Old/New Testament
Israels fiender ska dömas
9 Detta är budskapet om Guds förbannelse över Hadraks land och staden Damaskus, för Herren vakar över hela mänskligheten.
2 Hamat intill Damaskus är dömt till undergång och Tyrus och Sidon också, trots att de är så företagsamma.
3 Fastän man i Tyrus har beväpnat sig till det yttersta och blivit så rika på silver och guld att det svämmar över,
4 ska Herren komma och drabba staden, bränna upp den och vräka hennes befästningar i havet.
5 Askelon ska se detta och skaka. Gasa ska gripas av förtvivlan och Ekron darra av skräck. Nu försvinner hoppet om att Tyrus ska besegra deras fiender. Gasa ska besegras och kungen dödas, och Askelon ska bli fullständigt utplånat.
6 Främlingar ska ta över i Asdod, filisteernas rika stad.
7 Jag ska rycka avguderiet ur hennes mun liksom de blodiga offer hon äter. Alla som överlever ska tillbe Gud och förena sig med Israel. Ekrons filisteer ska gifta sig med judar, precis som jebuseerna i Jerusalem gjorde för länge sedan.
8 Jag ska beskydda mitt tempel på alla sidor och hindra anfallande arméer att komma in i Israel. Jag ska noga iaktta deras rörelser och hålla dem på avstånd. Ingen främmande förtryckare ska än en gång kunna tränga in i mitt folks land.
En kung ska komma
9 Gläd dig, mitt folk! Ropa av fröjd! Se, din kung kommer! Han är den rättfärdige, Segraren, och han kommer ridande på ett åsneföl, i ödmjukhet men också med makt! Ändå rider han i ödmjukhet på en åsnefåle!
10 Jag ska ta ifrån Israel alla vapen, hästar, vagnar och bågar, och han ska skapa fred mellan folken. Hans rike ska sträcka sig från hav till hav, ja, över hela världen.
11 På grund av det blodsförbund jag ingick med dig ska du slippa dö ensam och bortglömd.
12 Kom till denna trygga plats, ni alla fångar, för det finns fortfarande hopp för er! Jag lovar att ge dubbelt igen av mina välsignelser för alla era olyckor!
13 Juda, du är min båge! Israel, du är min pil! Ja, ni båda ska vara det svärd jag använder mot Greklands söner.
14 Herren ska leda sitt folk i striden. Hans pilar ska fara fram som blixtar. Herren ska blåsa i basun och dra ut mot sina fiender som en stormvind.
15 Han ska försvara sitt folk, och de ska besegra sina fiender och trampa dem under sina fötter. De ska få smak på seger och ropa av glädje. I fruktansvärda blodbad ska de slå sina fiender.
16-17 Herren ska rädda sitt folk den dagen och vårda sig om dem som en herde vårdar sig om sina får. De ska stråla i hans land som juveler i en krona. Allt ska bli bländande vackert! Ett överflöd av säd och vin ska få de unga att blomstra, och de ska stråla av hälsa och lycka.
Israel och Juda som förlorade får
10 Be Herren om regn när våren kommer. Han har makt över stormen och regnet och ska ge er vad ni behöver. Alla fält ska bli saftiga betesmarker.
2 Det är dåraktigt att be avgudar om något sådant! Spåmännens förutsägelser är bara lögn. Vad är det för glädje med löften som aldrig slår in? Juda och Israel har förts vilse och vandrar omkring utan herde. Alla anfaller dem, därför att de inte har någon som beskyddar dem.
3 Jag är rasande på era 'herdar och ledare' och jag ska straffa dem! Herren, härskarornas Gud, har kommit för att hjälpa sitt folk Juda. Jag ska göra dem starka och stolta som en stridshäst.
4 Från dem ska hörnstenen komma, pelaren som allt hopp hänger på, bågen som vinner slaget och härskaren som råder över hela jorden.
5 De ska bli väldiga krigare inför Herren där de går fram. Herren är med dem i striden, och deras fiender är dömda till undergång.
6 Jag ska ge styrka åt Juda, och jag ska rädda Israel. Jag ska återupprätta dem därför att jag älskar dem. Det ska bli som om jag aldrig hade förkastat dem, för jag, Herren, ska höra deras rop.
7 De ska bli mäktiga soldater. De ska glädja sig som av vin. Deras barn ska också se Herrens barmhärtighet och vara glada. Alla ska glädja sig i Herren.
