Revised Common Lectionary (Complementary)
När Herrens röst ljuder
29 Prisa Herren, ni alla änglar! Prisa hans ära och hans kraft!
2 Prisa honom för hans härliga namn! Böj er inför honom och sätt på er högtidskläder.
3 Herrens röst hörs över haven. Gud, den upphöjde, dundrar från skyn.
4 Vad väldig hans röst är, vad stark och majestätisk den är!
5-6 Den knäcker stora träd. Den splittrar Libanons cedrar. Den skakar Libanons och Sirjons berg, så att de hoppar och skuttar som unga kalvar!
7 Herrens röst är en ljungande blixt.
8 Den ljuder genom öknarna och skakar Kades ödemark.
9 Herrens röst fäller de mäktiga ekarna och löven virvlar omkring i luften. I hans tempel ropar alla: Äran, äran tillhör Herren.
10 Redan syndafloden kom på Herrens befallning, och som kung fortsätter han att avslöja sin makt.
11 Han ska ge sitt folk styrka. Han ska välsigna dem med frid.
Davids råd till Salomo
2 När kung David kände att slutet för hans del var nära, förmanade han sin son Salomo:
2 Nu går jag snart dit varje människa på jorden måste gå en dag. Jag räknar med att du ska bli en värdig efterföljare.
3 Lyd Guds lagar och vandra på hans vägar! Håll alla bud som är nedskrivna i Moses lag, så att du får framgång i allt vad du gör och vart du än vänder dig!
4 Om du gör det, så ska Herren infria alla de löften han gav mig. Han sa att om mina barn och deras ättlingar ger akt på hur de vandrar och är trogna mot honom, så kommer alltid någon av dem att vara kung över Israel, och min kungaätt ska aldrig ta slut.
10 Sedan dog David, och han begravdes i Jerusalem.
11 Han hade regerat över Israel i fyrtio år, sju år i Hebron och trettiotre i Jerusalem.
12 Salomo blev kung efter sin far David och satte sig på hans tron och hans makt ifrågasattes inte.
Undret med den stora fiskfångsten
5 En dag när Jesus predikade på stranden vid sjön Gennesaret, trängdes folket för att få höra Guds ord.
2 Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid strandkanten medan de sköljde sina nät.
3 Jesus steg i en av båtarna och bad Petrus, som ägde den, att skjuta ut den från land så att han kunde sitta i den och tala till folket.
4 När han hade slutat tala, sa han till Petrus: Ro nu ut på djupet och lägg ut näten, så ska ni få så mycket fisk ni vill ha!
5 Herre, sa Petrus, vi har arbetat hårt hela natten men ändå har vi inte fått ett dugg. Men eftersom du säger det, så ska vi försöka igen.
6 När de gjorde det fick de så mycket fisk att näten började gå sönder!
7 De vinkade då åt sina kamrater så att de kom ut med den andra båten, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka.
8 När Petrus fattade vad som hänt, föll han ner på knä för Jesus och sa: Herre, lämna oss! Jag är en alltför stor syndare för att vara i närheten av dig.
9 Han och alla de andra blev nämligen förskräckta när de såg hur mycket fisk man fått.
10 Det blev också Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som fiskat tillsammans med Petrus.Men Jesus sa till Petrus: Var inte orolig! Från och med nu ska du fånga människor!
11 Och så snart de kom i land lämnade de allt för att följa Jesus.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®