Revised Common Lectionary (Complementary)

Herren är god mot sitt folk

106 Halleluja! Tacka Herren för han är så god mot oss. Hans kärlek till oss varar i evighet.

² Vem kan någonsin räkna upp de väldiga under som Gud gör? Vem kan någonsin prisa honom ens till hälften av vad han är värd?

³ Alla, som håller hans bud och alltid gör det som är rätt i hans ögon, är lyckliga.

⁴ Tänk också på mig, Herre, när du välsignar och räddar ditt folk!

⁵ Låt mig med egna ögon få se allt gott som du gör med ditt utvalda folk. Jag gläder mig tillsammans med dem, och är stolt över att jag tillhör dem som du har gjort till din egendom.

⁶ Vi har syndat mot dig, något som våra förfäder också gjorde.

⁷ De var inte villiga att lära sig av undren du gjorde i Egypten. De glömde snart hur ofta du räddade dem. I stället gjorde de uppror mot dig vid Röda havet.

⁸ Trots detta räddade du dem för att försvara ditt namns ära och visa din makt inför hela världen.

⁹ Du befallde Röda havet att dela sig och gjorde en torr väg längs dess botten. Ja, du gjorde den torr som en öken!

¹⁰ På så sätt räddade du dem från deras fiender.

¹¹ Sedan lät du vattnet välla fram över fienderna och dränkte dem. Inte en enda en av dem undkom med livet i behåll.

¹² Då äntligen trodde de hans ord och lovade honom med sin sång.

Döttrars arvsrätt

^1-2 En dag kom Selofhads döttrar Mahela, Noa, Hogla, Milka och Tirsa till tabernaklets ingång med en begäran till Mose, prästen Eleasar, stamledarna och alla andra som var där. De tillhörde Manasses gren av Josefs stam. Selofhad, deras far, var son till Hefer, som var son till Gilead, som var son till Makir.

^3-4 Vår far dog i öknen, sa de. Han var inte med bland dem som gick under och omkom i samband med Koras uppror mot Herren utan dog en naturlig död. Men han hade inga söner. Varför ska hans namn behöva dö ut, bara för att han inte har en son? Vi skulle vilja ha landområden som de andra i hans släkt.

⁵ Mose lade fram deras sak inför Herren.

^6-7 Och Herren svarade Mose: Selofhads döttrar har rätt. Ge dem land tillsammans med deras farbröder. Ge dem det område som deras far skulle ha fått om han hade varit i livet.

⁸ Detta ska vara en allmän lag: om en man dör utan att ha fått söner, så ska hans arvslott överlämnas till hans döttrar.

⁹ Och om han inte har någon dotter, så ska den tillhöra hans bröder.

¹⁰ Har han inte heller någon bror, så ska den gå till hans farbröder.

¹¹ Om han inte heller har farbröder ska den tillfalla hans närmaste släkting.

Det inre ljuset

³³ Kan ni tänka er någon som tänder en lampa och sedan gömmer den. Nej, man ställer den så att den lyser för alla som kommer in i rummet.

³⁴ Ditt öga ger dig ljus. När dina ögon ser klart kan du röra dig obehindrat. Men om du ser dåligt, famlar du omkring.

³⁵ Se därför till att dina ögon inte blir grumliga eller till och med blinda.

³⁶ Om du inte kan se Gud, hur fruktansvärt kommer då inte ditt mörker att vara. Men om allt i dig är ljus, kommer du att lysa som när en lampa låter sitt sken flöda över dig.