Revised Common Lectionary (Complementary)

Gud är verkligen god mot Israel,
    mot dem som har rena hjärtan.
² Men jag var nära att snava
        med mina fötter,
    mina steg var nära att slinta,
^3 (B) för jag greps av avund
        mot de högmodiga
    när jag såg de gudlösas framgång.

⁴ De är fria från plågor
        fram till sin död,
    deras kroppar är välnärda.
⁵ De drabbas inte av mänsklig nöd,
    de plågas inte
        som andra människor.
⁶ Därför är högmod deras halsband
    och våld den dräkt de sveper sig i.
^7 (C) Deras ögon kikar fram^[a] ur fetman,
    deras hjärtans fantasier
        har ingen gräns.

⁸ De hånar och hotar med ondska,
    överlägset hotar de med förtryck.
⁹ De öppnar sin mun mot himlen
    och deras tunga far fram på jorden.
¹⁰ Därför vänder sig folket till dem,
    de suger i sig vatten i mängd.
^11 (D) De säger:
        "Hur skulle Gud kunna veta?
    Den Högste har väl ingen vetskap?"
^12 (E) Sådana är de gudlösa,
    ständigt trygga
        med växande rikedom.

^13 (F) Förgäves höll jag mitt hjärta rent
    och tvådde mina händer i oskuld!
¹⁴ Jag var plågad hela dagen
    och tuktad varje morgon –
¹⁵ men hade jag sagt:
        "Så tänker jag tala",
    då hade jag svikit dina barns släkte.

¹⁶ Jag funderade
        och försökte förstå det,
    men det var för svårt för mig,
¹⁷ tills jag kom in i Guds helgedom
    och insåg deras öde.

^18 (G) Du ställer dem på det hala,
    du störtar dem i fördärvet.
^19 (H) Hur plötsligt ska de inte gå under!
    De förgås och får ett fruktansvärt
        slut.
^20 (I) Så som en dröm är borta
        när man vaknar
    ska du, Herre, förakta dem
        som skuggbilder när du griper in.

²¹ När mitt hjärta var bittert
    och det stack i mitt inre,
²² då var jag oförnuftig
        och förstod ingenting,
    jag var som ett djur inför dig.

²³ Men jag är alltid hos dig,
    du håller mig i min högra hand.
^24 (J) Du leder mig med ditt råd
    och tar sedan emot mig med ära.
²⁵ Vem har jag i himlen utom dig?
    Och har jag dig,
        söker jag inget på jorden.
^26 (K) När min kropp och mitt hjärta
        ger upp,
    är Gud mitt hjärtas klippa
        och min lott för evigt.

²⁷ De som är fjärran från dig går under,
    du förgör alla som är otrogna
        mot dig.
²⁸ Men för mig är det gott
        att vara nära Gud.
    Jag tar min tillflykt
        till Herren, Gud,
    för att förkunna
        alla dina gärningar.

¹⁰ Se Behemot^[a],
        som jag har skapat liksom dig.
    Han lever av gräs som en oxe.
¹¹ Se kraften i hans höfter
    och styrkan i hans bukmuskler.
¹² Hans svans är styv som en ceder,
    hans lårsenor är sammanvävda.
¹³ Hans benpipor är som kopparrör,
    benen liknar järnstänger.
¹⁴ Han är förstlingen av Guds verk,
    men hans skapare kan komma nära
        med sitt svärd.

^2 (A) Jag vet att du kan göra allt,
    inget du beslutar
        är omöjligt för dig.
^3 (B) ”Vem är den som döljer ditt råd
        utan förstånd?”
    Jag ordade om det jag inte begrep,
        om det som var
            för underbart för mig
        och som jag inte förstod.
⁴ ”Lyssna nu, så ska jag tala.
    Jag ska fråga dig,
        och du ska ge mig besked.”
⁵ Förut hade jag bara hört talas om dig,
    men nu har jag sett dig
        med egna ögon.
^6 (C) Därför tar jag tillbaka det
    och ångrar mig i stoft och aska.