Old/New Testament
Kung Darejaves godkänner tempelbygget
6 Kung Darejaves befallde då att man skulle gå igenom de babyloniska arkiven, där dokumenten borde finnas.
2 Slutligen hittade man dem i Ametas palats i provinsen Medien, och de löd:
3 Under första året av kung Kores regering har en befallning sänts ut angående Guds tempel i Jerusalem. Det ska återuppbyggas så att man kan offra där igen. Höjden ska vara 27 meter och bredden 27 meter.
4 Grunden ska byggas med tre varv av stora stenar och på detta ska vara ett varv av stockar. Alla utgifter ska betalas av kungen.
5 Guld- och silverskålarna, som Nebukadnessar tog från Guds tempel, ska föras tillbaka till Jerusalem och ställas på sina tidigare platser.
6 Till Tattenai, Setar-Bosenai och övriga ledare i området väster om Eufrat ger jag härmed order att inte störa återuppbyggnaden av templet. Låt det byggas upp igen på sin förra plats,
7 och hindra inte judarna och deras ledare i arbetet.
8 Dessutom befaller jag att ni omedelbart betalar hela kostnaden för återuppbyggnaden ur den skatt som insamlas i ert område, så att arbetet inte avstannar.
9 Ge prästerna i Jerusalem unga tjurar, baggar och lamm till brännoffer åt himlens Gud. Ge dem också vete, vin, salt och olivolja varje dag,
10 så att de kan ge sina offer åt himlens Gud dagligen och be för mig och mina söner.
11 Om någon försöker att på något sätt förändra denna order ska han hängas upp och spetsas på en stock ur sitt eget hus, och huset ska rivas.
12 Gud, som har utvalt Jerusalem till sin stad, ska förgöra den kung och det folk som ändrar detta bud och förstör detta tempel. Jag, Darejaves, har utfärdat denna befallning, och den ska följas noggrant.
Templet invigs
13 Landshövding Tattenai, Setar-Bosenai och deras anhängare lydde genast kung Darejaves befallning.
14 De judiska ledarna fortsatte med byggandet, uppmuntrade av profeterna Haggai och Sakarja, Iddos son.Templet blev slutligen färdigt, precis som Gud befallt och som Persiens kungar Kores, Darejaves och Artasasta hade påbjudit.
15 Den tredje dagen i månaden Adar i kung Darejaves sjätte regeringsår var templet färdigbyggt.
16 Det invigdes sedan under stor glädje av prästerna, leviterna och alla dem som återvänt.
17 Under festligheterna offrades 100 tjurar, 200 baggar och 400 lamm. Tolv bockar offrades också som syndoffer, en för var och en av Israels tolv stammar.
18 Sedan delades prästerna och leviterna upp i sina olika tjänstegrupper, för att göra tjänst inför Gud på det sätt som Moses lagar bestämde.
Påskhögtiden firas
19 Påsken firades den fjortonde dagen i den första månaden.
20 Vid den tiden hade nämligen alla präster och leviter hunnit rena sig, så att de kunde slakta påsklammen för alla dem som hade återvänt och för prästerna och sig själva.
21 Sedan åt alla de som tagit avstånd från de hedniska sederna i grannskapet tillsammans.
22 Under sju dagar firade man påskmåltiden och det osyrade brödets högtid. Det var stor glädje i landet för det Herren hade gjort med Assyriens kung som fått honom att hjälpa Israel med återuppbyggandet av templet.
Esras förfäder
1-5 Här följer Esras släktregister, han som bröt upp från Babylon för att återvända till Jerusalem under den persiske kungen Artasastas regering: Esra var son till Seraja,Seraja var son till Asarja, Asarja var son till Hilkia, Hilkia var son till Sallum, Sallum var son till Sadok, Sadok var son till Ahitub, Ahitub var son till Amarja, Amarja var son till Asarja, Asarja var son till Merajot, Merajot var son till Seraja, Seraja var son till Ussi, Ussi var son till Bucki, Bucki var son till Abisua, Abisua var son till Pinehas, Pinehas var son till Eleasar ochEleasar var son till översteprästen Aron.
