Previous Prev Day Next DayNext

Old/New Testament

Each day includes a passage from both the Old Testament and New Testament.
Duration: 365 days
Reimer 2001 (REIMER)
Version
Psalme 66-67

Dee 66 Psalm

To dän Haupt Musikaunt, En Leet fonn Doft.

Moakt en froohet Jelud to Gott, aul jie oppe Ead!

Sinjt to dee Ea fonn sien Nome; jäft Harlijchkjeit to sien Preis.

Sajcht to Gott:"Woo wunndafoll sent diene Woakje. Derjch daut Grootet fonn diene Macht doone diene Fiend fäajäwe daut see jehuarsaum sent to die. Dee gaunse Ead saul dien aunbäde; dee preise dien Nome. Selah.

Komt en seet Gott siene Woakje, dee fetraflijch es enn sien Doone to dee Menschesäns.

Hee muak dreajet Launt wua doa See wea; dee gone tofoot derjch däm Riefa; doa woa wie onns met am freihe.

Hee rejeat derjch siene Macht fa emma; siene Uage seakje dee Natsjoone ut; lot dän dee jäajenaun sent sikj nijch puche. Selah.

O jie Felkja, doot onns Gott säajne, un lot dee Stem fonn sien Preis to heare senne;

Dee onnse Seel mank dee Läwendje helt, un erlaubt nijch daut onnse Feet jleppe sulle.

10 Dan du, O Gott hast onns jeprooft; du hast onns ajcht jemoakt soo aus Selwa ajcht jemoakt woat.

11 Du hast onns enn daut Nat jebrocht; du deetst Älend opp onnse Lende laje.

12 Du hast erlaubt daut Mane äwa onns Kopp riede deede; wie sent derjch Fia un derjch Wota jekome, oba du brochst onns no Follet.

13 Ekj woa enn dien Hüs enenn gone met Braunt Opfa; ekj woa mien Fespräakje betole,

14 daut miene Leppe jerät ha, en daut ekj enn mien Trubbel fespruak.

15 Ekj woa die Braunt Opfa opfre fonn fattet Fee, met dän seeta Ruak fonn Kosebakj; ekj woa Bolles opfre met Kose. Selah.

16 Komm, hea, un lot mie fetale, aul jie dee Gott ferjchte, waut Hee fa mie jedone haft to miene Seel.

17 Ekj schreajch to am met mien Mul, un met Preis unja miene Tunj.

18 Wan ekj Gottlooset aunjeseene ha enn mien Hoat, wudd dee Herr Gott nijch no dee Stem fonn miene Jebäd jeheat ha.

19 Sejchalijch haft Gott jeheat; Hee haft Oobacht jejäft opp dee Stem fonn mien Jebäd.

20 Jesäajent es Gott, dee sikj nijch wajch jedreit haft fonn mien Jebäd, oda sien Erboarme trigj jehoole haft.

Dee 67 Psalm

To dän Haupt Musikaunt, fe en Späldinkj met Seide. En Psalm, en Leet.

Mucht dee Herr erboarment senne to onns, un onns säajne, un mucht sien Jesejcht opp onns schiene. Selah.

Daut dien Wajch mucht oppe Ead bekaunt senne, diene Radunk mank aule Natsjoone.

Lot dee Felkja dien danke, O Gott, lot aul dee Felkja die danke.

O lot dee Felkja froo senne, un fa Freid sinje; dan du woascht dee Felkja enn Jerajchtijchkjeit rejchte, un äwa dee Felkja oppe Ead rejeare.

Lot dee Felkja die Dank jäwe, O Gott; lot aul dee Felkja die Dank jäwe.

Dee Ead haft äa Toonämet jejaeft; Gott, onns eajna Gott, woat onns säajne.

Gott woat onns säajne, un aul dee Winkjels enne Ead woare am ferjchte.

Reema 7

Weet jie nich, Breeda - ekj raed to dee, dee daut Jesats weete- dautet Jesats harscht aewa en Maun so lang es hee laeft?

Dan ne befriede Fru es met aea Maun febunje derchet Jesats so lang aus hee laeft; oba wan aea Muan stoaft es see loos jemoakt fonn daut Jesats waut daem Maun aunbelangt.

