Old/New Testament
Esras bön inför allt folket
9 Sedan kom de judiska ledarna till mig och berättade att många, även präster och leviter, hade börjat umgås med de hedniska folken och delta i deras avgudadyrkan. Det gällde: kananeer, hetiter, perisseer, jebuseer, ammoniter, moabiter, egyptier och amoreer.
2 Israelitiska män gifte sig med flickor från dessa hedniska folk och tog dem till hustrur åt sina söner. Guds heliga folk blev uppblandat genom dessa äktenskap, och många ledare hade varit dåliga föredömen.
3 När jag hörde detta, rev jag sönder mina kläder, slet mitt hår och mitt skägg och sjönk ihop på marken av förtvivlan.
4 Alla som fruktade Israels Gud och ville höra vad Herren skulle säga om folkets synd, kom och satte sig hos mig tills det var dags för kvällens brännoffer.
5 Då avbröt jag mitt sörjande, och i mina trasiga kläder föll jag ner på knä med lyfta händer mot Herren
6 och ropade:O min Gud, vad jag skäms inför dig! Ja, jag blygs att lyfta mitt ansikte mot dig, för våra synder har växt oss över huvudet och vår skuld är lika hög som himlen.
7 Hela vår historia har handlat om synd, och det var därför som vi och våra kungar och präster slaktades av hedniska kungar, bortfördes i fångenskap och plundrades och drabbades av skam, precis som nu.
8 Men just i dessa dagar har vi fått en möjlighet till frid, för du har tillåtit några av oss att återvända till Jerusalem från vår fångenskap. Du har gett oss ett tillfälle till glädje och ett nytt liv i vårt slaveri.
9 Vi är slavar, men i din kärlek och barmhärtighet har du inte övergett oss. I stället har du sett till att Persiens kungar blivit vänligt inställda till oss, så att de till och med har gett oss hjälp med att återuppbygga vår Guds tempel och Jerusalem ur dess ruiner, och därmed gett oss en stark och skyddad stad i Juda.
10 Men Herre, vår Gud, vad kan vi nu säga efter allt detta? Än en gång har vi alltså övergett dig och brutit dina lagar!
11 Profeterna varnade oss för att landet vi skulle få var orenat genom invånarnas fruktansvärda seder. Ja, från den ena ändan till den andra var det fyllt av orenhet.
12 Du sa till oss att vi inte skulle hjälpa dessa folk på något sätt och inte låta våra söner gifta sig med deras döttrar. Du varnade oss och sa att om vi bara följde denna regel, så skulle vi bli ett framgångsrikt folk och för all framtid kunna lämna detta land i arv till våra barn, generation efter generation.
13-14 Men nu har vi brutit mot dina lagar än en gång, genom dessa äktenskap med främlingar som lever i avguderi, och det har vi gjort efter det att vi blivit straffade med fångenskap för vår ondska. Egentligen fick vi inte det straff vi då förtjänade eftersom du lät en liten skara av oss bli räddad, men nu kommer nog din vrede att förgöra oss, så att inte någon enda kommer undan.
15 Herre, Israels Gud, du är en rättvis Gud! Här är vi med vår skuld, men på grund av den kan ingen av oss vara i din närhet.
Folket bekänner sin synd
10 Medan Esra låg på marken framför templet och grät och bad och bekände detta, samlades många män, kvinnor och barn, och de grät också.
2 Då sa Sekanja, Jehiels son, och en ättling till Ulam, till Esra: Vi har syndat mot Gud genom att gifta oss med dessa främmande kvinnor från andra folk. Men trots detta finns det hopp för Israel,
3 för vi lovar inför Gud att skilja oss från dem och sända bort dem och deras barn, för det är det enda rätta enligt lagen. Detta ska vi göra eftersom du och de rättfärdiga männen har beslutat så.
4 Esra, fatta mod och tala om för oss hur vi ska göra. Hela saken ligger i dina händer. Vi ska inte lägga hinder i vägen.
5 Då reste Esra sig upp och krävde att ledarna för prästerna och leviterna och hela Israels folk skulle göra som Sekanja hade sagt. Alla gick med på detta.
