Revised Common Lectionary (Complementary)
Klagan, bön om räddning
(Ps 71:1-3)
31 För körledaren. En psalm av David.
2 Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,
låt mig aldrig komma på skam.
Befria mig i din rättfärdighet.
3 Lyssna till mig,
skynda dig att rädda mig.
Var en klippa för mig, en fästning,
en borg där jag finner frälsning.
4 Du är min klippa och min borg.
Led mig, vägled mig för ditt namns skull!
5 Frigör mig ur nätet som har gillrats åt mig.
Du är min fästning.
19 där deras lögnaktiga läppar till sist har tystnat,
dessa fräcka, som högmodigt och föraktfullt
talar mot de rättfärdiga.
20 Stor är din godhet
som du har sparat åt dem som fruktar dig
och som du inför alla ger dem som tar sin tillflykt till dig.
21 Du gömmer dem hos dig,
skyddade mot människors sammansvärjning,
du förvarar dem i din hydda
i trygghet mot elaka tungor.
22 Välsignad vare Herren,
för han visade mig sin underbara nåd i en belägrad stad.
23 Förskräckt tänkte jag: ”Jag är bortstött från dig.”
Men du hörde mina böner,
när jag ropade till dig om hjälp.
24 Älska Herren, alla hans fromma.
Herren bevarar de trogna,
men dem som handlar i övermod straffar han strängt.
Guds dom över Israel
6 Så säger Herren:
”För Israels tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har sålt den rättfärdige för pengar
och den fattige för ett par skor.
7 De trampar ner de svaga i jordens stoft[a]
och vägrar de förtryckta deras rätt.
Far och son går till samma flicka
och vanhelgar så mitt heliga namn.
8 På kläder som de tagit som pant
lägger de sig vid varje altare,
och vin som tagits i böter
dricker de i sina gudars hus.
9 Jag förgjorde amoréerna för dem,
som var ståtliga som cedrar
och starka som ekar.
Jag förgjorde dem från deras frukt upptill
ända ner till rötterna där nere.
10 Jag förde ut er ur Egypten
och ledde er i öknen i fyrtio år,
för att ni skulle ta amoréernas land i besittning.
11 Jag gjorde några av era söner till profeter
och några av era unga män till nasirer.
Var det inte så, israeliter? säger Herren.
Om att döma andra
(Luk 6:37-38; 6:41-42)
7 Döm inte, så blir ni själva inte dömda, 2 för ni kommer att dömas så som ni dömer andra. Med det mått ni mäter ska det mätas upp åt er. 3 Varför ser du flisan i din medmänniskas öga, när du inte märker bjälken i ditt eget? 4 Varför säger du till henne: ’Kom så ska jag ta bort flisan ur ditt öga’, när du samtidigt har en bjälke i ditt eget? 5 Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga! Sedan kan du se klart och ta bort flisan ur din medmänniskas öga.
6 Ge inte det som är heligt åt hundarna; de kommer att vända sig om och slita er i stycken. Och kasta inte pärlor åt svinen, de kommer att trampa på dem.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.