Revised Common Lectionary (Complementary)
En bön om nåd, ledning och förlåtelse
25 Av David.
Till dig, Herre, sätter jag mitt hopp,[a]
2 du min Gud, på dig förtröstar jag.
Låt mig inte komma på skam,
och låt inte mina fiender triumfera över mig.
3 Ingen som hoppas på dig behöver någonsin skämmas.
Men de som utan orsak handlar svekfullt ska stå där med sin skam.
4 Herre, visa mig dina vägar,
lär mig dina stigar!
5 Led mig i din sanning och undervisa mig,
du min frälsnings Gud.
Jag hoppas på dig, alltid.
6 Herre, tänk på din barmhärtighet
och nåd som du alltid har visat.
7 Tänk inte på min ungdoms synder,
mina överträdelser,
utan kom ihåg mig i din nåd,
tänk på mig i din godhet, Herre.
8 Herren är god och rättsinnig,
därför visar han syndarna vägen.
9 Han vägleder de ödmjuka rätt,
han undervisar de ödmjuka om sin väg.
19 Men ni frågar: ’Varför ska inte sonen dela sin fars skuld?’ Därför att sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt och hållit alla mina bud och rättat sig efter dem. Han ska få leva. 20 Den som syndar ska dö. Sonen ska inte dela sin fars skuld, och inte heller fadern sin sons. Den rättfärdige ska få del av sin rättfärdighet och den gudlöse av sin gudlöshet.
21 Men om den gudlöse vänder om från alla sina synder som han har begått och lyder alla mina bud och gör det som är rätt och rättfärdigt, så ska han få leva. Han ska inte dö. 22 Alla hans överträdelser ska vara glömda, och genom det rättfärdiga han har gjort ska han få leva. 23 Skulle den gudlöses död behaga mig? säger Herren, Herren. Skulle jag inte hellre se honom vända om från sina vägar och få leva?
24 Men om en rättfärdig vänder om från sin rättfärdighet och börjar göra det som är orätt och begår samma avskyvärda handlingar som den gudlöse, ska han då tillåtas leva? All hans tidigare rättfärdighet kommer att bli bortglömd, och för sin trolöshet som han gjort sig skyldig till och för sin synd som han begått ska han dö.
De judiska ledarna ifrågasätter Jesus fullmakt
(Matt 21:23-27; Luk 20:1-8)
27 Så kom de tillbaka till Jerusalem, och medan Jesus gick omkring i templet kom översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare fram till honom. 28 De frågade honom: ”Vad har du för fullmakt att göra detta? Vem har gett dig den fullmakten att göra det?”
29 Jesus sa: ”Jag vill också ställa en fråga till er. Om ni svarar på den ska jag tala om för er vad jag har för fullmakt att göra detta. 30 Var Johannes dop från himlen eller från människorna? Svara mig!”
31 De började genast diskutera med varandra och sa: ”Om vi säger att det var från himlen, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom. 32 Men kan vi säga att det var från människor?” Det vågade de inte för folket, eftersom alla ansåg att Johannes faktiskt var en profet. 33 Därför svarade de till slut: ”Vi vet inte.”
Då sa Jesus till dem: ”I så fall säger inte jag heller vad jag har för fullmakt att göra detta.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.