Revised Common Lectionary (Complementary)

² Där började hela menigheten än en gång klaga på Mose och Aron. ³ De sa: ”Tänk om Herren hade låtit oss dö i Egypten, där vi satt runt våra köttgrytor och hade tillräckligt med mat att äta! Nu har ni fört oss ut i öknen, där vi alla som är samlade här kommer att dö av svält.”

⁴ Då sa Herren till Mose: ”Jag ska låta mat regna ner från himlen till er. Sedan kan folket gå ut varje dag och samla in så mycket som de behöver. Jag ska pröva dem för att se om de följer mina instruktioner eller inte.

⁹ Sedan sa Mose till Aron: ”Säg till hela Israels folk att komma fram inför Herren, eftersom han har hört deras klagan.” ¹⁰ Aron talade sedan till israeliternas menighet och när de vände sig mot öknen, uppenbarade sig Herrens härlighet i molnet.

¹¹ Herren talade till Mose: ¹² ”Jag har hört israeliternas klagan. Säg till dem: ’I skymningen ikväll ska ni få kött och imorgon ska ni mättas med bröd och då ska ni förstå att jag är Herren, er Gud.’ ”

¹³ Den kvällen kom en stor mängd vaktlar och täckte hela lägret och på morgonen låg det dagg runt omkring lägerplatsen. ¹⁴ När daggen lite senare försvann, lämnade den kvar något tunt, frasigt^[a], som liknade rimfrost på marken. ¹⁵ När israeliterna såg detta, frågade de varandra: ”Vad är det här?” De visste inte vad det var.

Mose svarade: ”Det är den mat som Herren har gett er att äta.

Enhet genom Guds Ande

4 Därför vill jag, som sitter fängslad för Herrens skull, nu uppmana er att leva på ett sätt som är värdigt er kallelse. ² Var alltid ödmjuka och milda, och behandla varandra med tålamod och kärlek. ³ Sträva efter att bevara enheten i Anden genom att leva i frid med varandra, ⁴ så att det är en kropp och en Ande, liksom ni är kallade till ett och samma hopp. ⁵ Det finns en Herre, en tro och ett dop, ⁶ en Gud, som är Fader till alla, är över allting, genom allting och i allting.

⁷ Men var och en av oss har fått nåden alltefter den gåva som Kristus har gett. ⁸ Därför sägs det:

⁹ Att han steg upp måste ju betyda att han först hade kommit ner till jorden.^{[b] 10} Och han som kom ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allting. ¹¹ Han gjorde några till apostlar, andra till profeter, evangelister, pastorer^[c] och lärare. ¹² De ska utrusta de heliga för deras tjänst att bygga upp Kristus kropp, ¹³ tills vi alla ska vara eniga i tron och i kunskapen om Guds Son, så att vi blir fullvuxna och mogna i likhet med Kristus fullhet.

¹⁴ Då är vi inte längre barn som kastas hit och dit av vågorna och blåses åt olika håll av varje lärovind i bedrägliga mänskliga spel som med list lockar till villfarelser. ¹⁵ Nej, vi ska i kärlek hålla fast vid sanningen och i allting växa upp till honom som är huvudet, Kristus. ¹⁶ Det är han som fogar samman hela kroppen och håller ihop den med hjälp av alla dess leder, genom att varje del ger sitt stöd med den kraft han har gett den. Så växer hela kroppen och byggs upp i kärlek.

²⁴ Och eftersom folket såg att varken Jesus eller hans lärjungar var där, steg de i båtarna och for över sjön till Kafarnaum för att leta efter honom.

²⁵ När de hittade honom på andra sidan sjön, frågade de: ”Rabbi, när kom du hit?”

²⁶ Jesus svarade: ”Ja, sannerligen säger jag er: ni söker inte efter mig därför att ni har fått se tecken, utan därför att ni fick bröd så att ni kunde äta er mätta. ²⁷ Men arbeta inte för den mat som förgås, utan för den som kan ge er evigt liv, den som Människosonen ska ge er. För Gud Fadern har satt sitt sigill på honom.”

²⁸ Då frågade de: ”Vad ska vi då göra för att det ska vara Guds verk?”

²⁹ Jesus svarade dem: ”Det är Guds verk att ni tror på honom som han har sänt.”

³⁰ De svarade: ”Vad kan du göra för tecken som vi kan se, så att vi kan tro på dig? Vad kan du göra för tecken? ³¹ Våra förfäder åt manna i öknen. Det står ju skrivet: ’Han gav dem bröd från himlen att äta.^[a]’ ”

³² Men Jesus svarade: ”Ja, sannerligen säger jag er: det var inte Mose som gav er brödet från himlen, utan min Fader ger er sant bröd från himlen. ³³ Brödet från Gud är det som kommer ner från himlen och ger världen liv.”

³⁴ ”Herre”, sa de, ”ge oss alltid det brödet!”

³⁵ Då svarade Jesus: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig mer bli hungrig. Och den som tror på mig ska aldrig mer bli törstig.