Revised Common Lectionary (Complementary)
En bön mitt I förtvivlan
1-2 Från djupet av mitt hjärta ropar jag förtvivlad till dig om hjälp: Hör mig! Svara mig och hjälp mig!
3 Om du utan barmhärtighet kommer ihåg våra synder, vem kan då bestå?
4 Men du förlåter oss för att vi ska ära och lyda dig.
5 Jag sätter mitt hopp till Herren, och av hela hjärtat väntar jag på att han ska tala till mig.
6 Jag längtar efter Herren mer än vaktposten längtar efter att det äntligen ska bli morgon.
7 Israel, hoppas på Herren! Bara han är kärleksfull och god och beredd att förlåta synder.
8 Han ska själv befria Israel från all dess synd.
9 Man säger om mig: Vem tror Jesaja att han är, när han talar på det där sättet till oss? Är vi småbarn som inte förstår vuxet tal?
10 Han bara tjatar och tjatar om än det ena, än det andra!
11 Men ingen vill lyssna. Det enda språk de förstår är när de blir straffade. Gud kommer därför att straffa dem genom att sända folk mot dem som talar ett främmande språk. Först då kommer de att lyssna!
12 De skulle ha kunnat få lugn och ro i landet, om de bara lytt Herren. Han sa det till dem, men de ville inte lyssna på honom.
13 Därför måste Herren upprepa det gång på gång och på olika sätt för att försöka få dem att förstå. Ändå kommer de att snubbla och falla, göra sig illa, gå i fällan och bli fångade.
Visa kärlek även under lidande
7 Tidens ände är snart inne. Be därför med allvar och eftertanke.
8 Och viktigast av allt: fortsätt att visa varandra kärlek, för kärleken täcker över många av era fel.
9 Visa gästfrihet och klaga inte över det extra arbete som det medför.
10 Gud har gett var och en av er speciella gåvor. Se till att ni använder dem till att hjälpa varandra och till att förmedla Guds nåd och välsignelse till andra människor i alla dess former.
11 Är du kallad till att predika? Tala då Guds ord till andra. Är du kallad att hjälpa andra? Gör det med all den kraft och energi som Gud ger, så att Gud blir förhärligad genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran och makten i evigheternas evighet. Amen.
12 Kära vänner, bli inte förvirrade eller förvånade när ni möter de svåra prövningar som ligger framför er, för det är inte något ovanligt som händer er.
13 Var i stället glada, för dessa prövningar ska göra er till Kristi medbröder i hans lidande. Då ska ni efteråt med glädje få dela hans härlighet den dag då han kommer igen.
14 Förlora inte er glädje när man förbannar och förolämpar er för att ni är kristna, för när det händer kommer Guds Ande att fylla er med sin härlighet.
15 Låt mig inte få höra att någon av er är i svårigheter på grund av mord, stöld, bråk eller för att ha snokat i andra människors angelägenheter.
16 Men det är ingen skam att lida för att man är en kristen. Prisa Gud för förmånen att få tillhöra Kristi familj och bära hans namn.
17 Nu är det dags för domen, och den måste börja bland Guds egna barn. Om till och med vi som är kristna måste dömas, vilket fruktansvärt öde väntar då inte dem som aldrig har trott på Herren!
18 Om de rättfärdiga med knapp nöd blir frälsta, hur ska det då gå för de gudlösa?
19 Om ni därför lider enligt Guds vilja, bör ni fortsätta att göra det som är rätt och lita på den Gud som skapade er, för han kommer aldrig att överge er.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®