Revised Common Lectionary (Complementary)

Samuels avskedstal

12 Sedan talade Samuel till folket på nytt:

”Lyssna!” sa han. ”Jag har gjort vad ni bett mig om. Jag har gett er en kung. ² Nu är kungen er ledare. Jag är nu en gammal gråhårig man och mina söner finns här bland er. Jag har varit er ledare sedan min ungdom. ³ Här står jag nu, vittna mot mig inför Herren och hans smorde. Har jag tagit någons oxe eller åsna? Har jag kränkt eller förtryckt någon? Har jag någonsin tagit emot mutor eller panter av någon? Tala om det för mig, så ska jag ersätta dem som jag har skadat.”

⁴ ”Nej”, svarade de. ”Du har aldrig kränkt eller förtryckt oss och du har aldrig tagit mutor.”

⁵ ”Herren och hans smorde är i dag mina vittnen på att ni inte har något att anklaga mig för”, sa Samuel.

”Ja, han är vittne”, svarade de.

⁶ ”Det var Herren som gav er Mose och Aron”, fortsatte Samuel. ”Han förde era förfäder ut ur Egyptens land. ⁷ Bli nu stilla inför Herren medan jag går till rätta med er och påminner er om Herrens rättfärdiga gärningar mot er och era förfäder.

⁸ När Jakob kommit till Egypten och folket ropade till Herren, sände han dem Mose och Aron som ledde dem ut ur Egypten och lät dem bosätta sig här i landet.

⁹ Men folket glömde snart Herren, sin Gud, och därför överlämnade han dem åt Sisera, generalen i Hasors här, och åt filistéerna och åt Moabs kung som alla förde krig mot Israel. ¹⁰ Folket ropade då till Herren igen: ’Vi har syndat genom att vända Herren ryggen. Vi har tillbett baalsgudar och astartegudinnor. Men nu ska vi tjäna dig och enbart dig, om du bara befriar oss från våra fiender!’ ¹¹ Herren sände då Jerubbaal, Bedan, Jefta och Samuel för att rädda er från fienderna runt omkring och så fick ni leva i trygghet.^[a]

¹² Men när ni såg att Nachash, Ammons kung, kom mot er, sa ni till mig att ni behövde en kung som kunde regera över er. Detta trots att ni redan hade en kung, Herren. ¹³ Men här är nu den kung ni själva valt och bett om. Herren har satt honom över er.

¹⁴ Om ni fruktar Herren, tjänar och lyder honom och inte gör uppror mot honom, ja, om både ni och er kung följer Herren, er Gud, så kommer allt att gå väl. ¹⁵ Men om ni gör uppror mot Herrens bud och inte lyder honom, så kommer Herren att behandla er på samma sätt som han behandlade era förfäder.

¹⁶ Stå nu still här, så ska ni få se Herren göra ett stort under. ¹⁷ Nu är det ju tid för veteskörden^[b]. Men jag ska be till Herren att han sänder åska och regn. Då kommer ni att inse hur ont och orätt ni handlade inför Herren då ni begärde en kung.”

¹⁸ Samuel ropade sedan till Herren som sände åska och regn redan samma dag och hela folket darrade av fruktan inför Herren och Samuel.

¹⁹ ”Be till Herren, din Gud, för oss dina tjänare, så att vi inte dör”, sa de till Samuel. ”Nu har vi lagt ännu en synd till alla de andra genom att begära en kung.”

²⁰ ”Var inte rädda”, sa Samuel till folket. ”Det är sant att ni har begått en svår synd, men se till att ni i fortsättningen tillber Herren helhjärtat och inte vänder honom ryggen. ²¹ Vänd er inte till andra gudar som varken kan hjälpa eller rädda er, eftersom de inte är annat än tomhet. ²² Herren ska för sitt mäktiga namns skull inte överge sitt eget folk. Han har ju själv utvalt er till sitt folk.

²³ För min egen del vill jag inte synda mot Herren genom att sluta att be för er. Jag ska i stället fortsätta att undervisa er om det goda och rätta. ²⁴ Frukta Herren och tjäna honom troget och helhjärtat! Tänk på allt det stora han har gjort för er! ²⁵ Men om ni fortsätter att synda, kommer både ni och er kung att förgås.”

Jesus tvättar sina lärjungars fötter

13 Påskhögtiden skulle snart börja och Jesus visste att hans stund nu hade kommit då han skulle lämna världen och återvända till sin Fader. Han hade älskat sina egna som var i världen och älskade dem in i det sista.

² De hade samlats för att äta tillsammans och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son i hjärtat att förråda Jesus. ³ Jesus visste att Fadern hade gett honom makt över allting och att han hade kommit från Gud och skulle återvända till Gud. ⁴ Så han reste sig nu från bordet, tog av sig manteln och virade en handduk om sig. ⁵ Sedan hällde han vatten i ett handfat och började tvätta sina lärjungars fötter och torka dem med handduken som han hade virat om sig.

⁶ Men när han kom till Simon Petrus, sa Simon till honom: ”Herre, ska du tvätta mina fötter?”

⁷ Då svarade Jesus: ”Du förstår inte just nu vad jag gör men en dag ska du förstå det.”

⁸ Petrus sa: ”Aldrig i evighet får du tvätta mina fötter!”

Men Jesus sa till honom: ”Om jag inte tvättar dig, har du ingen del i mig.”

⁹ Då sa Simon Petrus: ”Herre, tvätta mina händer och mitt huvud också då och inte bara fötterna!”

¹⁰ Men Jesus sa till honom: ”Den som har badat behöver bara få sina fötter tvättade för att vara helt och hållet ren. Och ni är rena men inte alla.” ¹¹ Jesus visste nämligen vem som skulle förråda honom. Det var därför han sa att inte alla var rena.

¹² När Jesus hade tvättat deras fötter, tog han på sig manteln igen och slog sig ner vid bordet. Sedan frågade han dem: ”Förstår ni vad jag har gjort med er? ¹³ Ni kallar mig Mästare och Herre och det är rätt att ni gör det för det är vad jag är. ¹⁴ Men om nu jag som är er Herre och Mästare har tvättat era fötter, då är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. ¹⁵ Jag har gett er ett exempel att följa: gör som jag har gjort mot er. ¹⁶ Ja, sannerligen säger jag er: en tjänare står inte över sin herre och en budbärare står inte över den som har sänt honom. ¹⁷ När ni nu vet detta är ni lyckliga om ni också praktiserar det.