Aulso wan see sikj met en aundra Maun befriet waearent aea Maun noch laeft, woat see en Eehebraeakjarin jenant, oba wan aea Maun stoaft, dan es see frie fonn daut Jesats, so daut see nich ne Eehebraeakjarin es wan see uk met en aundra Maun befriet es.

Jrod soo, miene Breeda, sent jie derch Jesus sien Lief doot jemoakt daut Jesats jaeajenaewa, daut jie sest waem aunjeheare sulle, daut heet daem, dee fom Doot oppjewakjt es, daut wie Frucht fa Gott droage sulle.

So lang aus wie em Fleesch weare, oabeide dee Sindliche Losste enn onnse Jlieda derch daut Jesats, Frucht to droage dee toom Doot fead.

Nu oba se wie fomm Jesats loss jelote, en sent jestorwe to daut waut onns faust hilt, daut wie deene kjenne enn en nieha Jeist, nich meeha enn daut oolet jeschraewnet Jesats.

Waut sel wie dan saje? Es daut Jesats Sind? Muchtet nich senne! Doch, ekj haud nich jewist waut Sind wea buta derchet Jesats, dan ekj haud nich jewist waut Losst wea wan daut Jesats nich haud jesajt, "Lot die nich jeleste".

Oba de Sind neem dee Jelaeajenheit derch daut Jesats en wirkjt enn mie aulahaunt Losst. Dan oone daut Jesats es dee Sind doot.

kapitel

Dan ekj wea to eene Tiet laewendich oone daut Jesats, oba aus daut Jesats kjeem, kjeem de Sind tom laewe, en ekj storf.

10 En daut Jesats, daut haud sullt Laewe brinje, brocht mie nu daen Doot.

11 Dan Sind neem Jelaeajenheit derch daut Jesats, en bedruach mie derch daut selwje Jesats en brocht mie omm.

12 Aulso, daut Jesats es Heilich, en daut Jeboot es Heilich en Jeracht en Goot.

13 Es dan daut waut Goot es, mie tom Doot jeworde? Muchtet nich senne! En doch, de Sind, dautet mucht oppenboa senne fa wautet es, haft mie derch daut goodet tom Doot jebrocht, dautet mucht oppenboa woare derch daut Jeboot woo seeha sindhauft de Sind es.

14 Dan wie weete daut daut Jesats jeistlich es, oba ekj sie fleeschlich, aune Sind fekofft.

15 Dan ekj weet nich waut ekj doo; dan waut ekj doone wel, daut doo ekj nich, en waut ekj haus, daut doo ekj.

16 Oba wan ekj daut doo waut ekj nich wel, doo ekj doamet met daut Jesats stemme dautet Jesats Goot es.

17 Dan sie ekj daut nich meeha dee daut deit, oba de Sind dee enn mie wont.

18 Dan ekj weet daut enn mie, daut heet enn mien Fleesch, wont nusscht goodet; dan daut wele es bie mie, oba daut Goodet to follbrinje brinj ekj nich foadich.

19 Dan daut goodet daut ekj doone wel, doo ekj nich; oba daut beeset daut ekj nich doone wel, daut doo ekj.

20 Wan ekj dan daut doo waut ekj nich wel, eset nich meeha ekj dee daut doo, oba dee Sind dee enn mie wont.

21 Ekj finj dan en mie en Jesats, daut goodet doone wel, oba daut beeset henjt mie aun;

22 Dan ennalich ha ekj en Fejneaje enn Gott sien Jesats,

23 oba ekj see enn miene Jliede en aundret Jesats daut jaejen daut Jesats enn mien Senn strit, en nemt mie jefanje derch daut sinde Jesats daut enn miene Jliede es.

24 Ekj aelendje Mensch! Waea woat mie rada fonn dit Lief daut mie Doot brinjt?

25 Gott sie jedankt! derch Jesus Christus onns Herr! Aulsoo aun eena haunt deen ekj Gott sien Jesats en mien Senn, ob aune aundre haunt metem Fleesch de Sind aea Jesats.

Reimer 2001 (REIMER)

Copyright © 2001 by Elmer Reimer