Revised Common Lectionary (Complementary)
51 För sångmästaren; en psalm av David,
2 när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba.
3 Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
4 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
5 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
6 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
7 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
8 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
9 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
10 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
11 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
12 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
13 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
14 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
15 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
16 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
17 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
18 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
19 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.
20 Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.
21 Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.
6 Hören vad HERREN säger: Stå upp och utför din sak inför bergen, och låt höjderna höra din röst.
2 Ja, hören HERRENS sak, I berg och I fasta klippor, jordens grundvalar! Ty HERREN har sak mot sitt folk, och med Israel vill han gå till rätta.
3 Mitt folk, vad har jag gjort mot dig, och varmed har jag betungat dig? Svara mig!
4 Jag förde dig ju upp ur Egyptens land, och ur träldomshuset förlossade jag dig; och Mose, Aron och Mirjam lät jag gå framför dig.
5 Mitt folk, kom ihåg vad Balak, konungen i Moab, hade i sinnet, och vad Bileam, Beors son, svarade honom; kom ihåg huru det var mellan Sittim och Gilgal, och lär dig så förstå HERRENS rättfärdighets gärningar.
6 Varmed skall jag träda fram inför HERREN, och varmed böja mig ned inför Gud i höjden? Skall jag träda fram inför honom med brännoffer, med årsgamla kalvar?
7 Har HERREN behag till vädurar i tusental, till oljeströmmar i tiotusental? Skall jag giva min förstfödde till offer för min överträdelse, min livsfrukt till syndoffer för min själ?
8 Nej, vad gott är har han kungjort för dig, o människa. Ty vad annat begär HERREN av dig, än att du gör vad rätt är och vinnlägger dig om kärlek och vandrar i ödmjukhet inför din Gud?
31 Och när han hade gått ut, sade Jesus: »Nu är Människosonen förhärligad, och Gud är förhärligad i honom.
32 Är nu Gud förhärligad i honom, så skall ock Gud förhärliga honom i sig själv, och han skall snart förhärliga honom.
33 Kära barn, allenast en liten tid är jag ännu hos eder; I skolen sedan söka efter mig, men det som jag sade till judarna: 'Dit jag går, dit kunnen I icke komma', detsamma säger jag nu ock till eder.
34 Ett nytt bud giver jag eder, att I skolen älska varandra; ja, såsom jag har älskat eder, så skolen ock I älska varandra.
35 Om I haven kärlek inbördes, så skola alla därav förstå att I ären mina lärjungar.»