Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Old/New Testament

Each day includes a passage from both the Old Testament and New Testament.
Duration: 365 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Ordspråksboken 8-9

Visheten ropar

Hör, visheten ropar,
    förståndet höjer sin röst!
Den står uppe på höjderna,
    vid vägar och vägskäl.
Vid stadsportarna och vid ingångarna
    ropar den högt:
”Jag ropar till er, människor,
    jag höjer min röst till alla människobarn.
Ni okunniga, lär er klokhet,
    ni dårar, lär er förnuft!
Lyssna, för jag talar om det som är ädelt,
    mina läppar säger vad rätt är.
Sanning är vad min mun vill tala,
    för mina läppar avskyr det onda.
Alla mina ord är rättfärdiga,
    i inget av dem finns något falskt eller förvänt.
De är klara för de förstående
    och riktiga för dem som har kunskap.
10 Ta emot min förmaning hellre än silver
    och kunskap hellre än rent guld.
11 För visheten är mer värd än rubiner,
    inga skatter kan jämföras med den.

12 Jag, visheten, bor tillsammans med klokheten,
    och hos mig finns kunskap om hur man blir förståndig.
13 Att frukta Herren är att hata det onda.
    Jag hatar stolthet, högmod, ont leverne och falskt tal.
14 Hos mig finns råd och förnuft.
    Jag är förstånd, och hos mig finns makt.
15 Genom mig regerar kungar
    och härskare som stiftar rätta lagar.
16 Genom mig härskar furstar och stormän,
    alla som styr rättfärdigt.
17 Jag älskar alla som älskar mig.
    De som söker mig ska finna mig.
18 Hos mig finns rikedom och ära,
    bestående välfärd och rättfärdighet.
19 Min frukt är bättre än finaste guld,
    det jag ger är bättre än renaste silver.
20 Jag vandrar på rättfärdighetens väg
    och på rättvisans stigar.
21 Jag lönar med rikedom dem som älskar mig
    och fyller deras förråd.

22 Herren skapade mig redan i begynnelsen av sitt verk,
    före allt som han sedan gjorde.
23 I urtiden formades jag,
    från begynnelsen, innan jorden fanns.
24 Jag föddes innan djupen blev till,
    när det ännu inte fanns några vattenkällor.
25 Innan bergens grund lades och kullarna blev till
    föddes jag,
26 innan han skapat land och fält
    och jorden på marken.
27 Jag var med när han bredde ut himlarna
    och spände upp dess valv över djupen,
28 när han satte upp molnen
    och lät källorna i djupet flöda fram,
29 när han satte en gräns för havet
    och gav vattnen befallning att inte överskrida den.
    När han lade jordens grund.
30 Jag var alltid vid hans sida[a].
    Jag var hans ständiga glädje,
    i hans närhet fröjdades jag.
31 Jag jublade över hela hans värld
    och gladde mig över människosläktet.

32 Lyssna därför till mig, mina barn!
    Lyckliga är de som följer mina vägar.
33 Lyssna till min förmaning och bli visa!
    Förkasta den inte!
34 Lycklig är den människa som lyssnar till mig,
    som dagligen vakar vid mina dörrar
    och väntar vid min tröskel.
35 Den som finner mig finner livet
    och Herrens välbehag.
36 Men den som syndar mot mig skadar sig själv.
    De som hatar mig älskar döden.”

Vishetens inbjudan

Visheten har byggt sitt hus
    och huggit ut sina sju pelare.
Den har tillrett köttet, blandat sitt vin
    och dukat ett bord,
skickat ut tjänsteflickorna
    och ropar nu från stadens höjder:
”Den okunnige ska komma hit!”
    Till den som saknar vett säger den:
”Kom och ät min mat
    och drick vinet, som jag har blandat!
Lämna okunnigheten bakom er, så får ni leva!
    Gå förståndets väg!”

Den som tillrättavisar en skymfare får ta emot skymf,
    den som förmanar en gudlös blir hånad.
Tillrättavisa inte en hädare,
    då blir du bara hatad av honom.
Tillrättavisa den vise,
    så älskar han dig.
Ge åt den vise, så blir han ännu visare,
    undervisa den rättfärdige, så lär han sig mer.

10 Att frukta Herren är början till vishet,
    att känna den Helige är förstånd.
11 Genom mig får du många levnadsdagar
    ja, fler år läggs till ditt liv.
12 Om du är vis, blir visheten till nytta för dig,
    men om du hädar skadar du bara dig själv.

Dårskapens inbjudan

13 Dårskapen är en högljudd kvinna,
    enfaldig, utan vett.
14 Hon sitter vid dörren till sitt hus,
    på en plats högt uppe i staden,
15 och kallar på dem som går förbi
    på sin väg rakt fram:
16 ”Är du okunnig, kom hit!”
    Och till den som saknar vett säger hon:
17 ”Stulet vatten är sött,
    och bröd som äts i hemlighet smakar bäst!”
18 Men de vet inte att döden[b] härskar där,
    att hennes gäster hamnar i dödsrikets djup.

2 Korintierbrevet 3

Börjar vi nu rekommendera oss själva igen? Är vi kanske sådana som måste ha rekommendationsbrev med sig till er, eller vill få ett från er? Nej, ni är själva vårt rekommendationsbrev, skrivet i våra hjärtan, känt och läst av alla. Det är ju uppenbart att ni är ett rekommendationsbrev från Kristus själv, utskrivet av oss, inte med bläck, utan med den levande Gudens Ande, inte på stentavlor, utan i människohjärtan.

Det gamla och det nya förbundet mellan Gud och människor

Sådan är vår tillit till Gud genom Kristus. Det är ju inte vi själva som har åstadkommit något. Nej, vår förmåga kommer från Gud. Han har gett oss förmågan att vara tjänare åt ett nytt förbund som inte är bokstavens utan Andens. Bokstaven dödar, men Anden ger liv.

Redan dödens tjänst, byggd på bokstäver som var inhuggna i stentavlor, kom med en sådan härlighet att israeliterna inte kunde se på Moses ansikte som strålade så starkt, även om den härligheten avtog.[a] Hur mycket större ska då inte härligheten i Andens tjänst vara! Om redan domens tjänst var så fylld av härlighet, hur mycket mer härlighet ska då inte finnas i rättfärdighetens tjänst! 10 Den tidigare härligheten visar sig inte ha någon härlighet alls jämfört med denna överväldigande härlighet. 11 För om det som sedan avtog var fyllt av härlighet, hur mycket större är då inte härligheten i det som består!

12 Eftersom vi nu har ett sådant hopp träder vi fram i frimodighet 13 och gör inte som Mose, som hängde en slöja framför ansiktet för att Israels folk inte skulle se hur härligheten avtog och försvann. 14 Men deras förstånd förstockades, och slöjan finns än idag kvar när det gamla förbundets skrifter läses upp.[b] Slöjan försvinner ju inte förrän i och med Kristus.[c] 15 Än idag hänger det en slöja över deras hjärtan när man läser ur Moses lag. 16 Men så fort någon vänder sig till Herren tas slöjan bort. 17 Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är friheten. 18 Alla vi som har fått slöjan borttagen kan nu se Herrens härlighet, och den förvandlar oss till en och samma avbild; vi förhärligas av denna härlighet som kommer från Herren, Anden.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.