Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 67
Önskan om Guds välsignelse
1 För sångmästaren, med stränginstrument. En psalm, en sång.
2 Må Gud vara oss nådig och välsigna oss.
Må han låta sitt ansikte lysa över oss, sela,
3 så att man på jorden lär känna dina vägar,
bland alla hednafolk din frälsning.
4 Folken må tacka dig, Gud,
alla folk må tacka dig.
5 Folkslagen må glädja sig och jubla,
ty du dömer folken rätt
och leder folkslagen på jorden. Sela.
6 Folken må tacka dig, Gud,
alla folk må tacka dig.
7 Jorden ger sin gröda,
och Gud, vår Gud, välsignar oss.
8 Må Gud välsigna oss
och må alla jordens ändar frukta honom.
15 Skåda ner från himlen,
se till oss från din heliga och härliga boning.
Var är nu din nitälskan och din väldiga kraft,
ditt hjärtas medkänsla och din barmhärtighet?
De har dragit sig tillbaka.
16 Du är ju vår Fader.
Abraham vet inte längre av oss,
Israel känner oss inte.
Men du, Herre, är vår Fader.
Vår Återlösare av evighet är ditt namn.
17 Varför, o Herre, låter du oss gå vilse från dina vägar
och varför förhärdar du våra hjärtan,
så att vi inte fruktar dig?
Vänd tillbaka, för dina tjänares skull,
för din arvedels stammars skull.
18 En liten tid ägde ditt heliga folk sitt land.
Våra fiender trampade ner din helgedom.
19 Vi har blivit lika dem
som du aldrig har varit herre över,
dem som inte har uppkallats efter ditt namn.
19 Från Antiokia och Ikonium kom det nu några judar. De lyckades få med sig folket, och man stenade Paulus och släpade ut honom ur staden i tron att han var död. 20 Men när lärjungarna samlades omkring honom, reste han sig och gick in i staden.
I Derbe och till Antiokia i Syrien
Nästa dag for Paulus och Barnabas till Derbe. 21 De predikade evangeliet i staden och vann många lärjungar. Sedan återvände de till Lystra och Ikonium och Antiokia, 22 och styrkte lärjungarna och uppmanade dem att förbli i tron. De sade att vi måste gå genom många lidanden för att komma in i Guds rike. 23 I varje församling insatte de äldste åt dem, och efter bön och fasta överlämnade de dem åt Herren, som de hade kommit till tro på.
24 Sedan tog apostlarna vägen genom Pisidien och kom till Pamfylien. 25 Och när de hade predikat ordet i Perge, for de ner till Attalia. 26 Därifrån seglade de tillbaka till Antiokia, där de hade blivit överlämnade åt Guds nåd för det uppdrag som de nu hade fullgjort. 27 Och när de hade kommit dit, kallade de samman församlingen och berättade om allt vad Gud hade gjort med dem och hur han hade öppnat trons dörr för hedningarna. 28 Och de stannade ganska länge där hos lärjungarna.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln