Old/New Testament
10 De som skrev under var guvernören Nehemja, Hakaljas son, och Sidkia,
2 Seraja, Asarja, Jeremia,
3 Pashchur, Amarja, Malkia,
4 Hattush, Shevanja, Malluk,
5 Harim, Meremot, Obadja,
6 Daniel, Ginneton, Baruk,
7 Meshullam, Avia, Mijamin,
8 Maasja, Bilgaj och Shemaja.
Dessa var prästerna.
9 Leviter:
Jeshua, Asanjas son, Binnuj av Henadads släkt, Kadmiel,
10 och deras bröder Shevanja, Hodia, Kelita, Pelaja, Hanan,
11 Mika, Rechov, Hashavja,
12 Sackur, Sherevja, Shevanja,
13 Hodia, Bani och Beninu.
14 Folkets ledare:
Parosh, Pachat Moab, Elam, Sattu, Bani,
15 Bunni, Asgad, Bevaj,
16 Adonia, Bigvaj, Adin,
17 Ater, Hiskia, Assur,
18 Hodia, Hashum, Besaj,
19 Harif, Anatot, Nevaj,
20 Magpiash, Meshullam, Hesir,
21 Meshesavel, Sadok, Jaddua,
22 Pelatja, Hanan, Anaja,
23 Hosea, Hananja, Hashuv,
24 Hallochesh, Pilcha, Shovek,
25 Rechum, Hashavna, Maaseja,
26 Achia, Hanan, Anan,
27 Malluk, Harim och Baana.
28 ”Resten av folket, prästerna, leviterna, dörrvakterna, sångarna och tempeltjänarna och alla, som hade avskilt sig från de främmande folken för Guds lags skull, deras hustrur, söner och döttrar, som var tillräckligt gamla för att förstå, 29 alla dessa förenade sig nu med sina främsta bröder och svor dyrt och heligt en ed att hålla Guds lag, som getts genom Guds tjänare Mose, och att noga följa alla Herrens, vår Herres bud, befallningar och stadgar.
30 Vi lovar att inte gifta bort våra döttrar med män från främmande folk och inte heller ta deras döttrar till hustrur åt våra söner.
31 När folken i landet kommer och vill sälja varor eller spannmål på en sabbatsdag, ska vi inte köpa av dem, vare sig på sabbaten eller på någon annan helig dag. Vart sjunde år lovar vi att låta marken vila och efterskänka alla fordringar.
32 Vi tar på oss ansvaret att årligen betala en tredjedels sikel[a] till tjänsten i vår Guds hus, 33 för skådebröden, de dagliga matoffren och brännoffren, offren på sabbatsdagarna, nymånadsfesterna och högtiderna, de heliga offren och syndoffren för Israels försoning och till allt arbete i vår Guds hus.
34 Vi, präster, leviter och allt folket har kastat lott om vedoffret, när varje familj ska föra det till vår Guds hus på bestämda tider varje år, för att brinna på Herrens, vår Guds altare, som det är föreskrivet i lagen.
35 Vi lovar också att varje år föra det första av skörden från vår mark och av frukten från alla slags träd till Herrens tempel.
36 Så som lagen föreskriver ska vi föra till Guds hus de förstfödda av våra söner och vår boskap, både av vår nötboskap och småboskap, till prästerna som tjänstgör där. 37 Vi ska föra till prästernas förråd i vår Guds hus det första av vårt mjöl, våra offergåvor och det första av frukterna från alla slags träd, av vin och olja. Vi ska också ge leviterna en tiondel av det vår mark ger, dem som samlar in tiondet i alla städer på landsbygden[b]. 38 En präst, en av Arons ättlingar, ska vara med när leviterna tar emot tiondet, och leviterna ska föra en tiondel av tiondet till vår Guds hus, till förrådskamrarna. 39 Både israeliterna och leviterna ska nämligen föra sin gåva av säd, vin och olja till dessa förråd, där helgedomens kärl och de tjänstgörande prästerna, dörrvakterna och sångarna är.
Vi ska aldrig försumma vår Guds hus.”
Jerusalem befolkas
(1 Krön 9:1-17)
11 Folkets ledare bosatte sig i Jerusalem, och det övriga folket kastade lott så att var tionde familj fick bosätta sig i Jerusalem, den heliga staden, medan de övriga nio fick bosätta sig i andra städer. 2 Några flyttade frivilligt till Jerusalem och välsignades av folket.
3 Detta är huvudmännen i provinsen som bodde i Jerusalem (i Judas städer bodde var och en på sin egendom i sin stad, israeliter, präster, leviter, tempeltjänare och ättlingar till Salomos tjänare).
4 En del ättlingar till Juda och Benjamin bodde i Jerusalem.
Judas ättlingar:
Ataja, son till Ussia, son till Sakarja, son till Amarja, son till Shefatja, son till Mahalalel av Peres släkt; 5 Maaseja, son till Baruk, son till Kol-Hose, son till Hasaja, son till Adaja, son till Jojariv, son till Sakarja av Shelas släkt. 6 Peres släkt som bodde i Jerusalem utgjorde sammanlagt 468 vapenföra män.
7 Dessa var Benjamins ättlingar:
Sallu, son till Meshullam, son till Joed, son till Pedaja, son till Kolaja, son till Maaseja, son till Itiel, son till Jesaja, 8 och efter honom Gabbaj och Sallaj[c], 928. 9 Deras befälhavare var Joel, Sikris son, och Juda, Hassenuas son, var den näst högste befälhavaren i staden[d].
10 Präster:
Jedaja, Jojarivs son, Jakin, 11 Seraja, son till Hilkia, son till Meshullam, son till Sadok, son till Merajot, son till Achituv, föreståndaren för Guds hus, 12 och deras släktingar, som utförde arbetet i templet, 822, och Adaja, son till Jerocham, son till Pelalja, son till Amsi, son till Sakarja, son till Pashchur, son till Malkia, 13 och hans släktingar, familjeöverhuvuden, 242, och Amasaj, son till Asarel, son till Achsaj, son till Meshillemot, son till Immer, 14 och hans släktingar, tappra krigare, 128. Deras befälhavare var Savdiel, Haggedolims son.
15 Leviter:
Shemaja, son till Hashuv, son till Asrikam, son till Hashavja, son till Bunni, 16 Shabbetaj och Josavad, som ledde arbetena utanpå Guds hus och hörde till leviternas huvudmän. 17 Vidare Mattanja, son till Mika, son till Savdi, son till Asaf, som ledde lovsången och bönen, hans släkting Bakbukja, som var närmast honom; Avda, son till Shammua, son till Galal, son till Jedutun. 18 Sammanlagt fanns det 284 leviter i den heliga staden.
19 Dörrvakter var:
Ackuv, Talmon och andra ur deras släkt, som höll vakt vid portarna, 172.
20 Resten av israeliterna, prästerna och leviterna bodde i Juda städer där de hade sina arvslotter.
21 Tempeltjänarna bodde på Ofel, och Sicha och Gishpa var deras föreståndare.
22 Föreståndare för leviterna i Jerusalem var Ussi, son till Bani, son till Hashavja, son till Mattanja, son till Mika, en ättling till Asaf, han som ansvarade för sången i tjänsten i Guds hus. 23 För dem fanns en kunglig förordning utfärdad för deras dagliga tjänst.
24 Petachja, son till Meshesavel och ättling till Serach, Judas son, var kungens medhjälpare i allt som rörde folket.
25 När det gäller orter med omgivande åkrar, bodde en del av Judas ättlingar i Kirjat-Arba med kringliggande byar, Divon med kringliggande byar, Jekavseel och byarna runtomkring, 26 i Jeshua, Molada, Bet Pelet, 27 Hasar Shual, Beer Sheva med dess byar, 28 Siklag, Mekona med dess byar, 29 i En-Rimmon, Sora, Jarmut, 30 Sanoach, i Adullam och byarna runtomkring, Lakish med närliggande områden och Aseka med dess byar.
De slog sig ner från Beer Sheva till Hinnoms dal.
31 En del av Benjamins ättlingar bodde i Geva, Mikmas, Aja, Betel med kringliggande byar, 32 Anatot, Nov, Ananja, 33 Hasor, Rama, Gittajim, 34 Hadid, Sevoim, Nevallat, 35 Lod, Ono och i Timmermansdalen.
36 Från leviternas avdelningar fördes några över från Juda till Benjamin.
Petrus och Johannes arresteras
4 Medan Petrus och Johannes fortfarande talade till folket, kom prästerna, officeren vid tempelvakten och saddukeerna[a] fram till dem. 2 De var mycket upprörda över att de undervisade folket och utifrån Jesus förkunnade uppståndelsen från de döda. 3 Därför grep de Petrus och Johannes och satte dem sedan i fängelse över natten eftersom det hunnit bli kväll. 4 Men många som hade lyssnat till budskapet började tro och antalet troende hade nu stigit till omkring 5 000 män.
5 Följande dag samlades de högsta styresmännen och folkets ledare och de skriftlärda i Jerusalem.[b] 6 Översteprästen Hannas var där, liksom Kajafas, Johannes, Alexandros och alla övriga från översteprästernas släkt. 7 De lät sedan hämta Petrus och Johannes och frågade dem:
”Genom vilken kraft och i vems namn har ni gjort det här?”
8 Då fylldes Petrus av den heliga Anden och svarade dem:
”Ni styresmän och ledare för folket! 9 Om vi idag frågas ut om en god gärning mot en handikappad man och på vilket sätt han blev frisk, 10 ska både ni och alla andra i Israel veta att det är i nasarén Jesus Kristus namn som den här mannen står framför er fullständigt frisk. Ni korsfäste Jesus, men Gud uppväckte honom från de döda. 11 Han är
’den sten som inte dög åt er byggnadsarbetare
har blivit en hörnsten.[c]’
12 Räddningen finns inte hos någon annan och det finns inget annat namn bland människor under hela himlen som kan rädda oss.”
13 När de såg hur modiga Petrus och Johannes var och att de tydligen var vanliga enkla människor utan högre utbildning,[d] blev de mycket förvånade. De visste bara att dessa hade varit tillsammans med Jesus. 14 Men eftersom de kunde se mannen stå där bredvid dem fullt frisk, kunde de inget säga. 15 Därför skickade de ut dem ur rådssalen och började diskutera med varandra. 16 De sa: ”Vad ska vi göra med de här människorna? Vi kan ju inte neka till att de har gjort ett stort tecken och alla i Jerusalem känner redan till det. 17 Men vi kanske kan hindra att detta sprids ännu mer bland folket. Vi varnar dem för att i fortsättningen tala till någon mer i det namnet.”
18 Sedan kallade de in Petrus och Johannes igen och befallde dem att aldrig mer tala eller undervisa i namnet Jesus. 19 Men Petrus och Johannes svarade: ”Tänk efter själva, om det är rätt inför Gud att lyda er istället för honom? 20 Nej, vi kan inte låta bli att berätta om allt det som vi har sett och hört.”
21 Då hotade rådet dem än en gång men släppte dem sedan. De visste inte hur de skulle straffa dem för alla hyllade Gud för det som hade skett. 22 Mannen som hade blivit botad genom detta tecken var nämligen över fyrtio år gammal.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.