Revised Common Lectionary (Complementary)
Dom över orättfärdiga ledare
Gud står i gudaförsamlingen[b],
bland gudarna håller han dom:
2 (B) "Hur länge ska ni döma orätt
och ta de gudlösas parti? Sela
3 (C) Skipa rätt för den svage
och faderlöse,
ge den förtryckte
och fattige rättvisa!
4 Befria den svage och fattige,
rädda honom
från de gudlösas hand!"
5 De vet inget och förstår inget,
de vandrar i mörker.
Jordens alla grundvalar vacklar.
6 (D) "Jag har sagt att ni är gudar,
att ni alla är den Högstes söner.[c]
7 (E) Men ni kommer att dö
som människor dör
och falla som alla furstar faller."
8 (F) Grip in, Gud!
Håll dom över jorden,
för alla folk är din egendom.
Herrens ark i Dagons tempel
5 Filisteerna tog Guds ark och förde den från Eben-Ezer till Ashdod[a]. 2 (A) De bar in Guds ark i Dagons[b] tempel och ställde den bredvid Dagon. 3 När ashdoditerna tidigt nästa dag kom dit, fick de se Dagon ligga framstupa på marken framför Herrens ark. Då tog de Dagon och reste upp honom igen på hans plats. 4 Men när de kom dit tidigt nästa morgon, såg de återigen Dagon ligga framstupa framför Herrens ark. Dagons huvud och hans båda händer[c] låg avbrutna på tröskeln, bara kroppen satt kvar på honom. 5 I Ashdod trampar man därför än i dag inte på Dagons tröskel[d], varken Dagons präster eller någon annan som går in i Dagons tempel.
6 Herrens hand var tung över ashdoditerna. Han sände förödelse[e] bland dem och slog dem med bölder[f] i Ashdod och bygden däromkring. 7 När Ashdods invånare såg detta sade de: ”Israels Guds ark får inte stanna hos oss, för hans hand är tung över oss och vår gud Dagon.” 8 De sände bud och samlade alla filisteernas furstar och sade: ”Vad ska vi göra med Israels Guds ark?” De svarade: ”Låt Israels Guds ark flyttas till Gat.” Då flyttade de Israels Guds ark dit. 9 Men när de hade flyttat den dit, sände Herrens hand mycket stor förvirring i staden. Han slog stadens folk, både små och stora, med bölder.
10 Då sände de Guds ark till Ekron. Men när Guds ark kom till Ekron, ropade ekroniterna: ”De har skickat hit Israels Guds ark till oss för att döda oss och vårt folk!” 11 De sände bud och samlade alla filisteernas furstar och sade: ”Sänd bort Israels Guds ark, så att den får komma tillbaka till sin plats igen och inte dödar oss och vårt folk.” En dödlig förvirring hade nämligen uppstått i hela staden. Guds hand låg mycket tung över den. 12 De av invånarna som inte dog drabbades av bölder, och ropet från staden steg mot himlen.
32 (A) Kom ihåg den första tiden när ljuset nådde er. Ni fick utstå hård kamp[a] och mycket lidande. 33 (B) Dels blev ni hånade och plågade och gjorda till offentligt åtlöje, dels stod ni sida vid sida med andra som behandlades så. 34 (C) Ni led med fångarna och accepterade med glädje att bli fråntagna era ägodelar, eftersom ni visste att ni ägde något som är bättre och bestående.
35 (D) Så kasta inte bort er frimodighet, den ger stor lön. 36 (E) Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. 37 (F) För:
Ännu en kort liten tid,
så kommer han
som ska komma,
och han ska inte dröja.
38 (G) Min rättfärdige ska leva av tro.
Men drar han sig undan,
har min själ ingen glädje
i honom.[b]
39 Men vi tillhör inte dem som drar sig undan och går förlorade, utan dem som tror och vinner sina själar.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation