Revised Common Lectionary (Complementary)
7 Du gör oss till ett stridsämne för våra grannar,
och våra fiender hånar oss.
8 Gud Sebaot, upprätta oss,
låt ditt ansikte lysa så att vi blir frälsta.
9 En vinstock flyttade du från Egypten,
du jagade bort hednafolken och planterade den.
10 Du röjde rum för den
och den slog rot och uppfyllde landet.
11 Bergen övertäcktes av dess skugga
och Guds cedrar av dess rankor.
12 Den bredde ut sina revor ända till havet
och sina skott ända till floden.
13 Varför har du brutit ner dess mur,
så att alla som går förbi kan plocka av den?
14 Vildsvinet från skogen frossar på den,
smådjuren på marken äter av den.
15 Gud Sebaot, vänd åter,
blicka ner från himlen,
se till och vårda dig om denna vinstock!
23 Hur kan du säga: "Jag har inte orenat mig,
jag har inte följt baalerna?"
Tänk efter hur du bar dig åt i dalen,
kom ihåg vad du har gjort!
Du är lik ett ystert kamelsto som löper hit och dit,
24 lik en vildåsna, van vid öknen,
en som flåsar i sin brunst.
Vem kan hålla tillbaka hennes lusta?
Den som vill komma till henne,
behöver inte löpa sig trött.
Vid parningstiden finner de henne lätt.
25 Akta din fot så att du inte tappar skon,
och din strupe så att den inte blir torr av törst.
Men du svarar: "Du anstränger dig förgäves.
Jag älskar främmande gudar,
och dem vill jag följa."
26 Liksom tjuven står med skam när han ertappas,
så skall Israels hus komma på skam
med sina kungar och furstar,
sina präster och profeter,
27 de som säger till trästycket:
"Du är min fader",
och till stenen:
"Du har fött mig".
Ty de vänder ryggen mot mig och inte ansiktet.
Men i olyckans tid ropar de:
Stå upp och rädda oss!
28 Var finns då dina gudar
som du gjorde åt dig?
Låt dem stå upp!
Kan de rädda dig i din olyckas tid?
Ty du, Juda, har lika många gudar
som du har städer!
29 Varför vill ni gå till rätta med mig?
Ni har alla vänt er bort från mig, säger Herren.
30 Förgäves har jag slagit era barn.
De har inte låtit sig tillrättavisas.
Likt ett lejon som vållar fördärv
har ert eget svärd slukat era profeter.
31 Du onda släkte, ge akt på Herrens ord!
Har jag varit en öken för Israel
eller ett land av mörker?
Varför säger mitt folk: Vi har gjort oss fria,
vi kommer inte mer till dig?
32 Inte glömmer en jungfru sina smycken
eller en brud sin utstyrsel?
Men mitt folk har i alla tider glömt mig.
33 Hur skickligt går du inte till väga
när du söker kärlek!
Därför kan också de sämsta kvinnor lära av dina vägar.
34 På dina mantelflikar finner man blod
av fattiga och oskyldiga,
fastän de inte ertappats vid inbrott.
35 Trots allt detta säger du:
"Jag är oskyldig.
Han är inte längre vred på mig."
Men jag vill gå till rätta med dig,
därför att du säger: "Jag har inte syndat."
36 Varför far du än hit än dit
för att ta en annan väg?
Du skall bli besviken på Egypten
liksom du blev besviken på Assyrien.
37 Också därifrån måste du gå din väg
med händerna över huvudet.
Ty Herren förkastar dem som du förtröstar på,
du skall inte ha framgång genom dem.
14 Gör allt utan att klaga och tveka, 15 så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt ibland ett falskt och fördärvat släkte, bland vilka ni lyser som stjärnor i världen, 16 när ni håller fast vid livets ord. Då kan jag berömma mig av er på Kristi dag. Jag har alltså inte sprungit förgäves eller arbetat förgäves. 17 Ja, även om mitt blod blir utgjutet då ni bär fram er tro som offer, är jag glad och gläds med er alla. 18 På samma sätt gläder ni er och deltar i min glädje.
Rättfärdigheten genom tron
3 För övrigt, mina bröder, gläd er i Herren. För mig är det inte besvärligt att skriva samma sak till er, och för er är det säkrast så. 2 Se upp för hundarna. Se upp för de onda arbetarna. Se upp för de sönderskurna.[a] 3 Det är vi som är de omskurna, vi som tjänar genom Guds Ande och berömmer oss av Kristus Jesus och inte förlitar oss på yttre ting, 4 fast också jag kunde förlita mig på yttre ting. Ja, om någon menar att han kan förlita sig på yttre ting, så kan jag det ännu mer,
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln