Revised Common Lectionary (Complementary)

En väg till Gud genom prövningar och lidande

^1-2 Rädda mig, Gud, för vattnet står mig upp till halsen!

³ Djupare och djupare sjunker jag i dyn, och vattnet bara stiger.

⁴ Jag har skrikit mig hes och är alldeles utmattad. Mina ögon är svullna av gråt, och förgäves har jag sett efter dig, min Gud.

⁵ De som hatar mig utan orsak är flera än hårstråna på mitt huvud. Det är inflytelserika män, som går samman för att döda mig trots att jag är oskyldig. De kräver att jag ska straffas för sådant som jag inte har gjort.

³⁰ Men, Herre, befria mig från mitt elände och mitt lidande.

³¹ Då ska jag prisa dig med min sång! I tacksamhet kommer jag att sjunga en lovsång till dig.

³² Du gläder dig mer över det än om jag offrar en tjur eller en oxe.

³³ De förtryckta ska få se vad Gud gör för dem. Inte undra på att de kommer att bli glada! Alla som söker Gud ska få nytt mod,

³⁴ för Herren hör hur de fattiga och behövande ropar. Och inte heller glömmer han dem som är fångar för hans skull.

³⁵ Prisa honom, både himmel och jord! Prisa honom, alla hav och allt som finns i dem!

³⁶ Gud ska nämligen rädda Jerusalem. Han ska bygga upp Juda städer igen, och hans folk ska bo i dem och inte drivas bort.

^22-23 Herren bad Mose samla fina kryddor av bästa slag: åtta kilo ren myrra, hälften så mycket av vardera kanel och kalmus,

²⁴ av kassia lika mycket som av myrra och dessutom sex liter olivolja.

²⁵ Herren instruerade sedan parfymberedare att av detta göra en helig smörjelseolja.

^26-27 Den ska du använda, sa han, för att smörja tabernaklet, arken, bordet med alla dess tillbehör, ljusstaken och allt som hör till den, rökelsealtaret,

²⁸ brännofferaltaret med alla dess tillbehör, tvättfatet och dess ställning.

²⁹ Du ska helga dem så att de blir högheliga. Allt som kommer i beröring med dem blir heligt.

³⁰ Använd smörjelseoljan också för att smörja Aron och hans söner, och helga dem så att de kan tjäna mig som präster.

³¹ Säg till Israels folk: 'Detta ska alltid vara min heliga smörjelseolja.

³² Den får inte användas på någon vanlig människa, och ni får inte själva tillverka denna olja, för den är helig och måste behandlas som helig av er.

³³ Den som bryter mot detta och smörjer någon som inte är präst, ska utrotas ur sin släkt.'

³⁴ Herrens order till Mose angående rökelsen var följande: Använd fina, välluktande kryddor, stakte, sjönagel, galban och ren rökelseharts, lika mycket av varje.

³⁵ Gå till väga på samma sätt som när man framställer vanlig rökelse, och tillsätt salt. Detta ska vara en ren och helig rökelse.

³⁶ Mal sönder den till ett fint pulver och lägg en del av det framför arken i tältet där jag ska möta dig. Denna rökelse ska vara fullständigt helig för er.

³⁷ Gör aldrig sådan rökelse åt er själva, för den är reserverad åt Herren och ni måste betrakta den som helig.

³⁸ Den som tillverkar rökelse för eget bruk måste utrotas.

² När de hörde Paulus tala på hebreiska blev stillheten ännu mer märkbar.

³ Jag är jude, sa han, född i Tarsos, en stad i Kilikien, men utbildad här i Jerusalem under Gamaliel. Som hans lärjunge lärde jag mig att följa våra judiska lagar och seder mycket noga. Jag blev mycket ivrig att göra allt jag kunde för att ära Gud, precis som ni har försökt att göra i dag.

⁴ Och jag förföljde de kristna, jagade dem överallt, band dem och satte både män och kvinnor i fängelse.

⁵ Översteprästen eller vilken annan medlem av rådet som helst kan tala om för er att detta är sant. Jag bad till och med om att få ett brev med mig till de judiska ledarna i Damaskus, så att jag skulle kunna fängsla de kristna där. Sedan tänkte jag föra dem till Jerusalem, där de skulle straffas.

⁶ När jag var på väg till Damaskus och vid middagstiden närmade mig staden, lyste plötsligt ett mycket starkt ljus från himlen mot mig.

⁷ Jag föll till marken, och jag hörde en röst som frågade mig: 'Saul, Saul, varför förföljer du mig?'

⁸ 'Vem är du som talar till mig, Herre?' frågade jag. Han svarade: 'Jag är Jesus från Nasaret, den som du förföljer.'

⁹ Männen som var med mig såg ljuset men förstod inte vad som sades.

¹⁰ 'Vad ska jag göra, Herre?' frågade jag. Och Herren svarade: 'Res dig upp och gå till Damaskus. Där kommer du att få veta vad som väntar dig under kommande år.'

¹¹ Men jag blev blind av det starka ljuset och fick ledas till Damaskus av mina reskamrater.

¹² Där bodde en man som hette Ananias. Han lydde lagen till punkt och pricka och hade därför gott anseende bland alla judar i Damaskus.

¹³ Denne man kom till mig där och sa: 'Broder Saul, nu får du din syn tillbaka!' Och genast kunde jag se igen.

¹⁴ Sedan sa han till mig: 'Våra fäders Gud har valt ut dig till att lära känna hans vilja och till att se den Rättfärdige och höra honom tala.

¹⁵ Du ska vittna om honom överallt och berätta vad du har sett och hört.

¹⁶ Vänta inte längre, utan låt döpa dig och bekänn dina synder för Herren så att han kan förlåta dig.'