Revised Common Lectionary (Complementary)
Vänta på Herren
27 Herren är mitt ljus och min frälsning. Vem behöver jag vara rädd för?
2 När onda människor kommer emot mig och anfaller mig ska de snubbla och falla!
3 Ja, även om en väldig armé skulle omringa mig, behöver jag inte känna någon fruktan! Jag är säker på att Gud kommer att rädda mig.
4 Det enda jag vill ha av Gud, det som jag längtar efter mer än något annat, är förmånen att få bo i hans tempel i hela mitt liv. Jag vill känna hans närvaro varje dag och få glädjas över hans fullkomlighet och ära.
5 När svårigheterna kommer tänker jag vara i hans tempel. Där kommer han att gömma mig. Han ska sätta mig på en hög klippa,
6 utom räckhåll för de fiender som omringar mig. Med glädjerop vill jag ge honom mitt offer och jag vill sjunga till hans ära.
7 Lyssna när jag ropar, Herre! Var barmhärtig och sänd mig den hjälp jag behöver!
8 Jag hörde när du sa: Mitt folk, vänd er direkt till mig, och jag svarade: Herre, jag kommer.
9 Göm dig inte för mig, så att jag får svårt att finna dig! Bli inte förargad på mig, och visa inte bort din tjänare. Hittills har du hjälpt mig i alla svårigheter. Lämna mig inte nu! Överge mig inte, min frälsnings Gud.
10 Nej, även om min far och mor skulle överge mig, så tar du hand om mig och tröstar mig!
11 Säg mig vad jag ska göra, Herre, och gör det helt klart för mig, för jag är omgiven av fiender!
12 Låt dem inte få tag på mig, Herre! Låt mig inte falla i deras händer! De anklagar mig ju för sådant som jag aldrig har gjort, och de är alltid så utstuderat grymma.
13 Men jag vet att Herren ska befria mig än en gång, och att jag ska få leva och se hur god han är.
14 Var inte otålig! Vänta på Herren, så ska han komma och rädda dig! Var stark och modig. Sätt ditt hopp till Herren, så ska han hjälpa dig!
Förräderi mot Herren
10 Vi är alla barn till Abraham, och alla är vi skapade av samme Gud. Ändå är vi trolösa mot varandra och bryter våra förfäders förbund.
11 I Juda, i Israel och i Jerusalem förekommer förräderi, för männen i Juda har vanhelgat Guds heliga tempel genom att gifta sig med hedniska kvinnor som tillber avgudar.
12 Herren ska utesluta från sitt förbund varje man som har gjort något sådant, även om han bär fram offer till Herren.
13 Ändå blöter ni ner altaret med era tårar därför att Herren inte längre bryr sig om era offer och välsignar er med framgång.
14 Varför har Gud övergett oss? ropar ni. Jag ska tala om för er varför: det är därför att Herren har sett ert förräderi, när ni har skilt er från era hustrur, som varit trogna mot er under alla år, era livskamrater som ni lovat att inte överge.
15 Det var Herren som förenade er. Enligt Guds plan blev ni båda genom äktenskapet ett inför honom. Och vad är det han önskar? Jo, gudfruktiga barn från er förening. Var därför på er vakt! Var trogen mot din ungdoms brud.
16 Herren, Israels Gud, säger att han hatar skilsmässa lika mycket som ondska och våld. Behärska därför era känslor, och se till att ni inte bryter förbundet med varandra.
17 Ni har tröttat ut Herren med era ord.Tröttat ut? säger ni och låtsas vara förvånade. Hur har vi kunnat trötta ut honom? Jo, genom att påstå att ont är gott och att det behagar Herren, och genom att säga att Gud inte är så nogräknad och att han inte kommer att straffa er.
Herrens budbärare
3 Hör här! Jag ska låta min budbärare resa före mig för att bereda väg. Budbäraren med Guds löften, förbundets budbärare som ni väntar på, ska plötsligt komma till sitt tempel. Ja, han ska verkligen komma, säger härskarornas Gud.
En ängel lovar Sakarias att Johannes ska födas
5 Berättelsen börjar med en judisk präst, Sakarias, som levde när Herodes var kung i Judeen. Sakarias tillhörde Avias avdelning av tempelprästerna. Både han och hans fru Elisabet hörde till Arons släkt, varifrån Israels präster kom.
6 Sakarias och Elisabet var gudfruktiga människor och noga med att följa alla Guds bud både till anda och bokstav.
7 Men de hade inga barn, för Elisabet kunde inte få några, och båda hade nu hunnit bli ganska gamla.
8-9 En dag, när Sakarias avdelning var i tjänst i templet, utföll den sedvanliga lottningen så att han fick uppdraget att gå in i den inre delen av templet och tända rökelsen inför Herren.
10 Under tiden stod många människor utanför på tempelgården och bad som de alltid gjorde under den del av gudstjänsten när man bar fram rökoffret.
11-12 Medan Sakarias var i helgedomen fick han plötsligt se en ängel som stod på altarets högra sida. Sakarias blev förskräckt och fruktansvärt rädd.
13 Men ängeln sa: Var inte rädd, Sakarias! Jag har kommit för att tala om för dig att Gud har hört dina böner. Din hustru Elisabet ska föda en son. Och du ska ge honom namnet Johannes.
14 Hans födelse ska göra er både glada och lyckliga, och många ska glädja sig med er.
15 Han ska bli en av Herrens stora tjänare. Han får aldrig smaka vin eller starka drycker, och han ska bli fylld med den helige Ande, redan innan han är född.
16 Han ska få många judar att vända om till Herren, deras Gud.
17 Han ska bli en man av samma kraftfulla natur och ande som profeten Elia, och han ska gå före Messias och förbereda människorna på hans ankomst. Han ska lära dem att älska Herren som deras förfäder gjorde och hjälpa dem bort från upproriskhetens väg till att göra Guds vilja.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®