Revised Common Lectionary (Complementary)
Klagan och bön när fienden förföljer
5 För körledaren, till flöjtspel.[a] En psalm av David.
2 Herre, lyssna till mina ord,
hör på mina suckar!
3 Lyssna på mitt rop, min kung och min Gud!
Jag ber till dig.
4 Om morgonen, Herre, hör du min röst,
om morgonen lägger jag fram mina önskningar inför dig och väntar.
5 Du är inte en Gud som finner behag i ondskan,
och ingen ond får bo hos dig.
6 De högfärdiga består inte inför din blick,
du hatar alla som gör orätt.
7 Du utrotar dem som ljuger,
och Herren avskyr de blodtörstiga och falska.
8 Men för din stora nåd
får jag komma till ditt tempel.
Jag böjer mig ner i din fruktan,
mot ditt heliga tempel.
9 Herre, led mig i din rättfärdighet,
för mina fienders skull,
gör din väg rak framför mig!
10 Ingenting av vad de säger är tillförlitligt,
fördärvade är de i sitt innersta.
Deras strupe är en öppen grav,
och hal är deras tunga.
11 Gud, förklara dem skyldiga,
och låt deras planer fälla dem!
Driv bort dem för deras många synder,
för de är upproriska mot dig.
12 Men låt alla dem glädjas, som tar sin tillflykt till dig!
Låt dem för evigt sjunga av glädje,
för du beskyddar dem.
De som älskar ditt namn
ska fröjdas i dig.
13 För du, Herre, välsignar den rättfärdige,
du omger honom med ditt välbehags sköld.
Herrens omsorg om sitt folk
10 Be Herren om regn vid tiden för vårregnet.
Herren har gjort stormmolnen,
han ger regnskurar
och låter ge marken gröda åt alla.
2 Men husgudarna talar svek,
spåmännen ser lögnaktiga syner,
berättar falska drömmar
och ger tom tröst.
Därför vandrar folket omkring, förtryckta,
för de har ingen herde.
3 ”Min vrede brinner mot herdarna,
och ledarna[a] ska jag straffa.
Härskarornas Herre tar sig an
sin hjord, Juda folk,
och gör den till en stolt stridshäst åt sig.
4 Från Juda ska hörnstenen komma,
därifrån ska tältpluggen komma,
därifrån bågen till striden,
och därifrån ska alla härskare komma.
5 De ska bli som hjältar
som i striden trampar i smutsen på gatan.
De ska strida, för Herren är med dem,
och ryttarna med sina hästar ska komma på skam.
6 Jag ska ge styrka åt Juda folk,
och Josefs folk ska jag rädda.
Jag ska låta dem återvända,
eftersom jag förbarmar mig över dem.
Det ska bli som om jag
aldrig hade förkastat dem,
för jag, Herren, deras Gud,
ska bönhöra dem.
7 Efraims folk ska bli som hjältar.
De ska glädja sig som av vin.
Deras barn ska se det och vara glada.
De ska jubla i Herren.
8 Jag ska vissla på dem
och samla dem,
för jag har friköpt dem.
De ska bli lika talrika som i gångna tider.
9 Fastän jag skingrar dem bland folken
ska de ändå komma ihåg mig i fjärran länder.
De och deras barn ska få
leva och återvända.
10 Jag ska föra dem tillbaka från Egypten
och samla dem från Assyrien.
Jag ska föra dem till Gilead och Libanon,
och där ska inte finnas utrymme nog för dem.
11 De[b] ska gå genom nödens hav,
och havets vågor ska hållas tillbaka.
Alla Nilens djup ska torka ut,
Assyriens stolthet ska brytas ner
och Egypten förlora sin spira.
12 Jag ska göra dem starka i Herren,
och i hans namn ska de vandra,[c]
säger Herren.”
Jesus varnar för förförelser
(Mark 9:43-47)
6 Men om någon förför en av dessa små som tror på mig, skulle det vara bättre för den personen att få en stor kvarnsten bunden runt halsen och att han sänktes i havets djup. 7 Ve dig världen för dina förförelser! Förförelser måste ju komma, men ve den människa som förför andra! 8 Om din hand eller fot förför dig, så hugg av den och kasta bort den. Det är bättre att gå in i livet stympad eller handikappad än att kastas i den eviga elden med både händer och fötter i behåll. 9 Och om ditt öga förför dig, så riv ut det och kasta bort det. Det är bättre att gå in i livet enögd än att kastas i elden i Gehenna med båda ögonen i behåll.[a]
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.