Revised Common Lectionary (Complementary)

Sion

87 Av Korachs ättlingar. En psalm, en sång.

Den spetälske Naaman blir botad

5 Naaman var överbefälhavare för den arameiske kungens här, och kungen där satte stort värde på honom, därför att Herren genom honom räddat Aram från dess fiender. Han var en ansedd stridsman, men han led av spetälska.

² Enheter av araméer hade gått in i Israel och tagit en liten flicka som fånge, och hon fick komma i tjänst hos Naamans hustru. ³ En dag sa flickan till sin husmor: ”Jag önskar att min herre kunde besöka profeten i Samaria. Han skulle säkert bota honom från spetälskan.”

⁴ Naaman berättade för sin herre vad den israelitiska flickan hade sagt.

⁵ ”Res du dit”, sa kungen till honom. ”Jag ska skriva ett rekommendationsbrev till kungen i Israel.”

Naaman gav sig iväg med tio talenter silver, sextusen siklar guld^[a] och dessutom tio uppsättningar kläder. ⁶ I brevet han tog till Israels kung stod det: ”Tillsammans med det här brevet sänder jag min tjänare Naaman till dig, för att du ska bota honom från hans spetälska!”

⁷ När kungen i Israel läste brevet, rev han sönder sina kläder och sa: ”Är jag Gud som kan döda och ge liv igen? Han skickar hit en spetälsk och vill att jag ska göra honom frisk! Är jag då kanske Gud, som kan ge och ta liv? Nej, ni ser väl att han bara söker sak med mig.”

⁸ Men när gudsmannen Elisha fick höra att Israels kung hade rivit sönder sina kläder, skickade han ett meddelande till honom: ”Varför har du rivit sönder dina kläder? Sänd mannen till mig, så ska han inse att det finns en profet i Israel!”

⁹ Naaman kom med sina hästar och vagnar och stannade utanför Elishas hus. ¹⁰ Elisha skickade bud till honom att han skulle gå och bada i floden Jordan sju gånger. Då skulle hans hud bli frisk igen och han själv bli ren. ¹¹ Men Naaman blev arg och for sin väg.

”Jag tycker att han åtminstone borde ha kommit ut själv och ställt sig där och åkallat Herrens, sin Guds namn”, sa han. ”Jag hade väntat mig att han skulle stryka med sin hand över det sjuka stället och botat spetälskan. ¹² Är inte floderna Amana och Parpar i Damaskus bättre än alla vattendrag i Israel? Om det är floder jag behöver, kan jag bada hemma och bli ren.” Sedan for han ilsken därifrån.

¹³ Men hans tjänare gick till honom och sa: ”Min fader, om profeten hade bett dig att göra något svårt, skulle du ha gjort det, eller hur? Därför borde du också lyda honom nu när han säger att du ska göra något så enkelt som att gå och bada för att bli frisk.”

¹⁴ Naaman for då ner till floden Jordan och doppade sig där sju gånger, precis som gudsmannen hade sagt åt honom. Hans hud blev helt återställd, som på ett litet barn, och han blev ren.

Möte med apostlarna i Jerusalem

15 Några kom då från Judeen och började lära bröderna att de inte kunde bli räddade om de inte lät omskära sig^[a] som seden var enligt Mose. ² Men Paulus och Barnabas gick emot dem vilket ledde till ständiga diskussioner och bråk. Till slut bestämde därför de troende att man skulle låta Paulus och Barnabas och några till resa upp till Jerusalem för att reda ut saken med apostlarna och församlingsledarna där. ³ Församlingen utrustade dem för resan och de gav sig iväg genom Fenikien och Samarien där de berättade om hedningar som hade vänt om, vilket gjorde de troende mycket glada.

⁴ När de kom fram till Jerusalem, blev de mottagna av församlingen och apostlarna och ledarna. Paulus och Barnabas berättade sedan om vad Gud hade gjort genom dem. ⁵ Men då reste sig några från fariseernas parti som blivit troende och förklarade att hedningarna måste omskäras och krävas följa Moses lag.

⁶ Apostlarna och församlingsledarna höll därför ett särskilt möte om den här frågan. ⁷ Efter en lång diskussion reste sig Petrus och sa: ”Bröder, ni vet att Gud för länge sedan utsåg mig bland er till att förkunna evangelium för hedningar, så att de också skulle kunna tro. ⁸ Och Gud som känner allas hjärtan har visat att han har tagit emot dem genom att ge dem den heliga Anden precis som till oss. ⁹ Gud har inte gjort någon skillnad mellan oss och dem utan renade deras hjärtan genom tron. ¹⁰ Varför vill ni då utmana Gud och lägga ett ok på lärjungarnas axlar som varken vi eller våra förfäder har kunnat bära? ¹¹ Nej, vi tror att alla, både vi och de, blir räddade genom vår Herre Jesus nåd.”

¹² Efter det blev det tyst på diskussionen och alla lyssnade till Barnabas och Paulus när de berättade om de tecken och under som Gud hade gjort genom dem bland andra folk.

¹³ När de hade slutat, reste sig Jakob^[b] och sa: ”Bröder, lyssna på mig! ¹⁴ Simon^[c] har berättat hur Gud för första gången såg till att han fick ett eget folk bland hedningarna. ¹⁵ Det stämmer väl överens med det budskap som står skrivet hos profeterna:

¹⁹ Jag anser därför att vi inte ska ställa så många krav på hedningar som vänder sig till Gud. ²⁰ Det räcker med att vi skriver till dem att de ska låta bli att äta sådant som orenats genom avgudadyrkan, att de ska avhålla sig från sexuell omoral och från att äta kött från kvävda djur samt blod.^{[g] 21} För Mose har man förkunnat överallt i alla städer under alla tider och han läses i synagogorna varje sabbat.”