6 Sedan gick Esra in i Johanans rum i templet, och han varken åt eller drack medan han fortsatte att sörja över de återvändande flyktingarnas synd.
7-8 Ett meddelande skickades sedan ut i Juda och Jerusalem med befallning att alla skulle samlas i Jerusalem inom tre dagar. Ledarna hade beslutat att den som vägrade komma skulle gå miste om all sin egendom och inte längre tillhöra Israel.
9 Inom tre dagar, den tjugonde dagen i nionde månaden, hade alla män från Juda och Benjamin kommit till Jerusalem och stod på den öppna platsen framför templet. Det regnade häftigt, och både vädret och den allvarsamma situationen gjorde att alla skälvde.
10 Då reste Esra sig upp och talade till dem:Ni har syndat genom att gifta er med hedniska kvinnor och därmed ökat på Israels skuld inför Herren.
11 Bekänn er synd inför Herren, era fäders Gud, och skilj er från det hedniska folket runt omkring er och från dessa kvinnor!
12 Då samtyckte alla männen på en gång och svarade högt: Vi ska göra som du har sagt.
13 Men detta är inte något som kan klaras av på en eller två dagar, för det är många av oss som är inblandade. Dessutom regnar det så kraftigt att vi inte kan stanna kvar här ute mycket längre.
14 Låt i stället våra ledare ordna rättegångar åt oss på vår hemort, så att var och en som har en hednisk hustru kan sammanträffa med de äldste och domarna i staden. Sedan kan det fattas beslut i varje enskilt fall och situationen klaras upp, så att vår Guds fruktansvärda vrede kommer att vändas bort ifrån oss.
15 Endast Jonatan, Asaels son, Jaseja, Tikvas son, Mesullam och leviten Sabbetai, opponerade sig mot detta.
16-19 Man gjorde som det föreslagits. Esra valde ut män som var betrodda i sina respektive familjer. Den första dagen i nionde månaden började de genomgången av alla som gift sig med kvinnor från andra folk, och tre månader senare hade de avslutat sitt uppdrag.Här följer en förteckning över de präster som hade tagit sig hustrur utanför Israel. De lovade att skilja sig från dem och att offra en bagge för att sona sin skuld till Herren:Jesuas släkt:Maaseja, Elieser, Jarib och Gedalja.
20 Immers släkt:Hanani och Sebadja.
21 Harims släkt:Maaseja, Elia, Semaja, Jehiel och Ussia.
22 Pashurs släkt:Eljoenai, Maaseja, Ismael, Netanel, Josabad och Eleasa.
23 Bland leviterna:Josabad, Simei, Kelaja (som också kallades Kelita), Petaja, Juda och Elieser.
24 Bland sångarna endast Eljasib.Bland dörrvaktarna:Sallum, Telem och Uri.
25 Bland israeliterna i övrigt:Pareos släkt:Ramja, Issia, Malkia, Mijamin, Eleasar, Malkia, Benaja.
26 Elams släkt:Mattanja, Sakarja, Jehiel, Abdi, Jeremot och Elia.
27 Sattus släkt:Eljoenai, Eljasib, Mattanja, Jeremot, Sabad och Asisa.
28 Bebais släkt:Johanan, Hananja, Sabbai och Atlai.
29 Banis släkt:Mesullam, Malluk, Adaja, Jasub, Seal och Jeremot.
30 Pahat-Moabs släkt:Adna, Ketal, Benaja, Maaseja, Mattanja, Besalel, Binnui och Manasse.
31-32 Harims släkt:Elieser, Issia, Malkia, Semaja, Simeon, Benjamin, Malluk och Semarja.
33 Hasums släkt:Mattenai, Mattatta, Sabad, Elifelet, Jeremai, Manasse och Simei.
34-37 Banis släkt:Maadai, Amram, Uel, Benaja, Bedeja, Keluhi, Vanja, Meremot, Eljasib, Mattanja, Mattenai, Jaasu.
38-42 Binnuis släkt:Simei, Selemja, Natan, Adaja, Maknaddebai, Sasai, Sarai, Asarel, Selemja, Semarja, Sallum, Amarja och Josef.
43 Nebos släkt:Jegiel, Mattitja, Sabad, Sebina, Jaddu, Joel och Benaja.
44 Alla dessa män hade gift sig med kvinnor från andra folk och vissa av dem hade även barn tillsammans med dem.
Jesus återvänder till himlen
1-2 Käre Theofilos!I mitt första brev berättade jag för dig om vad Jesus gjorde och lärde. Jag berättade om hur han blev upptagen till himlen efter att ha undervisat sina utvalda apostlar genom den helige Ande.
3 Under de fyrtio dagarna efter korsfästelsen visade han sig gång på gång för dessa apostlar, och på många sätt bevisade han för dem att han levde. Vid dessa tillfällen talade han till dem om Guds rike.
4 Vid ett av dessa tillfällen sa han till dem att inte lämna Jerusalem förrän den helige Ande hade kommit till dem, som Fadern hade lovat. Det var något som han redan tidigare hade talat med dem om.
5 Johannes döpte er i vatten, påminde han dem, men om några få dagar ska ni bli döpta i den helige Ande.
6 När han en annan gång visade sig för dem frågade de honom: Herre, ska du nu befria Israel och låta oss bli en självständig nation igen?
7 Den tidpunkten bestämmer Fadern, svarade han, och det är inget som ni får veta.
8 Men när den helige Ande kommer till er, ska ni få kraft att vittna om min död och uppståndelse för människorna i Jerusalem, i Judeen, i Samarien och över hela jorden.
9 Strax efteråt lyftes han upp i skyn och medan de stod och stirrade efter honom försvann han i ett moln.
10 De försökte att få se ännu en skymt av honom, men då stod plötsligt två vitklädda män bland dem
11 och sa: Ni män från Galileen, varför står ni här och tittar mot skyn? Jesus har återvänt till himlen, men en dag ska han komma tillbaka hit på samma sätt som han for upp!
Mattias väljs till att ersätta Judas
12 När detta hände var de på Oljeberget, som ligger knappt en kilometer från Jerusalem. De gick tillbaka in i staden
13-14 och samlades till bön i ett rum på andra våningen i det hus där de brukade hålla till.Dessa personer var närvarande: Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippos, Tomas, Bartolomaios, Matteus, Jakob, Alfaios son, Simon, som också kallades seloten, Judas, Jakobs son, och Jesu bröder. Flera kvinnor, bland dem Jesu mor, var också där.
15 De fortsatte att be i flera dagar. Under en av dagarna, när cirka hundratjugo människor var samlade, reste sig Petrus upp och talade till dem:
16 Bröder, det var nödvändigt att Skriftens ord skulle uppfyllas när det gäller Judas, som visade vägen för folkhopen som arresterade Jesus. Detta förutsas för länge sedan av den helige Ande, när han talade genom kung David.
17 Judas var en av oss, utvald att vara apostel precis som vi.
18 Han köpte en åker för de pengar som han fick för sitt förräderi, och när han föll framstupa där, fläktes hans kropp upp och inälvorna rann ut.
19 Nyheten om hans död spred sig snabbt bland alla människor i Jerusalem, och de kallade platsen Blodsåkern.
20 Kung Davids förutsägelse om detta finns i Psaltaren, där han säger: 'Låt hans hem bli öde, låt ingen bo där.' Och på ett annat ställe står det: 'Låt hans uppgift överlämnas åt någon annan.'
21-22 Nu måste vi alltså välja någon annan, som kan ta Judas plats. Någon som tillsammans med oss kan vittna om Jesu uppståndelse. Låt oss välja någon som har varit med oss hela tiden, från vårt första möte med Herren, från den gången han döptes av Johannes till den dag då han hämtades upp till himlen.
23 Man föreslog då två män: Josef Justus, som också kallades Barsabbas, och Mattias.
24-25 Sedan bad alla att den rätte mannen skulle väljas. Herre, sa de, du känner allas hjärtan. Visa oss vilken av dessa män du har valt till att ersätta förrädaren Judas, som har gått till den plats där han hör hemma.
26 Sedan drog de lott, och på det sättet blev Mattias vald och blev apostel tillsammans med de andra elva.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®