8 När jag som deras herde lockar på dem ska de komma springande, för jag har köpt tillbaka dem. De ska bli lika många som förr en gång.
9 Fastän jag har sått ut dem som säd bland många länder, ska de ändå komma ihåg mig och vända tillbaka till sin Gud. Med alla sina barn ska de komma hem igen till Israel.
10 Jag ska föra dem tillbaka från Egypten och Assyrien och låta dem slå sig ner i Israel, i Gilead och Libanon. Det ska knappast finnas utrymme för dem alla!
11 De ska kunna vandra tryggt genom svårigheterna, för vågorna ska hållas tillbaka. Nilen ska torka ut, och det ska vara slut på Assyriens och Egyptens makt över mitt folk.
12 Herren säger: Jag ska göra mitt folk starkt! De ska gå vart de vill, och de ska stå under mitt beskydd.
11 Var beredd att ta emot din dom, Libanon. Eld ska bränna upp dina skogar.
2 Gråt, ni cypresser, för alla stora och ståtliga cedrar har fallit. Jämra er, ni Basans ekar, när ni ser täta skogar huggas ner.
3 Hör hur Israels ledare klagar, därför att deras rikedom är borta. Furstarna ryter som lejon över att deras land ligger skövlat.
De två herdarna
4 Då sa Herren, min Gud, till mig: Gå och ta tjänst som herde för en hjord med slaktfår.
5 Det ska vara en bild av hur mitt folk har blivit utnyttjat av andra. Den som köper och slaktar dem blir inte straffad. Den som säljer dem tackar Gud för den förtjänst han gör på dem. Inte ens deras herdar gör livet lättare för dem.
6 Jag ska inte låta någon av mitt folk komma undan, säger Herren. De ska hamna i klorna på sina egna onda ledare, och bli dödade av dem. De ska förvandla landet till en vildmark, och jag ska inte på något sätt hindra dem.
7 Jag skaffade mig två herdestavar. Den ena kallade jag Nåd och den andra Enhet, och jag tog hand om hjorden som jag hade blivit tillsagd.
8 Efter en månad hade jag blivit av med de tre onda herdarna. Men jag förlorade tålamodet med fåren och de i sin tur hatade mig.
9 Nu vill jag inte längre vara er herde, sa jag till dem. Gå under om ni vill, jag bryr mig inte om er. Fortsätt bara och fördärva er själva!
10 Sedan tog jag den stav som jag kallade Nåd och bröt av den, för att därmed visa att jag hade brutit förbundet med alla länder.
11 Detta blev alltså slutet på överenskommelsen. Några få förstod vad detta betydde och att Gud ville säga dem något.
12 Jag sa därför till ledarna: Om ni vill kan ni ge mig i lön vad ni anser att jag har förtjänat. Men gör det bara om ni vill.Då räknade de upp trettio silvermynt som lön åt mig.
13 Ta dem och ge dem till krukmakaren, sa Herren till mig. Detta visar hur lite de uppskattar dig!Jag tog alltså de trettio silvermynten och kastade dem i tempelkassan åt krukmakaren.
14 Sedan bröt jag sönder den andra staven, Enhet, för att visa att banden mellan Juda och Israel var brutna.
15 Herren sa sedan till mig att än en gång gå och skaffa mig arbete som herde. Den här gången skulle jag uppträda som en ansvarslös och dålig herde.
16 Det ska vara en bild av hur jag ska låta den här nationen få en herde som inte alls frågar efter dem som håller på att dö, inte söker efter dem som kommit bort, inte sköter om de skadade, inte ger de friska fåren bete och inte bär de lamm som inte kan gå själva, sa Herren till mig. I stället ska han äta köttet av de feta och till och med riva sönder klövarna på dem för att komma åt allt ätbart.
17 Ve en sådan värdelös herde som inte bryr sig om hjorden! Guds svärd ska hugga av hans arm och genomborra hans högra öga. Han ska bli försvarslös och tappa förståndet.
Herren ska förgöra sitt folks fiender
12 Detta är Herrens ord till Israel, Herren, som gjort himmel och jord och gett människan hennes ande:
2 Jag ska göra Jerusalem och Juda till en giftbägare för alla grannfolk som sänder sina arméer för att omringa dem.
3 Jerusalem ska bli en tung sten, en börda för hela världen. Alla folk på jorden ska förena sig för att försöka lyfta den, men den kommer att krossa dem.
