ert hus. Mig får ni inte se igen förrän ni säger: 'Välkommen du som kommer i Herrens namn.'
Jesus förvandlas på berget
28 Åtta dagar senare tog han med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick upp på ett berg för att be.
29 Och medan han bad började hans ansikte skina, och hans kläder blev bländande vita och strålade av ljus.
30 Plötsligt stod två män bredvid honom och talade med honom. Det var Mose och Elia,
31 och också de strålade av ljus, och de talade om att Jesus enligt Guds plan skulle dö i Jerusalem.
32 Petrus och de båda andra hade blivit så sömniga att de somnat. Men nu vaknade de, och de såg Jesus och de två männen, omstrålade av ljus och glans.
33 När Mose och Elia gjorde sig beredda att gå därifrån, ropade Petrus, som var så förvirrad att han inte ens visste vad han sa: Herre, det här är fantastiskt! Vi ska bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia!
34 Men medan han sa detta blev de insvepta i ett ljust moln som sänkte sig ner över dem, och de blev rädda
35 när en röst från molnet sa: Detta är min Son, som jag har utvalt. Lyssna på honom.
36 När rösten hade tystnat stod Jesus ensam kvar. Men lärjungarna teg och berättade inte förrän långt senare för någon om vad de hade sett.
Jesus botar en pojke som är besatt av en ond ande
37 Nästa dag, när de kom ner från berget, mötte de en stor skara människor,
38 och en man i folkhopen ropade till Jesus: Mästare, den här pojken är mitt enda barn.
39 Ofta tar en ond ande tag i honom. Då skriker pojken och vrider sig i kramper tills fradgan står om munnen på honom. Så håller anden på och lämnar honom nästan aldrig i fred.
40 Jag bad dina lärjungar att driva ut den, men de klarade inte av det!
41 O, ni tröga människor som aldrig kan tro! utbrast Jesus. Hur länge ska jag stå ut med er? Ta hit pojken.
42 När pojken var på väg mot honom, knuffade den onde anden omkull honom och slet och ryckte våldsamt i honom. Men Jesus befallde den onde anden att lämna pojken, och botade honom och överlämnade honom till hans far.
43 Alla som var med blev förvånade och förskräckta över den makt och kraft som visade sig i det som hänt.Medan folket fortfarande förvånade sig över vad han gjorde, sa Jesus till lärjungarna:
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®