6 Som judisk, religiös ledare var Esra mycket hemmastadd i Herrens lag, den som Mose hade gett till Israels folk. Han bad kungen att få återvända till Jerusalem. Kungen beviljade Esras begäran och gav honom allt han önskade, därför att Herren var med honom.
7-9 Mycket folk, däribland präster, leviter, sångare, dörrvaktare och tempelarbetare, följde med honom. De lämnade Babylon på våren i Artasastas sjunde regeringsår och kom fram till Jerusalem på dagen fyra månader senare. Herren hade varit med dem på deras resa.
10 Esra hade bestämt sig för att studera och lyda Herrens lag och att undervisa Israels folk om den.
Brevet från kung Artasasta
11 Detta är det brev som kung Artasasta överlämnade till prästen och läraren Esra:
12 Från Artasasta, kungars kung, till prästen Esra, som undervisar i lagen från himlens Gud.
13 Jag ger härmed mitt tillstånd till varje judisk ättling, även präster och leviter, att återvända till Jerusalem tillsammans med dig.
14 Jag och mitt råd av sju ledamöter befaller dig härmed att föra Guds lag tillbaka till Juda och Jerusalem.
15 Vi ber dig också att du på resan till Jerusalem tar med dig det silver och guld som vi har överlämnat som offer åt Israels Gud.
16 Dessutom ska du samla in silver och guld och frivilliga gåvor till templet från dina landsmän och deras präster i alla Babyloniens landskap.
17 Använd detta till att köpa in tjurar, baggar, lamm, spisoffer och drickoffer, och offra det på altaret i ert tempel i Jerusalem.
18 Det silver och guld som återstår kan du och dina bröder använda på det sätt som ni finner vara Guds vilja.
19 Ta med dig guldskålarna och de andra föremålen, som vi har gett dig, till din Guds tempel i Jerusalem.
20 Om det behövs ytterligare medel till templets återuppbyggnad kan du begära detta från den kungliga skattkammaren.
21 Jag, kung Artasasta, sänder nu denna befallning till alla skattmästare i landskapen väster om floden Eufrat att ge Esra vad han än begär av er, för han är präst och lärare i de lagar som tillhör hans Gud,
22 dock högst 3.700 kilo silver, 10.000 kilo vete, 2.000 liter vin och 2.000 liter olja, men däremot obegränsade mängder av salt.
23 Ge honom också allt annat som himlens Gud kräver för sitt tempel, för varför skulle vi riskera Guds vrede mot kungen och hans söner?
24 Jag befaller också att ingen präst, levit, sångare, dörrvaktare, tempeltjänare eller annan arbetare i templet ska betala skatt av något slag.
25 Och du, Esra, ska använda den visdom Gud har gett dig för att välja ut och tillsätta domare och andra tjänstemän att styra över folket väster om floden Eufrat. Om befolkningen där inte känner till din Guds lagar, så ska du undervisa dem.
26 Om någon vägrar att lyda Guds lag och kungens lag, ska denne omedelbart straffas med antingen döden, förvisning, böter eller fängelse.
Esra tackar Herren
27 Prisa Herren, våra förfäders Gud, som har fått kungen att bidra till att Guds tempel upprättas och äras i Jerusalem!
28 Prisa honom för att han har låtit mig få ingång hos kungen, hans sju rådgivare och alla hans mäktiga furstar! Jag fattade mod, därför att Herren, min Gud, var med mig, och jag övertalade en del av Israels ledare att återvända med mig till Jerusalem.
De som återvände med Esra
8 Här följer en förteckning över de huvudmän för sina familjer, som följde med mig från Babylon under kung Artasastas regering.
2-14 Gersom från Pinehas släkt,Daniel från Itamars släkt,Hattus från Davids familj i Sekanjas släkt,Sakarja med 150 män från Pareos släkt,Eljoenai, Serajas son, med 200 män från Pahat-Moabs släkt,Sekanja, Jahasiels son, med 300 män,Ebed, Jonatans son, med 50 män från Adins släkt,Jesaja, Ataljas son, med 70 män från Elams släkt,Sebadja, Mikaels son, med 80 män från Sefatjas släkt,Obadja, Jehiels son, med 218 män från Joabs släkt,Selomit, Josifjas son, med 160 män från Banis släkt,Sekarja, Bebais son, med 28 män från Bebais släkt,Johanan, Hackatans son, med 110 män från Asgads släkt,Elifelet, Jegiel, Semaja och 60 män från Adonikams släkt (de kom efter senare)och slutligen Utai, Sabbud och 70 andra män från Bigvais släkt.
Esra anländer till Jerusalem
15 Jag samlade dem vid Ahavafloden där vi slog läger under tre dagar, medan jag gick igenom förteckningarna över folket och prästerna som hade anslutit sig. Jag lade märke till att inte en enda levit hade anmält sig.
16 Då skickade jag efter ledarna Elieser, Ariel, Semaja, Elnatan, Jarib, Elnatan, Natan, Sakarja och Mesullam. Jag lät också hämta Jojarib och Elnatan, som var mycket visa män,
17 och sedan sände jag dem allesammans till Iddo, ledaren för judarna i Kasifja, för att be honom och hans bröder och tempeltjänarna att sända oss leviter till vår Guds tempel i Jerusalem.
18 Gud var god mot oss och sände oss Serebja och arton av hans släktingar. Han var en mycket begåvad man och ättling till leviten Maheli.
19 Gud sände oss också Hasabja och Jesaja, av Meraris släkt, med tjugo av deras släktingar,
20 och till detta 220 tempeltjänare, en grupp som David utsåg att assistera leviterna. Alla dessa fanns med i släktregistren.
21 Jag utlyste en fasta medan vi var kvar vid Ahavafloden. Vi ödmjukade oss inför vår Gud och bad honom att vara med oss på resan och skydda oss och våra barn och tillhörigheter.
22 Jag skämdes för att be kungen om soldater och ryttare som eskort och skydd mot fiender längs vägen. Vi hade ju berättat för kungen att vår Gud skyddar alla som ber till honom och att olyckan bara drabbar dem som har övergett honom!
23 Därför fastade vi och bad att Gud skulle ta hand om oss, och han hörde vår bön.
24 Jag tillsatte tolv av de ledande prästerna, Serebja, Hasabja och tio andra av deras släkt
25 som ansvariga för transporten av det silver och guld och de guldskålar och de övriga föremål som hade skänkts av kungen och hans råd och av Israels folks ledare för att återföras till Guds tempel.
26-27 Jag vägde allt och fann att det totalt rörde sig om 25 ton silver, 70 kilo silverartiklar och 3.750 kilo guld. Dessutom fanns där 20 guldskålar som var och en vägde över 8 kilo och var värderade till 1000 persiska guldmynt. Där fanns också två vackra kopparföremål, lika dyrbara som guld.
28 Jag invigde männen åt Herren genom att säga: Ni, liksom alla dessa föremål är helgade åt Gud. Silvret och guldet är ett frivilligt offer till våra fäders Herre och Gud.
29 Ta hand om allt detta och se till att inget går förlorat. Överlämna det till prästerna och de levitiska ledarna och Israels äldste i Jerusalem, och se till att föremålen placeras i templets skattkammare.
30 Prästerna och leviterna fick sedan ta emot skatterna för att föra dem till Guds tempel i Jerusalem.
31 Vi bröt upp från lägret vid Ahavafloden den tolfte dagen i första månaden och började resan till Jerusalem. Gud skyddade oss och räddade oss undan fiender och överfall längs vägen,
32 och slutligen nådde vi Jerusalem utan att något allvarligt inträffat.
33 På fjärde dagen efter vår ankomst vägdes silvret, guldet och de andra värdefulla sakerna i templet och överlämnades till prästerna Meremot, prästen Urias son, Eleasar, Pinehas son, och leviterna Josabad, Jesuas son, och Noadja Binnuis son.