4 På den dagen ska jag skapa förvirring bland alla de arméer som drar upp mot henne. Men de ska uppträda som dårar. Jag ska vaka över Juda folk men låta dess fiender bli förblindade, säger Herren.
5 Då ska ledarna i Juda stam säga: 'Jerusalems folk har fått sin styrka från sin Gud, Herren, härskarornas Gud.'
6 Då ska jag göra Juda stam till en liten eld som tänder hela skogen, en brinnande sticka bland sädeskärvar. Den ska förtära grannfolken runt omkring, men Jerusalem ska förbli helt oskadat.
7 Herren ska låta Juda få uppleva segern först, före Jerusalem, så att inte Jerusalems folk och kung blir högmodiga över framgången.
8 Herren ska försvara Jerusalems invånare, och de svagaste bland dem ska bli lika starka som kung David! Kungahuset ska vara som en Herrens ängel framför dem!
9 Min plan är att förgöra alla folk som strider mot Jerusalem.
10 Över folket i Jerusalem ska jag sända en nådens och bönens ande. De ska se upp till honom som de har genomborrat, sörja honom som man sörjer den ende sonen och gråta som när den förstfödde har dött.
11 Jerusalems sorg och förtvivlan ska då vara större än sorgen över kung Josia, som dödades på Megiddos slätt.
12-14 Hela Israel ska gråta i djup sorg. Alla ska sörja: kungahuset, profeter och präster och allt folket.Varje familj ska sörja för sig, kvinnorna för sig och männen för sig.
Tusenårsriket
20 Sedan såg jag en ängel som kom ner från himlen med nyckeln till den bottenlösa avgrunden. Ängeln hade också en tung kedja i sin hand.
2 Han grep draken - den gamle ormen, som är Satan själv - och band honom i tusen år.
3 Han kastade ner honom i den bottenlösa avgrunden, som han sedan stängde och låste. Och han förseglade dörren så att han inte kunde bedra folken längre, förrän de tusen åren hade gått. Därefter ska han åter släppas ut för en kort tid.
4 Sedan såg jag troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg de människor som hade blivit halshuggna därför att de vittnat om Jesus och predikat Guds ord. De hade inte tillbett vilddjuret eller hans bild och hade inte hans m¤rke p¦ sina pannor eller sina h¤nder. De hade f¦tt liv igen, och nu regerade de med Kristus i tusen ¦r.
5 Detta var den första uppståndelsen. (Resten av de döda kom inte tillbaka till livet förrän de tusen åren var över.)
6 De som får vara med om den första uppståndelsen är välsignade och heliga. För dem innebär inte den andra döden någon fasa, för de kommer att vara Guds och Kristi präster och ska regera med honom i tusen år.
Satan får sitt straff
7 När de tusen åren är över kommer Satan att släppas ut ur sitt fängelse.
8 Han ska gå ut och bedra folken i världen och samla dem till strid tillsammans med Gog och Magog, en väldig armé, lika omöjlig att räkna som sandkornen på havets strand.
9 De kommer att marschera upp på den stora slätten och omringa Guds folk där de lägrat sig och slå en ring kring den älskade staden Jerusalem. Men då ska eld från Gud i himlen falla ner på de anfallande arméerna och utplåna dem.
10 Sedan ska djävulen, som hade lurat dem, än en gång kastas ner i samma sjö av eld och svavel som djuret och den falske profeten, och de ska plågas dag och natt i evigheternas evigheter.
Livets bok och Guds dom
11 Och jag såg en stor vit tron och honom som sitter på den. För hans ansikte flydde jorden och himlen, men det fanns ingen plats att gömma sig på.
12 Jag såg de döda, stora och små, stå inför Gud, och böcker öppnades, bland dem också livets bok. Och de döda dömdes enligt det som fanns skrivet i böckerna, var och en efter de handlingar han hade gjort.
13 Haven gav tillbaka de döda som var i dem, och jorden och de dödas rike överlämnade de döda som fanns i dem. Alla blev dömda efter sina gärningar.
14 Och döden och helvetet kastades ner i den brinnande sjön. Detta är den andra döden, den brinnande sjön.
15 Och den som inte hade sitt namn skrivet i livets bok, kastades i den brinnande sjön.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®