Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 67
Önskan om Guds välsignelse
1 För sångmästaren, med stränginstrument. En psalm, en sång.
2 Må Gud vara oss nådig och välsigna oss.
Må han låta sitt ansikte lysa över oss, sela,
3 så att man på jorden lär känna dina vägar,
bland alla hednafolk din frälsning.
4 Folken må tacka dig, Gud,
alla folk må tacka dig.
5 Folkslagen må glädja sig och jubla,
ty du dömer folken rätt
och leder folkslagen på jorden. Sela.
6 Folken må tacka dig, Gud,
alla folk må tacka dig.
7 Jorden ger sin gröda,
och Gud, vår Gud, välsignar oss.
8 Må Gud välsigna oss
och må alla jordens ändar frukta honom.
Guds frälsning gäller alla
56 Så säger Herren: Håll fast vid det som är rätt,
handla rättfärdigt,
ty min frälsning kommer snart,
min rättfärdighet blir uppenbarad inom kort.
2 Välsignad är den människa som gör så,
den människoson som håller fast vid det,
den som tar vara på sabbaten så att han inte ohelgar den,
den som avhåller sin hand från att göra något ont.
3 Den främling som har slutit sig till Herren skall inte säga:
"Säkert kommer Herren att skilja mig från sitt folk."
Inte heller skall eunucken säga:
"Jag är ett förtorkat träd."
4 Ty så säger Herren:
De eunucker som tar vara på mina sabbater,
som väljer det jag finner glädje i
och håller fast vid mitt förbund,
5 åt dem skall jag i mitt hus och inom mina murar
ge ett minnesmärke och ett namn,
en välsignelse som är bättre än söner och döttrar.
Jag skall ge dem ett evigt namn som inte skall utplånas.
Sjuka förs till Jesus
34 När de hade farit över sjön, lade de till vid Gennesaret. 35 Männen på platsen kände igen honom och skickade ut bud i hela trakten, och man förde till honom alla som var sjuka 36 och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid hörntofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid den blev friska.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln