Previous Prev Day Next DayNext

Revised Common Lectionary (Complementary)

Daily Bible readings that follow the church liturgical year, with thematically matched Old and New Testament readings.
Duration: 1245 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Psaltaren 89:1-18

Herrens löfte till David

89 (A) En vishetspsalm av esraiten Etan.[a]

(B) Jag vill sjunga om Herrens
        nådegärningar för evigt,
    med min mun
        förkunna din trofasthet
            från släkte till släkte.
(C) Jag säger:
        För evigt är din nåd befäst,
    i himlen är din trofasthet
        grundad.

"Jag har slutit förbund
        med min utvalde,
    gett min ed till min tjänare David:[b]
(D) Jag ska låta din ätt bestå för evigt
    och bygga din tron
        från släkte till släkte." Sela

(E) Himlarna prisar dina under, Herre,
    och din trofasthet
        i de heligas församling.
Vem i skyn kan jämföras
        med Herren?
    Vem bland Guds söner kan liknas
        vid Herren?
Gud är fruktad i de heligas råd,
    stor och mer vördad
        än alla omkring honom.

Herre Gud Sebaot,
        vem är som du?
    Stark är du, Herre,
        och din trofasthet omger dig.
10 (F) Du råder över det stolta havet,
    när dess vågor reser sig
        stillar du dem.
11 (G) Du krossade Rahab som en slagen,
    du skingrade dina fiender
        med din mäktiga arm.
12 (H) Din är himlen,
        din är också jorden.
    Du har grundat världen
        med allt vad den rymmer.
13 Nord och syd har du skapat,
    Tabor och Hermon
        jublar i ditt namn.
14 Du har en arm med kraft,
    din hand är mäktig,
        din högra hand är upphöjd.
15 (I) Rätt och rättfärdighet
        är grunden för din tron,
    nåd och sanning
        står inför ditt ansikte.

16 (J) Saligt är det folk
        som vet vad jubel är!
    Herre, de vandrar
        i ditt ansiktes ljus.
17 I ditt namn jublar de ständigt,
    i din rättfärdighet upphöjs de,
18 för du är deras styrka
        och härlighet,
    i din nåd upphöjer du vårt horn.

2 Krönikeboken 33:1-17

Manasse kung i Juda

33 (A) Manasse var tolv år när han blev kung, och han regerade femtiofem år[a] i Jerusalem. (B) Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, efter den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn. (C) Han byggde på nytt upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade brutit ner. Och han reste altaren åt baalerna och gjorde asherapålar, och han tillbad och tjänade himlens hela härskara. (D) Han byggde altaren i Herrens hus. Det var om detta hus som Herren hade sagt: ”I Jerusalem ska mitt namn vara för evig tid.” Han byggde altaren åt himlens hela härskara på de båda förgårdarna till Herrens hus. (E) Han lät sina barn gå genom eld i Hinnoms sons dal och utövade teckentyderi, svartkonst och trolldom, skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i Herrens ögon, så att han väckte hans vrede.

(F) Avgudabilden som han gjort ställde han in i Guds hus om vilket Gud hade sagt till David och hans son Salomo: ”I detta hus och i Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid. Jag ska inte mer låta Israel vandra bort från det land som jag har bestämt åt era fäder, om de bara håller fast vid och följer allt jag befallt dem efter den lag och de stadgar och föreskrifter som de har fått genom Mose.” Men Manasse förledde Juda och Jerusalems invånare, så att de gjorde mer ont än de folk som Herren hade utrotat för Israels barn.

10 (G) Herren talade till Manasse och hans folk, men de gav inte akt på hans ord. 11 (H) Då lät Herren den assyriske kungens arméer[b] komma över dem. De slog Manasse i bojor och fängslade honom med kopparbojor och förde honom till Babel. 12 Men när han nu var i nöd, bönföll han inför Herren sin Gud och ödmjukade sig djupt för sina fäders Gud. 13 (I) Och när han bad så till honom, bönhörde Herren honom och lyssnade till hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem som kung. Då insåg Manasse att det är Herren som är Gud.

14 Han byggde en yttermur till Davids stad väster om Gihon i dalen, fram till ingången till Fiskporten och runt omkring Ofel och gjorde den mycket hög. Sedan tillsatte han befälhavare i alla befästa städer i Juda. 15 Han avlägsnade de främmande gudarna och avgudabilden från Herrens hus, liksom alla de altaren som han hade byggt på det berg där Herrens hus stod, och i Jerusalem, och han kastade ut dem utanför staden. 16 Sedan upprättade han Herrens altare och offrade gemenskapsoffer och tackoffer på det och uppmanade Juda att tjäna Herren, Israels Gud. 17 (J) Folket offrade ändå på höjderna, men bara åt Herren sin Gud.

Hebreerbrevet 11:1-7

Trons människor

11 (A) Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om[a] ting som man inte ser. Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd. (B) Genom tron förstår vi att universum har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.

(C) Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och genom tron fick han vittnesbördet att han var rättfärdig, när Gud själv bekände sig till hans offer. Och genom tron talar han än, trots att han är död.

(D) Genom tron blev Henok hämtad utan att möta döden, och man fann honom inte mer, för Gud hade hämtat honom[b]. Innan han hämtades fick han vittnesbörd om att han hade behagat Gud. Utan tro är det omöjligt att behaga Gud, för den som kommer till Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom.

(E) I tron byggde Noa en ark i helig fruktan för att rädda sin familj, efter att Gud hade varnat honom för det som ännu ingen hade sett. Genom tron blev han världen till dom och ärvde den rättfärdighet som kommer av tro.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation