Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 63
Längtan efter Gud och förtröstan på honom
1 En psalm av David när han var i Juda öken.
2 Gud, du är min Gud,
tidigt om morgonen söker jag dig.
Min själ törstar efter dig,
min kropp längtar efter dig
i ett torrt land som försmäktar utan vatten.
3 Jag söker dig i helgedomen
för att se din makt och härlighet.
4 Ty din nåd är bättre än liv,
mina läppar skall prisa dig.
5 Jag skall lova dig så länge jag lever,
i ditt namn skall jag lyfta mina händer.
6 Min själ blir mättad av utsökta rätter.
Med jublande läppar lovsjunger min mun,
7 när jag kommer ihåg dig på min bädd
och tänker på dig under nattens timmar.
8 Ty du är min hjälp,
under dina vingars skugga jublar jag.
9 Min själ håller sig till dig,
din högra hand uppehåller mig.
10 Men dessa som står efter mitt liv
och vill förgöra det,
de skall fara ner i jordens djup.
11 De skall överlämnas åt svärdet,
de skall bli schakalers byte.
12 Men kungen skall glädja sig i Gud.
Var och en som svär vid honom skall prisa sig lycklig,
ty de lögnaktigas mun skall bli tillstoppad.
9 Ropa ut detta bland hednafolken,
kalla till helig strid.
Väck upp hjältarna,
låt alla krigsmän komma och rycka fram.
10 Smid era plogbillar till svärd
och era vingårdsknivar till spjut.
Låt den svage säga: "Jag är stark."
11 Skynda er att komma,
alla ni hednafolk häromkring,
och församla er.
Sänd, Herre, dina hjältar dit ner.
12 Låt hednafolken resa sig och dra ut
till Josafats dal,
ty där skall jag sitta till doms
över alla hednafolk häromkring.
13 Låt lien gå, ty skörden är mogen.
Kom och trampa, ty pressen är full,
presskaren flödar över,
ty deras ondska är stor.
14 Det är skaror på skaror i Domens dal,
ty Herrens dag är nära i Domens dal.
15 Solen och månen förmörkas,
och stjärnorna mister sitt sken.
16 Herren ryter från Sion,
från Jerusalem låter han sin röst höras,
så att himlen och jorden bävar.
Men Herren är en tillflykt för sitt folk,
ett skydd för Israels barn.
17 Och ni skall förstå att jag är Herren, er Gud,
som bor på Sion, mitt heliga berg.
Jerusalem skall vara heligt,
och främlingar skall inte mer ta vägen genom henne.
18 Och det skall ske på den tiden
att bergen skall drypa av druvsaft
och höjderna flöda av mjölk.
Alla bäckar i Juda
skall flöda av vatten.
En källa skall utgå från Herrens hus
och vattna Akaciedalen.
19 Egypten skall bli en ödemark
och Edom en öde öken,
därför att de har brukat våld mot Juda folk
och utgjutit oskyldigt blod i deras land.
20 Juda skall vara bebott för alltid
och Jerusalem från släkte till släkte.
21 Jag skall utplåna deras blodskulder,
dem som jag inte redan har utplånat.
Herren bor på Sion.
Människosonens återkomst
29 Strax efter de dagarnas nöd skall solen förmörkas och månen inte ge sitt sken. Stjärnorna skall falla från himlen, och himlens krafter skall skakas. 30 Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk skall jämra sig, när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet.[a] 31 Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den andra.
32 Lär av en jämförelse med fikonträdet. Redan när kvisten blir mjuk och bladen spricker ut, vet ni att sommaren är nära. 33 När ni ser allt detta vet ni på samma sätt att han är nära och står vid dörren. 34 Amen säger jag er: Detta släkte skall inte dö, förrän allt detta händer. 35 Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln