Revised Common Lectionary (Complementary)

Herrens eviga trofasthet

Behandla alla människor lika

2 Mina syskon, ni tror ju på vår förhärligade Herre Jesus Kristus, så favorisera ingen människa.

² Tänk er att ni är samlade till gudstjänst, och in kommer en man med en guldring på fingret och klädd i fina kläder, likaså en fattig man i smutsiga kläder. ³ Om ni då genast fäster er blick på den finklädde och erbjuder honom den bästa platsen, medan någon säger till den fattige: ”Du kan stå där borta”, eller ”Sätt dig här på golvet bredvid mig”, ⁴ pågår det då inte en diskriminering bland er, och fäller ni inte orätta domar?

⁵ Lyssna på mig, mina kära syskon! Har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon till att vara rika i tron och ärva det rike som han har lovat dem som älskar honom? ⁶ Ändå föraktar ni de fattiga. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstol? ⁷ Är det inte de som hånar hans härliga namn, hans som kallade er?

⁸ Om ni följer den kungliga lagen,^[a] den som enligt Skriften lyder: ”Du ska älska din medmänniska som dig själv”^[b], då gör ni rätt. ⁹ Om ni favoriserar människor, så syndar ni och är enligt lagen skyldiga till att ha brutit mot den. ¹⁰ Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud har brutit mot allt.

¹¹ Han som sa: ”Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap” har ju också sagt: ”Du ska inte mörda.”^[a] Så om du mördar någon har du brutit mot lagen, även om du inte har varit otrogen i ditt äktenskap.

¹² Tala och handla som de som ska dömas efter frihetens lag. ¹³ Domen blir obarmhärtig för den som inte har visat barmhärtighet, medan barmhärtigheten triumferar över domen.

Tro utan handlingar är bara tomma ord

¹⁴ Mina syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon? ¹⁵ Om en troende bror eller syster har varken mat eller kläder, ¹⁶ räcker det då med att säga till dem: ”Var lugna. Klä er varmt och ät ordentligt”, om ni inte ger dem vad de behöver?

¹⁷ Så är det alltså med tron. Om den inte omsätts i praktisk handling är den i sig själv död.

En icke-judisk kvinnas tro

(Matt 15:21-28)

²⁴ Sedan gick han därifrån och kom till trakten av Tyros^[a], där han tog in i ett hus. Han ville inte att det skulle bli känt, men det gick inte att hemlighålla. ²⁵ En kvinna, som hade en dotter som var besatt av en oren ande, fick höra om honom och kom genast dit och kastade sig ner för Jesus fötter. ²⁶ Det var en grekisk^[b] kvinna, av syrisk-fenikisk härkomst. Hon bad att han skulle driva ut den onda anden ur hennes dotter.

²⁷ Jesus sa till henne: ”Låt först barnen bli mättade, för det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.” ^[c]

²⁸ Hon svarade: ”Det är sant, Herre, men till och med hundarna under bordet får äta av de smulor som barnen lämnar.”

²⁹ ”Eftersom du säger så”, sa han, ”gå hem igen, för den onda anden har lämnat din dotter.”

³⁰ När hon kom hem, låg flickan i sängen, och den onda anden var borta.

Jesus botar en döv man med talsvårigheter

(Matt 15:29-31)

³¹ Från Tyros område gick Jesus vidare till Sidon och sedan till Galileiska sjön via Tiostadsområdet. ³² Där kom man till honom med en döv man, som också hade talsvårigheter, och man bad att Jesus skulle lägga sin hand på honom.

³³ Jesus ledde honom då undan från folket och satte fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga. ³⁴ Sedan såg han upp mot himlen, suckade djupt och sa: ”Effata!^[d]” (det betyder: Öppna dig!) ³⁵ Och genast kunde mannen höra perfekt, och han talade klart och tydligt.

³⁶ Jesus förbjöd folket att berätta vad som hade hänt. Men ju mer han förbjöd dem, desto mer spred de nyheten. ³⁷ De var fulla av förvåning och sa: ”Allt han gör är fantastiskt! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala.”