Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Revised Common Lectionary (Complementary)

Daily Bible readings that follow the church liturgical year, with thematically matched Old and New Testament readings.
Duration: 1245 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Job 38:1-11

Herren talar och svarar Job

(38:1—41:25)

Herrens första tal: skapelsen och naturen

38 Då svarade Herren Job från stormen:

Vem är denne som höljer mitt råd i mörker,
    med ord utan kunskap?
Gör dig nu beredd och var som en man,
    för jag tänker ställa frågor som du får svara på.

Var var du när jag lade grunden till jorden?
    Tala om det för mig, om du nu vet och förstår så mycket.
Vem som bestämde dess mått vet du nog!
    Vem spände mätsnöret över den?
På vad fästes dess grund,
    och vem lade dit hörnstenen
medan morgonstjärnorna sjöng tillsammans
    och Guds söner jublade av glädje?

Vem spärrade in havet,
    när det forsade fram ur djupen,[a]
när jag klädde det med moln
    och lindade in det i tjockt mörker,
10 när jag bestämde dess gräns
    och satte dörrar och bommar för det,
11 när jag sa: ”Så långt men inte längre får du komma,
    här ska dina stolta vågor stanna!”?

Psaltaren 107:1-3

Femte boken

(107—150)

Tacksamhet och lovprisning till Herren

107 Prisa Herren, för han är god,
    hans nåd består för evigt.

Så ska de säga som Herren har friköpt,
    de som han har befriat ur fiendens våld,
samlat från länderna,
    från öster och väster, från norr och söder.

Psaltaren 107:23-32

23 Andra seglade på haven med skepp
    och drev handel på de stora vattnen.
24 De såg Herrens gärningar
    och hans under i djupen.
25 Han talade, och en stormvind blåste upp,
    så att vågorna gick höga.
26 De reste sig mot himlen
    och störtade sedan mot djupen.
    Modet svek dem i olyckan,
27 och de raglade och stapplade som berusade,
    och all deras vishet var borta.
28 De ropade till Herren i sin nöd,
    och han befriade dem ur deras trångmål.
29 Han lugnade stormen
    och vågorna tystnade.
30 De gladde sig över att det hade blivit lugnt,
    och han förde dem till den hamn dit de ville.
31 De ska prisa Herren för hans nåd
    och för allt underbart han gjort för människobarnen.
32 De ska prisa honom när folket samlas
    och lova honom i de äldstes krets.

2 Korintierbrevet 6:1-13

Som Guds medarbetare uppmanar vi er också att inte ta emot Guds nåd förgäves. Gud säger ju:

”Jag bönhör dig i nådens tid
    och hjälper dig på räddningens dag.”[a]

Se, nu är nådens tid, nu är räddningens dag.

Paulus prövningar

Vi vill inte vara till anstöt för någon. Ingen ska kunna klaga på vår tjänst. Vi vill i allting visa att vi är Guds tjänare, med stor uthållighet i lidanden, svårigheter och nöd, under misshandel, i fängelse och upplopp, i arbete och slit, vaka och svält, i renhet, kunskap, tålamod och godhet, med den heliga Anden och uppriktig kärlek, det sanna budskapet och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen, både i anfall och i försvar, i ära och vanära, med både dåligt och gott rykte. Vi kallas för villolärare men talar sanning. Vi är misskända men ändå erkända, nära döden men lever fortfarande, slagna men inte ihjälslagna, 10 sorgsna men ändå alltid glada, fattiga men gör många rika, äger inget men har ändå allt.

11 Vi har talat helt öppet till er, korinthier, för ni har en stor plats i vårt hjärta. 12 Ni har det inte trångt hos oss, men hos er är det trångt. 13 Kan ni inte försöka vara som vi? Nu talar jag till er som mina barn, ge plats i era hjärtan ni också.

Markus 4:35-41

Jesus stillar stormen

(Matt 8:18; 18:23-27; Luk 8:22-25)

35 När det blev kväll sa Jesus till sina lärjungar: ”Kom, så åker vi över till andra sidan sjön.” 36 Då lämnade de folket och åkte över i den båt där Jesus redan satt. Flera andra båtar följde också med. 37 Men då blåste en våldsam storm upp, och höga vågor slog in i båten så att den fylldes nästan helt av vatten. 38 Jesus själv låg och sov i båtens akter med huvudet mot en kudde. Men hans lärjungar väckte honom och sa: ”Mästare, märker du inte att vi håller på att förgås?”

39 Då reste han sig upp och talade strängt till vinden och sjön och sa: ”Tig! Var tyst!” Och genast lade sig vinden, och det blev alldeles lugnt.

40 Sedan frågade han sina lärjungar: ”Varför är ni rädda? Har ni fortfarande svårt att tro?”

41 Förskräckta sa de till varandra: ”Vem är han, som till och med vinden och sjön lyder?”

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.