Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 52
Tröst mot våld och onda tungor
1 För sångmästaren, en sång av David, 2 när edomiten Doeg kom och sade till Saul: "David har gått in i Ahimeleks hus."
3 Varför skryter du med det onda, du som är så mäktig?
Guds nåd varar för alltid.
4 Din tunga tänker ut fördärv,
den är lik en skarp rakkniv,
du handlar bedrägligt.
5 Du älskar ont mer än gott,
lögn mer än sanning. Sela.
6 Du älskar allt tal som gör skada,
du falska tunga.
7 Därför skall Gud slå ner dig för alltid,
gripa dig och rycka dig ut ur din hydda,
utrota dig ur de levandes land. Sela.
8 De rättfärdiga skall se det och frukta,
de skall le åt honom:
9 "Se, där är en man
som ej gjorde Gud till sitt värn!
Han litade på sin stora rikedom,
han sökte styrka genom att roffa åt sig."
10 Men jag är som ett grönskande olivträd i Guds hus.
Jag förtröstar på Guds nåd,
alltid och för evigt.
11 Jag skall alltid tacka dig
för vad du har gjort.
Inför dina fromma skall jag hoppas på ditt namn,
ty det är gott.
Lagen läses upp på berget Ebal
30 Sedan byggde Josua åt Herren, Israels Gud, ett altare på berget Ebal, 31 så som Herrens tjänare Mose hade befallt Israels barn, och som det var föreskrivet i Moses lagbok: ett altare av ohuggna stenar, som inte var bearbetade med järn. På det offrade de brännoffer åt Herren och slaktade gemenskapsoffer. 32 Där på stenarna lät Josua göra en avskrift av den lag som Mose hade skrivit inför Israels barn. 33 Hela Israel med dess äldste och tillsyningsmän och domare stod på båda sidor om arken, så att de hade de levitiska prästerna som bar Herrens förbundsark framför sig. Den ena hälften av folket, främlingar såväl som infödda, stod vänd mot berget Gerissim och den andra hälften mot berget Ebal, i enlighet med vad Herrens tjänare Mose hade befallt, nämligen att man först skulle välsigna Israels folk. 34 Därefter läste han upp alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen, allt så som det var skrivet i lagboken. 35 Inte ett ord av allt det som Mose hade befallt underlät Josua att läsa upp inför Israels hela församling med kvinnor och barn och de främlingar som följde dem.
Guds rättvisa dom över alla
2 Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv. Du som dömer handlar ju på samma sätt. 2 Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så. 3 Menar du att du skall komma undan Guds dom, du människa, när du dömer dem som handlar så, och själv gör på samma sätt? 4 Eller föraktar du hans stora godhet, mildhet och tålamod och förstår inte att det är hans godhet som för dig till omvändelse? 5 Genom ditt hårda och obotfärdiga hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, när Guds rättfärdiga dom uppenbaras.
6 Han skall ge var och en efter hans gärningar: 7 evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, 8 men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. 9 Nöd och ångest skall komma över varje människa som gör det onda, främst över juden och även över greken, 10 men härlighet, ära och frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken, 11 ty Gud är inte partisk.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln