Old/New Testament
Salomos ordspråk
(10:1—22:16)
10 Salomos ordspråk.
En vis son är sin fars glädje
men en dåraktig sin mors sorg.
2 Det man skaffat sig på orätt sätt för inget gott med sig,
men rättfärdighet räddar från döden.
3 Herren låter inte den rättfärdige hungra,
inte heller låter han den onde få det han vill ha.
4 Lata händer gör människan fattig,
men flitiga händer för med sig rikedom.
5 En vis son skördar på sommaren,
men en vanartad sover under skördetiden.
6 Välsignelser kröner den rättfärdige,
men från den ondes mun flödar våld.
7 Den rättfärdiges minne är en välsignelse,
men den ondes namn multnar bort.
8 Den vise tar till sig förmaningar,
den som pratar strunt går det illa för.
9 En människa med integritet vandrar i trygghet,
men den som går på orätta vägar råkar illa ut.
10 Ett listigt blinkande med ögonen sårar andra,
pladder och tomt prat slutar i olycka.[a]
11 Den rättfärdiges ord är en källa till liv,
men från de ondas mun kommer våld.
12 Hat underblåser gräl,
men kärleken skyler alla brister.
13 Vishet finns på den klokes läppar,
men den som saknar vett ska tuktas med ris.
14 Den vise sparar på sin kunskap,
men dårens ord inbjuder till fördärv.
15 Den rikes förmögenhet är hans fästning,
de fattigas armod blir deras fördärv.
16 Vad den rättfärdige förtjänar leder till liv
men den ondes inkomst till synd.
17 Den som tar till sig förmaning visar vägen till livet,
men den som struntar i tillrättavisning leder vilse.
18 Den som döljer hat är en lögnare
och den som går med skvaller en dåre.
19 Den mångordige får svårt att undvika synd,
men den vise förstår att styra sina läppar.
20 Den rättfärdiges tal är rent silver,
men de ondas tankar är värdelösa.
21 Den rättfärdiges tal ger vägledning åt många,
men dåren leds mot döden av sitt oförstånd.
22 Det är Herrens välsignelse som gör någon rik,
egen möda lägger inget därtill.
23 En dåres nöje består i att göra det skamliga,
den klokes i att vara vis.
24 Det som den onde fruktar händer honom,
och vad de rättfärdiga hoppas på slår in.
25 När en storm kommer, sveps den onde bort,
men den rättfärdige står fast förankrad i alla tider.
26 Som syra för tänderna och rök i ögonen
är den late för den som anlitar honom.
27 Herrens fruktan förlänger livet,
men de ondas år förkortas.
28 De rättfärdiga kan se framåt med glädje,
men vad de ogudaktiga hoppas på blir till intet.
29 Herrens väg är den rättfärdiges tillflykt
men fördärv för dem som gör orätt.
30 De rättfärdiga ska aldrig vackla,
men de onda visas bort ur landet.
31 Den rättfärdiges tal flödar av vishet,
men lögnarens mun ska tillslutas.
32 Den rättfärdige vet vad som bör sägas,
men de ondas tal är bara fördärv.
11 Herren avskyr en falsk våg
men gläds över rätt vikt.
2 Högfärden åtföljs av skam,
ödmjukheten av vishet.
3 Den ärlige leds av sin redbarhet,
de trolösas falskhet blir deras fall.
4 Rikedomen har inget värde på vredens dag,
men rättfärdighet räddar från döden.
5 Den redbares rättfärdighet gör hans väg jämn,
men den ondes ondska blir hans fall.
6 Den ärlige räddas av sin rättfärdighet,
men de trolösa fångas av sina begär.
7 När den onde dör är hoppet ute,
inget mer finns att vänta av hans kraft.
8 Den rättfärdige räddas ur nöden,
den onde drabbas i hans ställe.
9 Den gudlöse fördärvar sin nästa med sina ord,
men den rättfärdige räddas av kunskapen.
10 De rättfärdigas framgång blir till glädje för staden
men de ondas undergång väcker jubelrop.
11 De rättsinnigas välsignelser bygger upp en stad,
men de ondas ord river ner den.
12 Den som visar förakt för sin nästa saknar vett,
men den förståndige tiger.
13 Den som skvallrar röjer hemligheter,
men den som är pålitlig för dem inte vidare.
14 Utan ledarskap lider en nation nederlag,
men med många rådgivare kan den räddas.
15 Den som går i borgen för en främling råkar illa ut,
men den som avstår från handslag är trygg.
17 Den barmhärtige gör sig själv gott,
men den som är grym vållar sig själv skada.
18 Den onde gör en bedräglig vinst,
men den som sår i rättfärdighet får en säker belöning.
19 Den verkligt rättfärdige vinner liv,
men den som strävar efter det onda går mot sin död.
20 Herren avskyr den falske
men gläder sig över den som lever oförvitligt.
21 Den onde kommer sannerligen inte att förbli ostraffad,
men de rättfärdigas efterkommande går fria.
22 Som en guldring i ett gristryne
är skönhet hos en kvinna som saknar vett.
23 De rättfärdiga kan se fram emot lycka,
men de gudlösa kan bara hoppas på vrede.
24 Den som är generös får mer,
den snåle blir bara allt fattigare.
25 Den frikostige blir rik,
och den som ger andra att dricka får själv dricka.
26 Människor förbannar den som undanhåller sin säd
men välsignar den som säljer.
27 Den som söker efter det goda finner lyckan,
och den som söker efter det onda drabbas av det.
28 Den som förlitar sig på rikedom faller,
men de rättfärdiga grönskar som löven.
29 Den som försummar sin familj kommer att ärva vind,
och den dåraktige får bli den vises tjänare.
30 Den rättfärdiges frukt är ett livets träd,
och den vise vinner själar.
31 Den rättfärdige får sin lön på jorden,
hur mycket mer då den onde och syndaren!
12 Den som älskar fostran älskar kunskap.
Den som tycker illa om tillrättavisning är oförståndig.
2 Den gode får Herrens behag,
men intrigmakaren dömer han.
3 Ondskan ger inget fotfäste,
men den rättfärdige står fast rotad.
4 En god hustru är sin mans krona
men en skamlös som röta i hans ben.
5 Den rättfärdiges planer är rätta
men de ondas råd bedrägliga.
6 De ondas ord bär på illvilliga planer,
men i de rättsinnigas tal finns räddning.
7 De onda omstörtas och finns inte mer,
men den rättfärdiges hus står stadigt.
8 Människan blir prisad efter sitt förstånd,
men den dumme möts av förakt.
9 Det är bättre att leva enkelt, med en tjänare,
än att låtsas vara viktig och sakna bröd.
10 Den rättfärdige sköter om sina djur,
men den ondes omsorg är grymhet.
11 Den som odlar sin mark har tillräckligt med mat,
men den som jagar efter tomhet saknar vett.
12 Den onde finner nöje i att fånga det onda,
men den rättfärdige står orubbligt rotad.[d]
13 Den onde snärjs i sitt syndfulla prat,
men den rättfärdige går oskadd ur nöden.
14 Mannen mättas med det goda han talar,
och belönas av sina händers verk.
15 Den dumme anser sin väg vara rätt,
men en vis man lyssnar till råd.
16 Den dumme tappar lätt humöret,
men den kloke håller sig lugn när han blir förolämpad.
17 Ett trovärdigt vittne ger ett ärligt vittnesbörd,
men ett falskt bedrar.
18 Den som talar tanklösa ord sårar som med svärd,
men de visas ord helar.
19 Sanningens ord består för evigt,
men lögnaktigt tal bara ett ögonblick.
20 Falskhet finns i de hjärtan som planerar det onda,
men de som främjar det goda fylls av glädje.
21 Ingen olycka drabbar den rättfärdige,
men de onda har fullt upp med problem.
22 Herren avskyr dem som talar lögner,
men han gläder sig över de ärliga.
23 Den kloke döljer sin kunskap,
men den dumme gör en stor affär av sin enfald.
24 Den flitiges hand får makt,
men den late får tjäna som slav.
25 Bekymmer tynger människans hjärta,
men ett vänligt ord ger uppmuntran.
26 Den rättfärdige är omsorgsfull i sitt umgänge,
men den ondes väg leder vilse.
27 Den late fångar inget byte,
men den flitige får rika skatter.
28 Den rättfärdiges väg leder till livet,
ingen död finns på den vägen.[e]
Paulus får lida men kämpar vidare
4 Eftersom vi genom Guds barmhärtighet nu har denna tjänst ger vi inte upp. 2 Vi tar inte till några hemliga och skamliga metoder eller falska knep och förvränger inte Guds ord, utan lägger öppet fram sanningen och överlåter åt var och en att bedöma oss utifrån sitt samvete inför Gud.
3 Om evangeliet vi förkunnar är dolt[a], är det dolt för dem som är på väg att gå förlorade. 4 Den här tidsålderns gud har förblindat dem som inte tror, så att de inte kan se ljuset från evangeliet om Kristus härlighet, Guds avbild. 5 Vi förkunnar inte oss själva utan Jesus Kristus, som är Herren[b], och att vi är era tjänare för Jesus skull. 6 Gud sa: ”Ljus ska lysa i mörkret”, och han har lyst upp våra hjärtan, så att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristus ansikte ska sprida sitt ljus.
7 Vi har denna skatt i en bräcklig lerkruka, för att den väldiga kraften ska vara från Gud och inte från oss själva. 8 Vi är hårt pressade från alla håll men inte krossade, rådvilla men inte desperata, 9 förföljda men inte övergivna, slagna till marken men inte utplånade. 10 Vi bär alltid Jesus död i vår kropp, för att också Jesus liv ska bli synligt i vår kropp. 11 För Jesus skull riskerar vi gång på gång våra liv, för att hans liv ska bli synligt i vår dödliga kropp. 12 Alltså verkar döden i oss men livet i er.
13 Vi har samma trons ande som det står om i Skriften: ”Jag trodde, därför talade jag.”[c] Också vi tror, och därför talar vi. 14 Vi vet ju att han som uppväckte Herren Jesus från de döda ska uppväcka oss med Jesus och låta oss få träda fram tillsammans med er inför honom.
15 Allt detta är för er skull, för att allt fler ska nås av nåden och allt fler visa överflödande tacksamhet till Guds ära.
16 Därför ger vi inte upp. Även om vår yttre människa bryts ner, så förnyas vår inre människa dag för dag. 17 Och våra kortvariga problem är ett lågt pris för att en dag få del av den underbara, eviga härligheten. 18 Vi är ju inte inriktade på det synliga, utan på det osynliga. För det synliga ska snart försvinna, medan det osynliga varar för evigt.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.