34 Alltsammans räknades och vägdes och summorna antecknades.
35 När alla i vår grupp hade offrat brännoffer till Israels Gud, 12 tjurar för Israels folk, 96 baggar, 77 lamm och 12 getter som syndoffer,
36 överlämnades kungens befallningar till hans tjänare och till landshövdingarna över provinserna väster om floden Eufrat, och de gav oss sedan all den hjälp vi behövde för att kunna återuppbygga Guds tempel.
Jesus visar sig för lärjungarna när de fiskar
21 Senare visade sig Jesus för lärjungarna igen vid Galileiska sjön, och så här gick det till:
2 En grupp bestående av Petrus, Tomas Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Jakob och Johannes samt två andra lärjungar var där tillsammans.
3 Då sa Petrus: Jag tänker gå och fiska.Vi följer också med, sa de andra. Så steg de i båten och for ut på sjön, men de fick inget på hela natten.
4 I gryningen stod en man på stranden, men de såg inte vem det var.
5 Då ropade han till dem: Hur har det gått för er, har ni fått någon fisk? Nej, svarade de.
6 Sedan sa han: Kasta ut nätet på höger sida om båten, så kommer ni att få massor av fisk. De följde hans råd, och fick så mycket fisk att de knappt orkade dra in nätet!
7 Den lärjunge som Jesus älskade sa då till Petrus: Det är Herren. Då tog Petrus på sig sin skjorta för han var bar på överkroppen och hoppade i vattnet och simmade i land.
8 Resten av lärjungarna följde efter med båten och drog in det överfyllda nätet till stranden, en sträcka på ungefär hundra meter.
9 När de kom i land såg de att det brann en eld där och att några fiskar höll på att stekas över den. Där fanns också bröd.
10 Kom hit med några av fiskarna som ni just har fått, sa Jesus.
11 Då gick Petrus ut och drog i land nätet. Det var 153 stora fiskar i nätet, och trots det så hade det inte gått sönder.
12 Kom hit och ät, sa Jesus. Ingen av lärjungarna vågade fråga vem han var, men alla förstod att det var Herren.
13 Därefter gick Jesus fram till dem och gav dem av brödet och fisken.
14 Det var tredje gången som Jesus visade sig för lärjungarna sedan han uppstått från de döda.
Jesus samtalar med Petrus
15 När de hade ätit sa Jesus till Simon Petrus: Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra här? Ja, svarade Petrus, du vet att jag är din vän.Föd då mina lamm, sa Jesus till honom.
16 Jesus upprepade frågan: Simon, Johannes son, älskar du mig verkligen? Ja, Herre, sa Petrus, du vet att jag är din vän.Ta då hand om mina får, sa Jesus.
17 Än en gång frågade Jesus honom: Simon, Johannes son, är du verkligen min vän? Petrus blev ledsen över att Jesus ställde frågan en tredje gång, men han svarade: Herre, du känner mig och du vet att jag är din vän.Jesus sa: Föd då mina lamm.
18 Men jag har mer att säga dig. När du var ung kunde du göra som du ville, och du hade dina egna planer. Men när du blir gammal ska du sträcka ut händerna, och andra ska leda dig för att föra dig dit du inte vill.
19 Jesus sa detta för att låta Petrus veta med vilket slags död han skulle förhärliga Gud. Sedan sa Jesus till honom: Följ mig.
20 Petrus vände sig om och såg att den lärjunge som Jesus älskade följde efter, han som hade lutat sig fram vid deras sista kvällsmåltid för att fråga Jesus: Herre, vem av oss kommer att förråda dig?
21 Petrus frågade Jesus: Vad kommer att hända med honom? Hur kommer han att dö?
22 Jesus svarade: Om jag vill att han ska leva tills jag kommer tillbaka, vad har du med det att göra? Följ du mig.
23 Så spreds ryktet att den lärjungen inte skulle dö. Men det var inte alls vad Jesus sa. Han sa bara: Om jag vill att han ska leva tills jag kommer, vad har du med det att göra?
24 Jag är den lärjungen! Jag såg dessa händelser och har skrivit ner dem här och alla vet att det är sant. Och jag tror att om alla övriga händelser i Jesu liv skulle skrivas ner, så skulle världen knappast rymma alla de böcker man då fick lov att skriva!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®