Old/New Testament

Blodets helighet

17 Herren talade till Mose. Han sade: ² Säg till Aron och hans söner och alla Israels barn: Detta är vad Herren har befallt: ³ Om någon av Israels hus slaktar ett nötkreatur, ett lamm eller en get i eller utanför lägret ⁴ och inte för fram djuret till uppenbarelsetältets ingång för att bära fram det som en offergåva åt Herren framför hans tabernakel, skall detta tillräknas den mannen som blodskuld. Han har utgjutit blod, och han skall utrotas ur sitt folk. ⁵ Därför skall Israels barn komma med sina slaktdjur, som de brukar slakta ute på marken, fram till Herren, till uppenbarelsetältets ingång, till prästen, och slakta dem där som ett gemenskapsoffer åt Herren. ⁶ Prästen skall stänka blodet på Herrens altare vid ingången till uppenbarelsetältet och bränna fettet till en ljuvlig doft för Herren. ⁷ De skall inte mer offra sina slaktoffer till de onda andar som de i trolös avfällighet håller sig till. Detta skall vara en evig stadga för dem, från släkte till släkte.

⁸ Säg till dem: Om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor bland dem, offrar ett brännoffer eller ett slaktoffer ⁹ och inte för fram det till uppenbarelsetältets ingång för att offra det åt Herren, skall den mannen utrotas ur sitt folk.

¹⁰ Och om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor bland dem förtär något blod, skall jag vända mitt ansikte mot den som äter blodet och utrota honom ur hans folk. ¹¹ Ty kroppens liv är i blodet, och jag har givit er det till altaret, till att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning genom själen som är i det. ¹² Därför säger jag till Israels barn: Ingen av er skall förtära blod. Främlingen som bor ibland er skall inte heller förtära blod.

¹³ Om någon av Israels barn eller av främlingarna som bor bland dem fäller ett villebråd av fyrfotadjur eller en fågel av det slag som får ätas, skall han låta blodet rinna ut och täcka över det med jord. ¹⁴ Ty varje kropps liv är dess blod. Därför säger jag till Israels barn: Ni skall inte äta någon kropps blod, ty varje kropps liv är dess blod. Var och en som äter det skall utrotas. ¹⁵ Och var och en som äter ett självdött eller ihjälrivet djur, vare sig han är född i landet eller är främling, skall tvätta sina kläder och bada sig i vatten och vara oren ända till kvällen. Då blir han ren. ¹⁶ Om han inte tvättar sina kläder och badar sin kropp, kommer han att bära på missgärning.

Förbjudna sexuella förbindelser

18 Herren talade till Mose. Han sade: ² Säg till Israels barn:

Jag är Herren, er Gud. ³ Ni skall inte göra som man gör i Egyptens land, där ni har bott. Inte heller skall ni göra som man gör i Kanaans land, dit jag vill föra er. Ni skall inte vandra efter deras stadgar. ⁴ Mina domslut skall ni följa och mina stadgar skall ni handla noggrant efter. Jag är Herren, er Gud. ⁵ Ja, ni skall hålla fast vid mina stadgar och lagar, ty den människa som följer dem skall leva genom dem. Jag är Herren.

⁶ Ingen av er skall röra en kvinna som är hans nära släkting och blotta hennes nakenhet. Jag är Herren. ⁷ Du skall inte blotta din fars nakenhet genom att blotta din mors nakenhet. Hon är din mor, och du skall inte blotta hennes nakenhet. ⁸ Du skall inte blotta nakenheten hos din fars hustru, ty det är din fars nakenhet. ⁹ Du skall inte blotta din systers nakenhet, vare sig hon är din fars dotter eller din mors dotter, vare sig hon är född hemma eller ute. ¹⁰ Du skall inte blotta din sondotters eller din dotterdotters nakenhet, ty det är din egen nakenhet. ¹¹ Du skall inte blotta nakenheten hos dottern till din fars hustru, ty hon är av din fars släkt och hon är din syster. ¹² Du skall inte blotta nakenheten hos din fars syster, ty hon är din fars nära släkting. ¹³ Du skall inte blotta nakenheten hos din mors syster, ty hon är din mors nära släkting. ¹⁴ Du skall inte blotta nakenheten hos din fars bror, och du skall inte röra hans hustru, ty hon är din fars syster. ¹⁵ Du skall inte blotta din svärdotters nakenhet. Hon är din sons hustru, och hennes nakenhet skall du inte blotta. ¹⁶ Du skall inte blotta nakenheten hos din brors hustru, ty det är din brors nakenhet. ¹⁷ Du skall inte blotta en kvinnas nakenhet och dessutom hennes dotters. Du skall inte heller ta till hustru hennes sondotter eller dotterdotter och blotta deras nakenhet. Det vore en skam, ty de är ju dina nära släktingar. ¹⁸ Du skall inte ta till hustru en kvinna som är syster till din hustru, så att du väcker fiendskap mellan dem genom att du blottar också hennes nakenhet medan din hustru lever.

¹⁹ Du skall inte röra en kvinna och blotta hennes nakenhet, när hon är oren under sin månadsrening. ²⁰ Du skall inte ligga med din nästas hustru, så att du genom henne orenar dig. ²¹ Du skall inte offra någon av dina avkomlingar åt Molok. Du skall inte ohelga din Guds namn. Jag är Herren. ²² Du skall inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt. ²³ Du skall inte ligga med något djur, så att du genom det blir oren. Inte heller skall en kvinna ställa sig framför ett djur för att para sig med det. Det är naturvidrigt.

²⁴ Ni skall inte orena er med något av detta, ty med allt sådant har de hednafolk orenat sig som jag driver bort för er. ²⁵ Genom detta har landet blivit orenat, och jag har straffat det för dess missgärning, så att landet har spytt ut sina invånare. ²⁶ Ni skall därför hålla fast vid mina stadgar och lagar, och ingen av er, vare sig han är född i landet eller är en främling som bor ibland er, skall göra någon av dessa avskyvärdheter. ²⁷ Ty alla dessa avskyvärda ting har landets inbyggare bedrivit, de som var där före er, och landet har blivit orenat. ²⁸ Gör inte något sådant, så att landet spyr ut er, liksom det har spytt ut det folk som har bott där före er. ²⁹ Ty var och en som gör någon av alla dessa avskyvärdheter skall utrotas ur sitt folk, ja, alla som gör sådant. ³⁰ Håll därför fast vid vad jag har befallt er att iaktta, så att ni inte följer någon av de avskyvärda seder som man har följt före er och så orenar er genom dem. Jag är Herren, er Gud.

Jesus hånas och misshandlas

²⁷ Därefter tog landshövdingens soldater Jesus med sig in i pretoriet^[a] och samlade hela vaktstyrkan kring honom. ²⁸ De tog av honom kläderna och klädde honom i en röd mantel, ²⁹ vred ihop en krona av törne och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de en käpp. Sedan böjde de knä inför honom och hånade honom och sade: "Leve judarnas konung!" ³⁰ Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. ³¹ När de hade hånat honom, tog de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom till att korsfästas.

Jesus korsfästes

³² På vägen ut fann de en man, Simon, från Cyrene.^[b] Honom tvingade de att bära hans kors. ³³ Och när de kom till den plats som kallas Golgata - det betyder huvudskalleplats - ³⁴ gav de honom vin att dricka blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka. ³⁵ När de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. ³⁶ Sedan satt de där och vaktade honom. ³⁷ Över hans huvud hade man satt upp anklagelsen mot honom. Där stod skrivet: "Detta är Jesus, judarnas konung."

³⁸ Tillsammans med honom korsfästes två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra. ³⁹ De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet ⁴⁰ och sade: "Du som bryter ner templet och bygger upp det på tre dagar, hjälp dig själv, om du är Guds Son, och stig ner från korset!" ⁴¹ Också översteprästerna och de skriftlärda och de äldste gjorde narr av honom och sade: ⁴² "Andra har han hjälpt. Sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels konung. Han må nu stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. ⁴³ Han litar på Gud. Nu får Gud rädda honom, om han har honom kär. Han har ju sagt: Jag är Guds Son." ⁴⁴ På samma sätt blev han också hånad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.

Jesus dör

⁴⁵ Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen. ⁴⁶ Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eli, Eli, lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" ^{[c] 47} Några av dem som stod där hörde det och sade: "Han ropar på Elia." ⁴⁸ En av dem sprang genast och tog en svamp, fyllde den med surt vin och fäste den runt ett spö och gav honom att dricka. ⁴⁹ De andra sade: "Låt oss se om Elia kommer och hjälper honom." ⁵⁰ Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan.